Annons

Missnöjet stort inför Tunisiens dubbelval

Demonstranter kräver reformer under firandet av Tunisiens självständighet den 20 mars i år.
Demonstranter kräver reformer under firandet av Tunisiens självständighet den 20 mars i år. Foto: Hassene Dridi/AP/TT

Efter förlusten av en president står Tunisien, ofta kallat Arabiska vårens framgångssaga, inför två avgörande val i höst. Landets hårt förvärvade demokrati sätts på prov under en växande ekonomisk kris.

– Folk är besvikna på den politiska makten, säger statsvetaren Youssef Cherif.

Under strecket
Fanny Hedenmo / TT
Publicerad

Den 27 juli fylldes avenyn Habib Bourguiba i centrala Tunis av tusentals människor. Samma breda gata agerade huvudscen när Jasminrevolutionen svepte över landet 2010, och året därpå störtade landets mångårige ledare Zine El Abidine Ben Ali.

Men den här gången ljöd inga slagord från folkmassan – utan sorgeutrop. President Beji Caid Essebsi, Tunisiens första demokratiskt valde president, hade avlidit två dagar tidigare efter en kortare tids sjukdom.

Att Essebsis dagar som president var räknade kom ingalunda som en överraskning. Med sina 92 år var han en av de äldsta statscheferna i världen. Själv hade Essebsi dessutom avvisat möjligheten att ställa upp i höstens presidentval.

Frågan är vem som ska efterträda honom.

Startfältet inför presidentvalet den 15 september svärmar av kandidater – från den liberale premiärministern Youssef Chahed till den mer symboliska kandidaturen från hbtq-rättskämpen Mounir Baatour.

I tisdags uppgav också Ennahda-ledaren Abdel Fattah Mourou att han ställer upp som partiets första presidentaspirant någonsin. Det tidigare islamistpartiet Ennahda, som numer föredrar epitetet muslimska demokrater, vann stora framgångar i valet 2014 och är i dag parlamentets största parti.

Annons
Annons

Ett av de mest favorittippade namnen är dock mediemagnaten Nabil Karoui, ofta kallad "Tunisiens Berlusconi". Karoui, som grundade tv-kanalen Nessma, har bland annat filmat sig själv när han delar ut mat till fattiga i perifera byar.

– Han har en populistisk retorik som drar mycket på den tidigare regeringens misstag. Trots att han länge har befunnit sig i de politiska kulisserna har han lyckats lansera sig själv som en "outsider", och hans enorma medieföretag fungerar närmast som en propagandamaskin, säger Youssef Cherif, oberoende statsvetare baserad i Tunis, till TT.

Presidentvalet, som följs av ett parlamentsval den 6 oktober, infaller samtidigt som missnöjet med den politiska makten är stort i Tunisien.

Sedan revolutionen 2011 har arbetslösheten och inflationen skjutit i höjden, rapporterar Reuters, och hårda åtstramningar har tillämpats för att minska de offentliga utgifterna. Organisationen Transparency International anger korruptionen som fortsatt hög i landet, trots politiska ansträngningar.

Säkerhetsfrågan är också central. Gränsen till det krigshärjade Libyen har länge oroat befolkningen i sydöstra Tunisien, och den ökande förekomsten av våldsam jihadism har gett upphov till nya, stränga terrorlagar.

– Men det är främst ekonomin som gör folk nervösa. Det blir allt dyrare att leva, samtidigt som jobben blir färre. Bland de unga är det många som vill lämna landet för att hitta bättre möjligheter utomlands, säger Youssef Cherif.

Trots det svåra läget har meningsfulla reformer uteblivit, säger Cherif. Det politiska styret tycks i stället ha fullt upp med inbördes motsättningar. En maktkamp har fått det sekulära regeringspartiet Nidaa Tounes att falla samman i flera olika utbrytarpartier, och anklagelser om försök till statskupp har florerat – senast i höstas, rapporterar al-Jazira.

Den politiska oenigheten kan ha fått befolkningen att tappa hoppet om verklig förändring, befarar Youssef Cherif.

– Vi vet redan innan att röstbenägenheten är låg i Tunisien. Under höstens val, när missnöjet är stort med den politiska makten, kommer det sannolikt att falla avsevärt under 50 procent.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons