Annons

Henrik Ennart:Ogrundad misstro mot vaccin – större risker under radarn

Antalet dödsfall i mässling i världen ökar för första gången på länge. En förklaring är ogrundad misstro mot vaccin – men det är snarare riskerna med antibiotika som gått under radarn.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Foto: Leo Correa/AP Bild 1 av 1
Foto: Leo Correa/AP Bild 1 av 1
Foto: Leo Correa/AP

När jag var liten på 1960-talet var i stort sett alla barn någon gång sjuka i mässling. Det var ett lotteri. Risken för att bli blind eller få dödliga eller bestående skador av lung- eller hjärhinneinflammation var ändå ganska liten. Mammorna höll tummarna.

Det ansågs bra att få mässlingen undanstökad tidigt i livet. Om man smittades som äldre eller när man var sjuk i något annat var oddsen sämre.

Med vaccinerna som började ges på 1980-talet fick våra immunförsvar chansen att lära känna viruset på ett mer skonsamt sätt.

Om färre än 95 procent är vaccinerade kan den extremt smittsamma sjukdomen få fäste. Det tycks nu hända i Europa på grund av misstron mot vacciner.

Enligt en färsk rapport från Världshälsoorganisationen WHO har massvaccinationer mot mässling räddat 21 miljoner människoliv bara sedan år 2000. Men förra året bröts trenden och antalet dödsfall i världen ökade med 110 000, upp 30 procent.

Annons
Annons

Ökningen fortsatte 2018. I Europa tredubblades antalet sjuka till totalt 54 339 årets första nio månader, enligt månadsstatistik SvD sammanställt. Drygt halva ökningen kom i Ukraina, men också i andra länder är trenden uppåtgående även om Sverige skonats efter utbrottet 2017.

Mässling går att utrota, vilket man nästan lyckats med i Nordamerika. Men nu bidrar konflikterna i Ukraina, Kongo-Kinshasa, Nigeria, Pakistan, Afghanistan och Jemen till att reservoarer av virus skapas och därifrån kan spridas över världen. Om färre än 95 procent är vaccinerade kan den extremt smittsamma sjukdomen få fäste.

Just det tycks nu hända runt om i Europa på grund av misstron mot vacciner.

Skepsisen fick gödning av en vetenskaplig artikel av den brittiska forskaren Andrew Wakefield, publicerad i tidskriften The Lancet 1998, där det påstods finnas ett samband mellan vaccinationer och autism samt tarmsjukdomen IBS.

Artikeln drogs 12 år senare tillbaka av The Lancets redaktion sedan en granskande artikelserie i Sunday Times avslöjat en rad rena oegentligheter, medvetet feltolkade resultat och brott mot etiska regler. Studien byggde på bara tolv barn vars föräldrar i flera fall själva var indragna i rättsfall.

Sunday Times avslöjade också att Wakefield tagit emot 435 643 pund från en grupp som ville bevisa att vaccinet var farligt och att han tagit patent på ett eget alternativt vaccin. Avslöjandena ledde till att hans om detta ovetande medförfattare drog tillbaka sitt stöd och att Wakefield fråntogs sin ställning som forskare.

De stora studier som gjorts har inte sett någon förhöjd risk för autism hos barn som fått kombinationsvaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund. Ett exempel är en dansk studie från 2002 baserad på data om 537 303 barn.

Annons
Annons

Antibiotika är en fundamental del av modern sjukvård, men behandlingen slår på kort sikt ut stora delar av tarmfloran och rubbar immunförsvaret.

Inte heller en australiensisk analys som omfattade 1,25 miljoner barn och som publicerades 2014 kunde se något samband mellan vaccin och autism. I den studien undersökte man även vaccinerna mot difteri, stelkramp och kikhosta. Forskarna såg inte heller något samband mellan autism och konserveringsmedlet tiomersal eller några andra komponenter som ingår i vaccinerna.

Tiomersal är kvicksilverbaserat och har stått i centrum för vaccinskepsisen. Men såväl WHO som en lång rad myndigheter har avvisat att det skulle finnas ett samband. Tiomersal har använts i vacciner sedan 1930-talet, men ströks ur det svenska barnvaccinationsprogrammet redan 1992 av miljöskäl.

Det råder en bred samsyn bland forskare om vacciners stora hälsonytta. Vaccin är helt enkelt tillsammans med antibiotika och en förbättrad hygien på sjukhusen de medicinska landvinningar som räddat flest liv. Tillsammans har de bidragit till ett historiskt hälsoskifte där de smittsamma infektionssjukdomar som tidigare dominerade har minskat dramatiskt.

Istället ökar olika sorters immunbristsjukdomar. Men här är det snarare antibiotika som misstänks spela en dubbel roll. Antibiotika är en fundamental del av modern sjukvård, men behandlingen slår på kort sikt ut stora delar av tarmfloran och rubbar immunförsvaret.

Innan kroppens försvar är återställt är vi sårbara för en rad sjukdomar som även kan bli kroniska.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons