Annons

”Minnet av Förintelsen fortsätter att förvanskas”

Antisemitismen är inte enbart ett judiskt problem. Liksom andra former av rasism är den ett hot mot alla. Sverige har tidigare tagit viktiga initiativ till internationella samlingar mot antisemitism, och kan göra det på nytt. Det skriver den amerikanska professorn Deborah Lipstadt och historikern Ingrid Lomfors.

Under strecket
Publicerad

Deborah Lipstadt och Ingrid Lomfors.

Foto: Pressbilder Bild 1 av 1

Deborah Lipstadt och Ingrid Lomfors.

Foto: Pressbilder Bild 1 av 1
Deborah Lipstadt och Ingrid Lomfors.
Deborah Lipstadt och Ingrid Lomfors. Foto: Pressbilder

DEBATT | FÖRINTELSEN

I dag på Förintelsens minnesdag samlas människor världen över för att hedra Förintelsens offer. Trots avståndet i tid till det andra världskriget verkar intresset för att arrangera eller sluta upp kring denna dag allt större. Vi menar att det hänger ihop med utvecklingen i samhället där hat och hot mot judar och andra minoriteter har tilltagit och där konspirationsteorier och förnekelse av Förintelsen blivit ett utbrett problem, inte enbart på sociala medier eller i extrema miljöer, utan i våra skolor, på arbetsplatser, inom idrottsföreningar och i populärkulturen.

För bara några månader sedan, i oktober 2018, mördades elva människor i en attack mot en synagoga i Pittsburgh, USA. Dådet beskrivs som det värsta attentatet mot judar i USA:s historia. Ett år tidigare kastades ett antal brandbomber mot synagogan i Göteborg. Ingen skadades, men attacken skapade skräck och panik och ett år senare dömdes tre män till fängelse för dådet.

Annons
Annons

Attackerna mot synagogorna i Göteborg och Pittsburgh var inga isolerade händelser. Antisemitismen ökar i USA och i hela Europa. Vi har sett dödliga terrordåd mot judiska mål i Frankrike, Belgien och Danmark. Vi ser hur vissa regeringar, liksom etablerade medier, underblåser fientlighet mot judar och andra minoriteter.

Nyligen släppte EU:s byrå för grundläggande rättigheter resultatet av den största undersökningen någonsin av diskriminering och hatbrott mot judar. Den visar att 89 procent av den judiska befolkningen i tolv undersökta EU-länder anser att antisemitismen har blivit värre de senaste fem åren. I en undersökning som gjordes av Novus på uppdrag av Forum för levande historia i slutet av 2017 framgår att judar är den grupp som flest personer i Sverige anser ha utsatts för rasism.

Så vad gör vi åt problemet? Vi menar att det krävs samordnade insatser för att stoppa denna farsot i tid. Faran med antisemitism är en angelägenhet för alla samhällen. Många aktörer arbetar med den här frågan och det görs viktiga insatser på olika håll. Forum för levande historia arbetar på många olika sätt med att uppnå en sådan förändring. Vi träffar elever, vi ger lärare och andra yrkesgrupper stöd genom fortbildning och producerar material för alla som vill ha mer kunskap om och handledning i hur man bemöter antisemitism och andra former av rasism.

Den israeliske historikern Yehuda Bauer har med all tydlighet visat hur den antisemitiska ideologin kan vara överordnad allt – som i fallet med det andra världskriget. Att denna ideologi kan vara irrationell till sin natur illustreras av att Hitler prioriterade transporter av judar till förintelseläger framför militärtransporter till stridslinjen. Samma ideologi kan också förena olika extrema krafter; från politisk vänster till politisk höger, liksom religiöst färgad extremism. Ett kitt som håller samman extremister från olika miljöer gör den extra farlig.

Annons
Annons

Vi vet att hat föder hat. Attacker mot synagogor är inte bara en attack mot judar. Även om det startar med judar slutar det sällan där. Ett angrepp mot en minoritets mänskliga rättigheter är ett angrepp på hela det demokratiska samhället. Antisemitismen är inte enbart ett judiskt problem, liksom andra former av rasism är den ett hot mot alla. Därför behövs det internationella världssamfundets kraftfulla respons.

Här kan Sverige gå i bräschen. Sverige har tidigare tagit viktiga initiativ till internationella samlingar mot antisemitism. År 2000 samlades regeringschefer från hela världen i Stockholm till en konferens om betydelsen av att minnas Förintelsen, inte minst som ett verktyg för att bekämpa glömskan och därmed judehatet. Resultatet blev bildandet av IHRA (International Holocaust Remembrance Alliance) och Stockholmsdeklarationen, som innebär att de 51 anslutna staterna ska stödja minneshållande, undervisning och studier av Förintelsen.

Men trots internationella nätverk och deklarationer fortsätter minnet av Förintelsen att förvanskas, förnekas och politiseras i hela västvärlden samt i det forna östblocket. Det är en farlig utveckling och ett hot mot hela det demokratiska systemet.

Vi välkomnar Stefan Löfvens initiativ till en ny konferens 2020 om minnet av Förintelsen. Denna gång måste det följas av politiska åtaganden som sätter stopp för judehatet – i tid.

Deborah Lipstadt
professor i historia vid Emory University i Atlanta, USA
Ingrid Lomfors
historiker och överintendent vid Forum för levande historia

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons