Annons

Ny ”mirakulös” mätning: mormor var inte lika lycklig

Illustration: Liv Widell
Illustration: Liv Widell

Det är inte en stark ekonomi som främst tycks göra ett lands folk lyckligt. En grupp forskare har hittat en metod för att mäta hur lyckliga människor varit genom historien. Syftet: att hjälpa makthavare att fatta bättre beslut.

Under strecket
Publicerad

Thomas Hills.

Foto: Privat Bild 1 av 1

Finländarna var världens lyckligaste folk 2019, enligt FN:s World happiness report 2019. Strax under på lyckolistan kom Danmark, Norge och Island. Och några snäpp ner, Sverige.

Forskare har länge försökt hitta de bästa metoderna för att mäta hur lyckliga vi är. För hur mäter man något så subjektivt på ett objektivt sätt? Hittills har mätningarna gjorts genom att människor helt enkelt fått svara på hur lyckliga de känt sig och vad som gör dem lyckliga.

Att veta hur en befolknings psykiska välmående ser ut är förstås viktigt av en rad skäl. Men ännu bättre är om vi vet varför vi mår som vi mår – och om det också går att dra historiska slutsatser. Mår vi bättre än våra föräldrar farföräldrar gjorde? Och i så fall – vad var det som påverkade?

Dessa tankar låg och gnagde hos en grupp psykologiforskare. Går det att jämföra lycka över generationer och se när vi historiskt sett var som lyckligast – och var det några specifika politiska beslut och händelser som påverkade ett folks lyckonivå?

Svaret tycktes vara – ja.

– Många makthavare världen över fokuserar främst på att förbättra BNP och stärka ett lands ekonomi, men det finns också ekonomer som på senare år har lyft att vi missar en viktig variabel när vi bara fattar beslut utifrån ekonomi och produktivitet: hur ett lands medborgare, de som faktiskt utför arbetet, verkligen mår, säger Thomas Hills, professor i psykologi vid Warwick universitet och en av frontfiguerna för studien.

Annons
Annons

Thomas Hills.

Foto: Privat Bild 1 av 1
Thomas Hills.
Thomas Hills. Foto: Privat

Så hur mäter man bäst den upplevda lyckan – hos ett helt folk? Och så långt bakåt i tiden att personerna själva inte längre går att fråga? Jo, genom att läsa vad de skrev.

Även tidigare har forskare genom att djupstudera texter och ordval försökt förstå hur författaren mådde under tiden för författandet. Psykologer har också länge bekräftat att det finns ett tydligt samband mellan hur vi uttrycker oss och hur vi mår.

Men vad skulle några enstaka böcker egentligen säga om det kollektiva måendet? Kanske inte särskilt mycket. Om man däremot skulle analysera miljontals texter, skrivna av miljontals författare under 200 år? Det var just vad forskargruppen gjorde. Den här gången fick kvantitet gå före den djupare kvalitativa analysen.

Om vi ska kunna förbättra vårt välmående måste vi också ha en bättre historisk översikt.

Med hjälp av en algoritm analyserade forskarna miljontals digitala texter, romaner, noveller, tidningsartiklar och faktaböcker, som publicerats under 200 år, för att se hur ofta olika ord och uttryck förekom. Mer positiva ord och uttryck, som kärlek, lycka, firande, giftermål, bebisar indikerar en mer positiv känsla hos författaren, medan mer negativa, som död, ilska, sorg istället indikerar en mer negativ känsla, slog forskarna fast. De tog också hänsyn till hur vissa ord ändrade innebörd över tid när man analyserade resultaten. Forskarna tittade på utvecklingen i fyra av västvärldens stora ekonomier: USA, Tyskland, Storbritannien och Italien.

Metoden, att använda ordanalys, eller så kallad sentimentanalys, för att förutspå skeenden eller analysera händelser, är långt ifrån ny. Den har använts i en rad sammanhang, där ord i artiklar, bloggposter och kommentarer i sociala medier analyserats och kunnat förutspå allt från svängningar på aktiemarknaden till utgångar i politiska val.

Annons
Annons

Men kollektiv lycka?

För att se om det verkligen gick att få fram ett lands lyckonivå genom att analysera språket i publicerade texter, jämförde forskarna sina egna resultat med en lyckostudie som EU-kommissionen gjort sedan 1970-talet, en enkätundersökning där deltagarna år efter år svarat på hur nöjda de varit med livet. Och ja, resultatet av forskarnas textanalys, korrelerade väl med lyckostudien för de tre europeiska länderna. Att titta på vilka ord skribenter använde visade sig alltså vara ett rätt bra sätt att se hur befolkningen i snitt mådde psykiskt.

För att se vad det var som påverkade den kollektiva lyckonivån, jämförde forskarna sin ordanalys med en mängd historiska data: livslängd, BNP, diverse interna och externa konflikter, demokratisering, arbetslöshet med mera.

– Om vi ska kunna förbättra vårt välmående så måste vi också ha en bättre historisk översikt för att förstå hur de politiska beslut som fattades historiskt, påverkade befolkningen i ett land, säger Thomas Hills.

Man kan se allt det här i vår data, vilket är smått mirakulöst.

Resultaten var anmärkningsvärda, konstaterar han.

Medan ett lands BNP, kanske mot förmodan, verkade ha en ganska svag påverkan på välmåendet, var den från diverse interna och externa konflikter desto större. Det amerikanska inbördeskriget, det blomstrande 1920-talet följt av den stora börskraschen i USA 1929, missnöjets vinter i Storbritannien 1978, när landet lamslogs av strejker, Vietnamkriget, Kalla kriget, de två världskrigen – alla är de konflikter som också syns som ett rejält hack i lyckokurvan.

Annons
Annons

Hack i kurvan som sedan följs av en uppgång i lycka.

– Vi ser det efter kraschen på 1920-talet i USA, vi ser samma uppgång efter andra världskriget i många länder. Kanske var det en reaktion, att ”vi är inte i krig längre så nu kan vi ha sex och få barn och fira att vi lever”. Vi vet ju inte exakt, men det här väcker intressanta frågor. Man kan se allt det här i vår data, vilket är smått mirakulöst. Det finns förstås mycket som behöver förbättras, men det här är en första bild.

Resultaten, som nyligen publicerades i tidskriften Nature: human behavior, visade att de fyra ländernas lyckonivå gått rätt så stadigt upp sedan 1970-talet – aningen mindre Tyskland. I Italien ser kurvan dock ut att dippa rätt så kraftigt vid början på 2000-talet. Men än så länge är verktyget inte tillräckligt finkalibrerat för detaljanalys, menar Thomas Hills.

– För att förstå exakt vad det betyder så behöver vi djupare domänkunskap, människor som kan och förstår kulturella trender. Men tittar man på den långsiktiga trenden så har välmåendet i Italien gått upp sedan andra världskriget.

Vi ser det här som ett första steg mot att förstå vår psykologiska historia.

Ja, det finns utmaningar med modellen, konstaterar Thomas Hills, där forskarna tagit hänsyn till vissa. Censuren i Tyskland på 1930-talet, hur ord har fått annan betydelse och värdering över tid. Men om det under perioder skrivs mycket i svenska texter om ett krig på en annan plats, som exempelvis Syrien, är det också likställt med att svenskarna är olyckliga? Också det är hänsyn som måste tas, konstaterar Hills.

På sikt hoppas han att modellen ska kunna användas för att se hur olika politiska beslut, nationellt eller lokalt, påverkar invånarna.

– Det mest utmanande har varit att veta vilken betydelse olika ord har haft under olika perioder. Men hur kontrollerar man till exempel för att det råder olika kulturella trender i olika tider? Eller att länder är olika, när handlar om hur man subjektivt uppfattar sitt välmående? Det är många frågor som måste besvaras. Vi ser det här som ett första steg mot att förstå vår psykologiska historia.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons