Efter reklamen visas:
cancergåtan loop jan 2020

Vändningen: den dödligt sjuke åt biff efter biff

Att få cancer brukade vara en dödsdom. Nu överlever sju av tio i minst tio år. SvD träffar några av världens främsta forskare och ställer frågan: är vi på väg att lösa cancerns gåta?

Uppdaterad
Publicerad

Det är ett mirakel att jag finns, säger 76-årige Dewey Stringer. I den amerikanska oljestaden Houston blev han rik på det svarta guldet och levde ett liv som andra bara kan drömma om. Tills för fem år sedan då livet tvärnitade. Inte ens alla hans pengar kunde rädda honom.

Han fick diagnosen njurcancer, och inom loppet av ett år hade tumören växt så snabbt att den både satt på insidan och utsidan av den invaderade njuren.

Njuren togs bort och läkaren på det lokala privata sjukhuset förklarade att operationen var lyckad. Det var den inte. Bara några månader senare upptäcktes metastaser i flera andra organ, bland annat i lungorna.

– Man sade till mig att det här är en särskilt aggressiv jävel, den här kan vi inte skära bort och den reagerar inte på cellgifter eller strålning, berättar Dewey Stringer.

”Jag hade fått min dödsdom” säger Dewey Stringer.
”Jag hade fått min dödsdom” säger Dewey Stringer. Foto: Tom Callins

Han tappade tio kilo, var inte ens sugen på sin favoriträtt längre, den för Texas så typiska tri-tip-biffen. Han satt mest och sov i skuggan hemma i trädgården. För familjens skull planerade han för att komma till ett hospice den allra sista tiden.

– Ingen kunde göra något och prognosen jag fick var sex till högst nio månader. Jag hade fått min dödsdom helt enkelt.

Länge var det precis vad en cancerdiagnos brukade betyda. En dödsdom. När strålterapin fick sitt genombrott strax efter förra sekelskiftet var cancern, eller kräftan som den då kallades, inget man kunde hoppas på att överleva. För några enstaka kunde livet förlängas en kort tid tack vare kirurgi och de då nya narkosmöjligheterna. Men med strålningen blev det plötsligt möjligt att bota cancerpatienter och ge viss smärtlindring.

Annons

I 1950-talets början, då cellgiftsbehandlingarna introducerades, kunde ungefär 30 procent överleva några år. Det var ungefär samtidigt som forskarna för första gången kunde koppla ihop tobaksrökningen med cancer.

Sedan dess har utvecklingen gått snabbt. Kombinationsbehandlingar och hormonbehandlingar har förfinats. På 2000-talet kom precisionsmedicinen med målsökande läkemedlen och precisionsmedicin. De riktar in sig på cancercellerna och ska skona friska celler.

I dag sker det mycket positivt inom området. Överlevnaden ökar och den relativa dödligheten minskar.

Ett mått på framstegen är 10-årsöverlevnaden, alltså hur många patienter som lever tio år efter att de fått sin diagnos. 1980 var den uppe i drygt 30 procent bland männen och lite över 40 procent av kvinnorna. De senaste siffrorna från Socialstyrelsen visar på en uppgång till ungefär 69 procent för båda män och kvinnor. I genomsnitt lever tre av fyra patienter fem år efter insjuknandet.

Forskare har i alla tider förbryllats över cancerns motståndskraft, men kanske håller det på att bli en sjukdom som man inte behöver dö av? Håller vi rentav på att lösa cancerns gåta?

Annons

Det var en tillfällighet att Dewey Stringer fick höra talas om det. Att MD Anderson Cancer Center i Houston, ett av världens största cancersjukhus som behandlar 130 000 patienter om året och har över hundra pågående forskningsstudier med totalt 4 000 patienter, testade så kallade immunterapi. Vid centret fanns nämligen Jim Allison, immunologen från Texas som är en av två forskare bakom denna helt nya sorts cancerbehandling.

– Jag började vakna till liv igen och lyckades få till en träff med Jim Allison och hans fru Padmanee Sharma. Då var det inte tillåtet med immunterapi mot njurcancer, men jag bönade och bad och till slut ställdes jag på kö till ett forskningsprojekt mot just min typ av elak cancer.

Nobelpristagaren Jim Allison och hans fru Padmanee Sharma som också cancerläkare har sitt eget stora forsningslabb på MD Anderson i Houston.
Nobelpristagaren Jim Allison och hans fru Padmanee Sharma som också cancerläkare har sitt eget stora forsningslabb på MD Anderson i Houston. Foto: Tom Callins
Annons

Han fick klartecken – om han kunde betala 60 000 dollar i månaden. Han var beredd att sälja sin exklusiva villa utåt Galveston, inte långt från Nasas Space Center som är markkontroll för alla bemannade rymdfärder.

– Då inträffade ett annat mirakel. Plötsligt när vi kollade min försäkring plingade det till i datorn. Oväntat hade försäkringsbolaget tagit på sig kostnaden för den kliniska prövningen.

Flera av Dewey Stringers metastaser hade då växt från en ärtas storlek till en druvas. Båda lungorna var angripna och utan aptit var han i praktiken döende. Det blev inte bättre efter den första injektionen i augusti 2015. Och inte efter den andra eller tredje heller.

– Så ringde en kompis, han ville bara kolla om jag levde. Men han frågade ändå om jag ville följa med och skjuta fåglar, som vi gjort många gånger förut, och av någon anledning hängde jag med. Vi fick inget, men på kvällen skulle vi grilla och jag blev så otroligt hungrig och stoppade i mig biff efter biff. Då förstod jag att något hade hänt.

Efter reklamen visas:
Vad är cancer?

2018 belönades immunterapin med Nobelpriset i medicin efter att ha varit favorit i förhandsspekulationerna i flera år. Priset delades av Jim Allison och Tasuko Honjo från Japan. Det är ett genombrott som tros kunna revolutionera cancersjukvården när den införs bredare. Nu pågår intensiv forskning hur man kan använda behandlingen på fler typer av cancer med svårt spridd sjukdom.

Annons

– All cancerforskning går ut på att förstå processer. Vad det är som gör att en cell börjar dela på sig när den inte ska det. Och varför de inte slutar och tar död på sig själva som de ska. Fokus har hela tiden legat på att angripa cancercellen direkt men med immunterapin gör man något annat. Man använder sig av immunsystemets T-celler för att döda cancercellerna, säger Klas Kärre, en av Sveriges ledande cancerexperter.

Förutom professor vid Karolinska Institutet är han också medlem av Nobelförsamlingen för priset i fysiologi och medicin och ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd.

Immunterapi använder kroppens immunförsvar för att bekämpa cancern.

Immunförsvaret består av organ, vävnad, celler och de

molekyler de skapar. En av immunförsvarets uppgifter

är att rensa kroppen från bakterier, virus och abnormala

celler, till exempel cancer. Immunterapi använder olika

tekniker för att få immunförsvaret att bli bättre på

att hitta och döda cancerceller.

Thymus

Lymfsystemet

Mjälten

Immunceller

Varianter av immunterapi

• Checkpoint-hämmare. Läkemedel som hämmar

immunförsvarets bromsmekanismer. Dessa s k checkpoints

(kontrollpunkter) är en normal del av försvaret och ska

hindra immun-reaktionerna från att bli för starka.

Genom att blockera dem hjälper läkemedlet immun-

cellerna att reagera starkare på cancer.

Benmärg

• Monoklonala antikroppar. Immunsystemproteiner

skapade i laboratorier som är utformade för att binda till

specifika mål på cancercellen. Vissa monoklonala

antikroppar markerar cancerceller så att de är lättare

för immunförsvaret att upptäcka och därmed förstöra.

• CAR-T-terapi. En behandling som ökar T-cellers

(vita blodkroppars) naturliga förmåga att bekämpa cancer.

Patientens celler modifieras i labbmiljö och programmeras

till mördar-celler som sedan förs tillbaka in i patienten.

 

GRAFIK: LIV WIDELL. KÄLLA: KI, U.S. NATIONAL CANCER INSTITUTE

Man kan tro att immunförsvaret borde reagera direkt och ge sig på onda cancerceller. Men det finns en broms som blockerar immunförsvaret från att alltid vara påslaget.

Jim Allisons och Tasuko Honjos upptäckt handlar om att hämma dessa bromsmekanismer. Behandlingen ska förstärka immunförsvarets inneboende förmåga att angripa tumörceller.

– Resultaten har i många fall varit fantastiska, exempelvis på patienter med malignt melanom och spridd sjukdom. Men också på lymfkörtelcancer, vissa fall av urinblåsecancer och lungcancer faktiskt. Används båda behandlingarna samtidigt verkar effekterna bli extra starka, säger Klas Kärre.

Annons
”Vi är på toppen av ett isberg till nya behandlingar där vi kan använda olika typer av immunterapi”, säger Padmanee Sharma.
”Vi är på toppen av ett isberg till nya behandlingar där vi kan använda olika typer av immunterapi”, säger Padmanee Sharma. Foto: Tom Callins

Vi träffar Jim Allison, 71 år, på MD Anderson Cancer Center, där han har sitt kontor och labb tillsammans med hustrun Padmanee Sharma. Hon är professor och en prisbelönt cancerläkare som också jobbar mycket med immunterapi. De gifte sig 2014 ”eftersom de ändå alltid pratade om T-celler”.

Han har ett gott öga till Sverige efter 2018 års Nobelfestligheter i Stockholm dit han i sitt följe tog med sig kompisen och U2-gitarristen The Edge. Vid sidan om forskandet har nämligen alltid musiken betytt mycket för Jim Allison. Han spelar munspel, kör mycket med olika bluesband och storbandet The CheckPoints och har även spelat med countrylegenden Willie Nelson.

Det slumpar sig så att 2019 års medicinpris offentliggörs denna oktoberdag. Jag frågar vad priset betydde för honom.

Annons

– Många inbjudningar och intervjuer. Det har gett mig en plattform, man lyssnar på mig. Jag har också talat inför kongressen om behovet av mer forskning. Anslagen har dragits ner på ett skrämmande sätt av den nuvarande administrationen i Vita huset. Jag hade aldrig fått Nobelpriset om jag inte fått forskningsanslag.

Efter reklamen visas:
Nobelpristagaren om hur han gjorde sin upptäckt

Det han belönades för var att ha visat hur man släpper på bromsen i proteinet CTLA-4. Tasuko Honjos fall gjorde samma sak med proteinet PD-1, som också det fungerar som en broms.

Jim Allison gjorde sina första experiment 1994 på möss, med antikroppar som blockerade det immunbromsande proteinet. De möss som fick proteinet mot sina tumörer överlevde, de andra dog.

– Det var första gången vi förstod att det fungerade. Vi såg det hända när cancercellerna eliminerades. Då visste vi att immunförsvaret kan skydda oss mot cancer.

I slutet på 1990-talet behandlades den första patienten, han hade prostatacancer. 2001 blev det stor uppmärksamhet kring en kvinna med omfattande hudcancer som spridit sig till hjärnan, levern och båda lungorna. Hoppet var ute för henne, men som sista utväg testades immunterapin. På fyra månader försvann nästan alla cancerceller.

Annons

Ändå fick Jim Allison slita för att få något läkemedelsföretag att investera i hans forskning. Det blev till slut ett mindre biotechföretag. Hans erfarenhet är att stora läkemedelsbolag ofta inte är intresserade av patienter som är dyra och dör inom kort. De vill hellre göra mediciner till patienter med hjärtproblem eller diabetes, kroniker som lever länge och blir lönsamma. Först 2011 godkändes hans läkemedel.

