Annons

Minskat utrymme för räntesänkningar

Den nya vice riksbankschefen Anna Breman var en av två ledamöter i Riksbankens direktion som reserverade sig mot beslutet att höja styrräntan i december. Arkivbild
Den nya vice riksbankschefen Anna Breman var en av två ledamöter i Riksbankens direktion som reserverade sig mot beslutet att höja styrräntan i december. Arkivbild Foto: Jonas Ekströmer/TT

Riksbankens utrymme att hantera en oväntat djup ekonomisk nedgång med räntesänkningar har minskat, enligt riksbankschefen Stefan Ingves.

Han efterlyser vad han kallar "mer innovativa metoder".

Under strecket
Joakim Goksör / TT
Publicerad

Resonemanget fördes på Riksbankens räntemöte i december, där en oenig riksbanksledning höjde reporäntan med 0,25 procentenheter till noll och satte punkt för nästan fem år med minusränta.

I samband med räntebeskedet lades en prognos av direktionen som pekar mot att det dröjer åtminstone till slutet av 2021 innan räntan kan höjas igen.

"Utrymmet för räntesänkningar och statsobligationsköp är inte lika stort som tidigare, och skulle utvecklingen bli väsentligt sämre än i vårt huvudscenario behövs sannolikt en annorlunda policymix i Sverige", sade Stefan Ingves enligt ett mötesprotokoll.

"I ett sådant scenario, som vi alltså inte alls ser som det mest sannolika, behövs mer innovativa metoder för att få ut köpkraft till hushåll och företag. I ett sådant scenario ligger en kraftig expansion av vår balansräkning närmare till hands än en minusränta", tillade han.

Riksbankschefen konstaterade samtidigt att Riksbankens stora innehav av statsobligationer ger möjligheter att agera snabbt genom att sänka eller höja köptakten.

"Vi har med andra ord ett gott utgångsläge om vi skulle behöva ändra penningpolitikens sammansättning och riktning"

Annons
Annons

Vice riksbankschef Martin Flodén tvekade inför beslutet att höja räntan. Han röstade dock med majoriteten, med brasklappen att han såg det som en möjlig åtgärd att sänka till minusränta igen. Men i omröstningen var det bara två av sex ledamöter i direktionen som reserverade sig mot räntehöjningen.

"I genomsnitt väntas KPIF-inflationen nu uppgå till 1,7 procent under både 2020 och 2021. Med den prognosen har jag svårt att se att det föreligger något brådskande behov av en högre reporänta", sade vice riksbankschef Per Jansson.

Han tillade att han även ser låga inflationsförväntningar som ett motiv till att skjuta fram räntehöjningen i tiden.

Den nytillträdda vice riksbankschefen Anna Breman reserverade sig också mot beslutet.

"Riskerna förknippade med att höja reporäntan i dagsläget är större än de nackdelar som följer av att vänta ytterligare några månader tills vi ser en stabilisering i konjunkturen", sade hon på mötet.

Hon ser en risk för att Riksbanken med den höjning som nu gjordes begränsar utrymmet att långsamt få upp ränteläget de kommande åren.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons