Annons

Mobiler gör barn olyckliga – bara en sak kan rädda dem

Jean M Twenge, professor i psykologi vid San Diego State University, hade analyserat generationsskillnader i 25 år. Plötsligt började hon se väldigt stora skillnader under kort tid.
Jean M Twenge, professor i psykologi vid San Diego State University, hade analyserat generationsskillnader i 25 år. Plötsligt började hon se väldigt stora skillnader under kort tid. Foto: Gregory Bull/AP, Hasse Holmberg/TT

De sover för lite, mår sämre och har slutat träffa vänner. Våra barn har blivit olyckligare, slår forskaren Jean M Twenge fast. Orsaken? Mobilerna. Den enda räddningen är vi föräldrar – och Jean M Twenge vet exakt vad vi behöver göra.

Under strecket
Publicerad

Den amerikanska generationsforskaren Jean M Twenge hade analyserat generationsskillnader i 25 år. Långsamt brukade det växa fram i kurvorna vad som kom att känneteckna en viss generation, så hade datan varit ända sedan 30-talet. Men när hon runt 2014 började titta på vad som kännetecknade dåvarande tonårsgeneration, vad de gjorde, vilka de träffade, hur de mådde, då stämde ingenting.

– Jag började se plötsliga och stora förändringar under kort tid. Jag hade verkligen aldrig sett något liknande, säger Jean Twenge från hemstaden San Diego när SvD intervjuar henne på telefon.

Kurvorna präglades av kraftiga hack inom det mesta som rörde ungas mående och deras aktiviteter, men två saker stack ut: den plötsliga ökningen av depressiva symptom och minskningen i tiden som de unga spenderade tillsammans med sina vänner.

Annons

Dessutom tycktes alla kurvor förändras nästan samtidigt, runt 2012.

Varför hade tonåringarna slutat träffa sina vänner? Och varför mådde de så dåligt?

– När jag först såg ökningen i depressiva symptom och en minskning i upplevd lycka, hade jag ingen aning om vad som låg bakom. Det var ett mysterium, säger Twenge.

Hon satt med sina grafer och försökte utröna vad som låg bakom trenderna. Varför hade tonåringarna slutat träffa sina vänner? Och varför mådde de så dåligt?

Hon började eliminera andra faktorer. Vad pågick under den här tiden? Kunde något annat leda till depressioner? Men hon konstaterade snart att de faktorer man oftast tänker på inte passade in. Ekonomin i USA var på väg upp efter en längre nedgång, arbetslösheten hade nått sin kulmen redan 2010.

Men ett tydligt skifte gav henne en ledtråd. De unga hade börjat använda sina telefoner avsevärt mycket mer. De la mer tid på att kommunicera elektroniskt och titta på sina telefoner och mindre tid på annat – som att fysiskt träffa sina vänner. Och att sova.

– Precis samtidigt, runt 2011, 2012 sköt också sömnbristen bland unga i höjden, säger Twenge.

Så vad hände 2012? Det var året då fler än 50 procent av amerikanerna hade en Iphone.

Jean Twenge kallade den nya, olyckliga, generationen för iGen – smartphonegenerationen.

Enkät: Vad är dina tankar kring mobiltelefoner?

1/5

Michelle Delgado, 16 år, använder mobilen upp till åtta timmar per dag. ”Nej, jag tror inte det går att använda mobilen mindre än två timmar”, säger hon då hon får höra om ”the sweetspot” i boken iGen.

Foto: Allis Nettréus, Text: Johan Carlo Olsson
2/5

”Det sker väldigt mycket mobbning på social medier. Idag är det lätt att vara anonym”, tror Emelie Elfström, 18 år, bidrar till att ungdomar mår allt sämre.

Foto: Allis Nettréus, Text: Johan Carlo Olsson
3/5

Abdi Najib, 18 år, har försökt minska tiden han använder mobilen per dag. ”Ett tag försökte lägga ifrån mig mobilen ibland, men det gick inte alls bra. Nu använder jag den 10 timmar per dag igen”.

Foto: Allis Nettréus, Text: Johan Carlo Olsson
4/5

Att folk bara lägger upp höjdpunkterna från sina liv på sociala medier ser Andor Snell, 18 år som ett stort problem. ”Alla andras liv verkar perfekta. I sitt andra eget liv måste man också se det allt det dåliga”.

Foto: Allis Nettréus, Text: Johan Carlo Olsson
5/5

Jaqueline Fredblad, 17 år, berättar att mobilen gör att hon sover mindre nästan varje natt: ”Eftersom jag har aldrig ljudlöst läge på mobilen så vaknar jag hela natten av att det plingar och ringer”.

Foto: Allis Nettréus, Text: Johan Carlo Olsson

I sin nyutgivna bok med samma namn, ”iGen – smartphonegenerationen”, (Natur & Kultur) går Twenge igenom den mängd statistik som pekar på en väldigt annorlunda generation – eller snarare en generation som lägger väldigt mycket mer tid på sina skärmar än på annat. Men också en tonårsgeneration som dricker mindre alkohol, inte har sex lika tidigt, inte råkar ut för bilolyckor. Normalt sett brukar just faktorer som att unga dricker alkohol och har sex tidigt, vara kopplat till att de inte mår toppen, konstaterar Twenge. Men nu gör de alltså inte det.

De lägger tiden på skärmarna istället för att göra annat, som är bättre för dem.

Så vad är det med telefonen som får tonåringarna att må så dåligt?

– Jag skulle säga att det stora är just den tid som tonåringar lägger på sin skärm, även om det är sociala media, spel, sms eller något annat. De lägger tiden på skärmarna istället för att göra annat, som är bättre för dem. Och att de inte sover.

Forskningen om vad som leder till psykiskt välmående är rätt unison när det gäller några faktorer: tillräckligt med sömn, nära relationer med familj och vänner och fysisk aktivitet. Samtidigt visar en rad studier att ett stort användande av sociala medier kan leda till minskad upplevd lycka, där man tenderar att jämföra sitt liv med den idealbild som publiceras.

Enligt statistiken är det också flickor som i störst utsträckning använder sociala medier, medan pojkar spelar. Kurvorna och Twenges analys visar också att det är tonårstjejerna som mår sämst.

Samma mönster syns i den rapport från svenska Folkhälsomyndigheten som publicerades i våras och som visade en kraftig ökning i andelen unga som mår dåligt – framför allt tjejer.

Twenge menar att hur killar respektive tjejer använder skärmar kan ligga bakom.

– Den stora ökningen i depressiva symtom är bland flickor. De förekommer hos pojkar, men mycket mer uttalat hos flickor. Det kan vara att sociala medier har en större negativ effekt än till exempel spelande. Många killar pratar och interagerar med varandra samtidigt som de spelar.

Sista kapitlet i boken ”iGen” heter Att förstå och rädda iGen-gruppen. Är det en generation som behöver räddas?

– Många i gruppen är väldigt unga och de behöver vägledning. Anledningen till att jag använder det språket är på grund av den allvarliga ökningen i psykisk ohälsa – depressioner, självskadebeteende och självmord. Fortfarande är självmorden bland tonåringar få, men antalet är dubbelt så högt som det har varit. Därför säger jag “rädda”, det här är allvarliga frågor, säger Jean Twenge.

Om en del av problemet är att de unga mår dåligt för att de tillbringar så mycket tid med sina telefoner, så är det goda nyheter.

Men samtidigt konstaterar hon att om en del av problemet är att de unga mår dåligt för att de tillbringar så mycket tid med sina telefoner, så är det goda nyheter. För det är något som vi kan förändra.

– Det är så många andra faktorer kopplade till psykisk ohälsa som vi inte kan kontrollera. Genetik till exempel kan vi inte påverka. Andra riskfaktorer är trauman i barndomen och övergrepp – jag önskar att vi kunder ändra det, men det är svårt. Så att ändra vad tonåringar lägger tiden på är enkelt i jämförelse.

Samtidigt vet varje förälder till en tonåring eller tweenie att alla försök att begränsa mobilanvändandet inte sällan leder till upprivande bråk.

Så hur gör jag, som förälder?

– Det forskningen pekar mot är begränsad användning. Inte nödvändigtvis ingen användning alls, men begränsad. Det är intressant hur forskning från olika länder, med olika tonåringar, pekar åt samma håll: runt en timme per dag, inte mer än två, verkar vara optimalt för psykiskt välmående. Inte att ta bort telefonen helt. Vid tre, fyra timmar om dagen verkar det finnas en tydlig koppling till minskad lycka och depression. Det är också då skärmen tar mycket tid från annat i livet.

Kan våra barn inte styra detta själva?

– När de blir 18, 19 år behöver de förstås göra det. Men en 12-åring har inte den kapaciteten. Titta omkring dig. Det finns 50-åringar som inte kan lägga ifrån sig sin telefon! Hur förväntar du dig att en 12-åring, som inte har en tillräckligt utvecklad frontallob som styr självkontrollen och som bryr sig oerhört mycket om att vara populär och vad andra tycker – hur ska de kunna lägga ifrån sig telefonen och stänga av sociala medier?

Ändå gör många föräldrar inte det. Är det för att vi inte förstått vilken skada mobilanvändandet gör?

– Precis, så tror jag att det är. Dessutom är många vuxna också beroende av sina telefoner och tycker att det är svårt att säga åt sina barn. Men det kanske är dags att också föräldrarna börjar jobba med sig själva.

Efter reklamen visas:
Så gör du slut med din mobil
Annons
Annons

Michelle Delgado, 16 år, använder mobilen upp till åtta timmar per dag. ”Nej, jag tror inte det går att använda mobilen mindre än två timmar”, säger hon då hon får höra om ”the sweetspot” i boken iGen.

Foto: Allis Nettréus, Text: Johan Carlo Olsson Bild 1 av 5

”Det sker väldigt mycket mobbning på social medier. Idag är det lätt att vara anonym”, tror Emelie Elfström, 18 år, bidrar till att ungdomar mår allt sämre.

Foto: Allis Nettréus, Text: Johan Carlo Olsson Bild 2 av 5

Abdi Najib, 18 år, har försökt minska tiden han använder mobilen per dag. ”Ett tag försökte lägga ifrån mig mobilen ibland, men det gick inte alls bra. Nu använder jag den 10 timmar per dag igen”.

Foto: Allis Nettréus, Text: Johan Carlo Olsson Bild 3 av 5

Att folk bara lägger upp höjdpunkterna från sina liv på sociala medier ser Andor Snell, 18 år som ett stort problem. ”Alla andras liv verkar perfekta. I sitt andra eget liv måste man också se det allt det dåliga”.

Foto: Allis Nettréus, Text: Johan Carlo Olsson Bild 4 av 5

Jaqueline Fredblad, 17 år, berättar att mobilen gör att hon sover mindre nästan varje natt: ”Eftersom jag har aldrig ljudlöst läge på mobilen så vaknar jag hela natten av att det plingar och ringer”.

Foto: Allis Nettréus, Text: Johan Carlo Olsson Bild 5 av 5
Annons
Annons
Annons