Samtidigt som forskningen om cancer gör framsteg är det dock fler än någonsin som drabbas.

Cancern verkar alltid ha varit en del av människans liv. Men i takt med att vi lever längre har allt fler insjuknat, och det finns ett gammalt talesätt som går ut på att alla så småningom kommer dö av cancer – om vi inte hinner dö av något annat först. Nyligen gick cancer upp i topp som den vanligaste dödsorsaken i Sverige.

Varje år får omkring 63 000 svenskar en cancerdiagnos. Jämfört med för 50 år sedan är det ungefär en fördubbling. Om 25 år uppskattas omkring 100 000 svenskar få cancer per år.

340 000 är en annan intressant siffra. Så många lever just nu med en cancersjukdom i Sverige. Om 25 år beräknas sammanlagt 600 000 då levande svenskar ha fått en cancerdiagnos tidigare i livet.

Annons

Att fler får cancer beror bland annat på att befolkningen ökat och att vi lever längre. Och cancer får man framför allt i högre åldrar, vanligtvis runt 70 år.

Enligt statistiken dör 23 000 av sin cancer varje år. Ungefär lika många som för 50 år sedan. Tänker man på att befolkningen ökat från 8 till 10 miljoner har den relativa dödligheten minskat med 20 procent.

– Tack vare cancerforskning har många behandlingar blivit effektivare. Men det är inte bara cancerområdet som gått framåt. Hela den medicinska vården har blivit bättre. Antibiotikan är mer träffsäker och det allmänna omhändertagandet av patienterna är bättre. Det gäller exempelvis att ta hand om hjärtkomplikationer som är ganska vanliga hos cancerpatienter, säger Klas Kärre.

Insjuknande och dödlighet i cancer

Antal fall respektive dödsfall per 100 000 invånare

Män

Kvinnor

Insjuknande

Kvinnor

Dödlighet

Män

800

600

400

200

0

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

Relativ överlevnad i cancer

Fem års relativ överlevnad

Män

Kvinnor

Tio års relativ överlevnad

Män

Kvinnor

100 %

75

50

25

0

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

KÄLLA: SOCIALSTYRELSEN

Även diagnostiken spelar stor roll. Man upptäcker många cancerformer tidigare. Ibland så tidigt att tumören är helt ofarlig, men ändå registreras som en cancer.

Agnes Wold är läkare och professor i klinisk bakteriologi vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Hon menar att överlevnadsstatistiken är meningslös. Den ger en osann bild av hur många som överlever en cancer.

Annons

– Allra mest har det att göra med hur aktiv man är med diagnostiken. Med exempelvis mammografi hittar man även cancer som aldrig skulle upptäckts annars och ingen dött av.

Däremot är det intressant att lika många dör som för 50 år sedan, menar hon.

– Samtidigt har ju dödligheten i hjärt-kärlsjukdom halverats sedan 1980-talet, påpekar hon.

Klas Kärre håller med om att behandlingsstatistiken förskönas av att en del mindre farliga tumörer finns med i statistiken.

– Det gäller framför allt bröstcancer och prostatacancer, men dessa står ju för mindre än en tredjedel av all cancer. Majoriteten av cancersjukdomarna har ingen omfattande aktiv diagnostik som upptäcker tumörer tidigt.

Dödligheten har minskat, poängterar han, och chansen att överleva en cancer är större nu än för 50 år sedan.

– Det är helt otvetydigt. Men hur mycket beror på vilken cancer det är.

På fyra år har Dewey Stringer fått sammanlagt 63 behandlingar med immunterapi. De har satt fart på hans eget immunförsvar som fått tumörerna att sjunka ihop eller utplånas. Attackerande metastaser som annars skulle släckt hans liv för länge sedan.

Annons

Att vänta på svar som det fungerar nu är barbariskt.

Biverkningar saknas inte. Han behöver gå på toa minst 20 gånger om dagen, är ofta trött och får en hel del sår och klåda.

– Min resa har varit helt galen, det har varit den värsta men också den bästa som kunde hända. Jag har startat en fond som oavkortat går till MD Anderson. Det görs neddragningar i vårt sjukvårdssystem när man i stället borde satsa mer på forskning. Det borde finnas blodtester för att snabbt hitta tumörerna och se om de växer. Att vänta på svar som det fungerar nu är barbariskt.

En ovanligt lång och het period går mot sitt slut i Houston. Det är mer än 35 grader i skuggan när vi sätter oss på en bänk utanför sjukhuset. Dewey Stringer väntar på sin taxi och jag hinner med en sista fråga:

Har du besegrat cancern nu?

– Kanske. Men rädslan finns där hela tiden. Jag kan vakna av att det kliar på en tå och då är jag helt säker på att det är en tumör. Att få cancer är alltid dåligt, men för dina nära är det ännu värre och jag kände länge skam för vad jag gjorde mot min fru när jag blev sjuk. Nu har vi kommit närmare varandra, säger han.

Annons
Efter reklamen visas:
Behandlingsmetoden som ger nytt hopp till cancersjuka

Jim Allison blir alltid känslosam när patienter berättar att de har botats från sin cancer med hjälp av immunterapi. Det känns som en seger efter alla bakslag och elaka påhopp från kollegor, läkemedelsindustrin och den amerikanska tillståndsmyndigheten FDA om att han höll på med bullshit och rena voodoon.

Men också för att cancern funnits så nära honom själv. Jim Allison växte upp i gruvstaden Alice i Texas där pappan var familjeläkare. Mamman dog i lungcancer och en bror rycktes tidigt bort i hudcancer. Den andre brodern dog i prostatacancer 2011, samma år som Jim Allisons läkemedel godkändes. Han fick aldrig chansen till den behandling som kunde räddat hans liv.

Även Jim Allison själv har drabbats av prostatacancer, men klarat sig tack vare sin egen immunterapi.

”Det var jobbigt med allt hån framför allt av kollegor. Men jag fick rätt och det är en skön känsla”, säger Jim Allison som själv drabbats av cancer och behandlat den med immunterapi.
”Det var jobbigt med allt hån framför allt av kollegor. Men jag fick rätt och det är en skön känsla”, säger Jim Allison som själv drabbats av cancer och behandlat den med immunterapi. Foto: Tom Callins

Hur bra är terapin?

– För en svår hudcancer kan en av fem leva i 10–20 år. Fyra av fem lever efter två år när man kombinerar immunterapi och andra behandlingar. Det fungerar faktiskt bäst på cancertyper som har många mutationer och metastaser, säger han.

Padmanee Sharma fyller i:

– I dag behandlas miljoner amerikaner med spridd cancer med immunterapi. Den ska inte ersätta andra behandlingar utan kombineras med andra, även av andra typer av immunterapier. Då verkar det fungera som bäst.

Immunterapin är dock fortfarande dyr, kostar runt en miljon kronor för ett års behandling. Det kan täckas av en sjukförsäkring, men det har inte alla råd med i USA.

Vi går ut i det stora labbet där 70 personer jobbar med cancerforskning på världsnivå. Jim Allison tror att gentekniken kommer stå för nästa större genombrott när den kombineras med andra metoder.

– Det blir nog det stora lyftet framöver.

”Jag hade fått min dödsdom” säger Dewey Stringer.

Foto: Tom Callins

Nobelpristagaren Jim Allison och hans fru Padmanee Sharma som också cancerläkare har sitt eget stora forsningslabb på MD Anderson i Houston.

Foto: Tom Callins

”Vi är på toppen av ett isberg till nya behandlingar där vi kan använda olika typer av immunterapi”, säger Padmanee Sharma.

Foto: Tom Callins

”Det var jobbigt med allt hån framför allt av kollegor. Men jag fick rätt och det är en skön känsla”, säger Jim Allison som själv drabbats av cancer och behandlat den med immunterapi.

Foto: Tom Callins