Gitte Ørskou vill få fler svenskar att hitta till Moderna.
Gitte Ørskou vill få fler svenskar att hitta till Moderna. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Modernas nya chef: ”Jag är inte rädd för det folkliga”

Hon har tagit debatten om kultureliten kontra folket. Hon har protesterat mot nedskärningar och symbolpolitik. Nu har danska Gitte Ørskou kommit till Stockholm för att chefa över Moderna museet och locka ny publik.

Publicerad

Gitte Ørskou går omkring i klarblå skor, med höga klackar, i Moderna museets kulvertar.

– Jag har alltid något blått eller gult på mig dessa dagar, säger hon skrattande.

Hon har bara jobbat en vecka på Sveriges kanske mest prestigefyllda kulturinstitution. Hon har ännu inte lärt sig hitta i det stora huset på Skeppsholmen med utställningssalar, kulvertar och magasin.

Moderna museet är en betydligt större apparat än Kunsten i Ålborg, det konstmuseum som Gitte Ørskou basat över under en tioårsperiod.

När hon tillträdde som chef i Ålborg var Kunsten ett traditionellt museum med hög medelålder på besökarna. Hon förnyade det och lockade helt nya besökare.

Det blev parkour på den Aalto-ritade museibyggnaden. Det blev rollspel inne i salarna. När Kunsten behövde stänga för en genomgripande renovering fick hon möjlighet att fundera över vad ett modernt konstmuseum ska vara och hur det ska möta publiken.

Annons

– Det gav en fantastiskt bra energi att inte vara bunden vid en byggnad, säger Gitte Ørskou som lyckades föra ut konsten på nya sätt till sin publik.

– Jag är mycket intresserad av publiken, besökarna.

Hon har kritiserat politiker som prioriterat kulturarv på bekostnad av samtidskonst.

På sin första presskonferens i Sverige var hon tydlig med att hennes uppdrag även här är att få fler invånare att möta konsten. De flesta som går omkring i salarna på Skeppsholmen är internationella turister. Bara 21 procent är lokala besökare, enligt en undersökning från 2017, och Gitte Ørskou vill nå fler stockholmare och svenskar.

Hon betonar att det inte är något fel på Modernas besökssiffror.

– Det är inte siffrorna som är frågan. Men som museichef ser jag att konsten är så viktig och att den kan tala till många fler än de som brukar komma till museet. Det handlar om att involvera publiken på nya sätt, säger hon utan att avslöja vad det kan komma att innebära för Moderna.

Annons
Moderna museet har stora lokaler på Skeppsholmen i Stockholm, men också en filial i Malmö.
Moderna museet har stora lokaler på Skeppsholmen i Stockholm, men också en filial i Malmö. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Men helt klart funderar hon över hur museet kan möta publiken tydligare redan utanför portarna.

– Jag kommer ju från ett land som har en stark tradition av offentlig konst.

Här i Sverige försöker hon bromsa sitt ordflöde och prata tydligt för att göra sig förstådd. I Danmark har hon varit känd som en respekterad museichef, som lyckats locka publik och samtidigt hålla ”hög cigarrföring”, som man säger på danska. Dessutom har hon varit ordförande för Statens kunstfond, en mäktig instans i det danska kulturlivet som beslutar om stöd till allt från bildkonst till dans och litteratur. Hon har synts i frågeprogram i tv och hon har hörts i den offentliga debatten.

Gitte Ørskou har bitit ifrån när hon tyckt att danska kulturpolitiker ägnat sig åt symbolpolitik. Hon har liknat statliga nedskärningar inom kulturfältet vid amputation. Hon har kritiserat politiker som prioriterat kulturarv på bekostnad av samtidskonst.

Annons

Om det händer något politiskt som gör att man inte kan utföra sitt uppdrag så måste man ta debatten.

Kommer du att vara lika tydlig i den svenska debatten?

– Om den statliga kulturpolitiken motarbetar Moderna museet, om det händer något politiskt som gör att man inte kan utföra sitt uppdrag så måste man ta debatten. Man måste köra med öppna kort, säger hon och konstaterar att hon inte stillatigande skulle ta emot exempelvis nedskurna anslag till Moderna.

I Sverige är Gitte Ørskou ännu ett okänt namn. Många blev paffa när kulturminister Amanda Lind (MP) i juni presenterade henne som ny chef för Moderna. Den 47-åriga danskan hade inte funnits med i förhandsspekulationerna. Gitte Ørskou har varken internationell stjärnglans eller förankring i det svenska konst- och kulturlivet. Hon har inte haft ett museichefsjobb utanför Jylland, hon aldrig jobbat på en stor institution som Moderna.

– Allt är nytt. Jag känner mig som en antroplog, jag kan ställa frågor som inte andra kan. Jag kan fråga: "Varför gör vi så här?”

Annons

I chefsrummet på Skeppsholmen blockerar två containrar utanför fönstret den tjusiga utsikten mot Strandvägen. På bordet står en liten dansk flagga och en något högre svensk flagga. Flaggorna fick hon med sig som avskedspresenter från Ålborg, där hon tycks ha varit en omtyckt museichef förknippad med prestigelöshet, tydliga ställningstaganden och stor energi.

”Jag tror inte att Gitte någonsin sover”, sa konstnären Michael Kvium i samband med att Gitte Ørskou lämnade Kunsten.

Stämmer det att du knappast sover?

– Jo, jag sover. Jag tror bara jag har hög produktivitet. Men det gäller ju många som arbetar med konst och kultur.

Gitte Ørskou ska basa över Sveriges statliga museum för modern konst och samtidskonst.
Gitte Ørskou ska basa över Sveriges statliga museum för modern konst och samtidskonst. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Att hon skulle hamna i kultursektorn var inte självklart. Gitte Ørskou säger att hon växte upp i ”en vanlig familj” där man tittade mer på fotboll än på konst. Men hon hade turen att gå i gymnasiet under en försöksperiod då eleverna fick ha åtta timmar bild i veckan, med bildanalys och museibesök.

Annons

Som tonåring golvades hon av en målning av den danske surrealisten Wilhelm Freddie, med en kärleksscen som är både grotesk och innerlig. Hon insåg att konsten var ett rum där allt kan få rymmas. Hon har återkommit till konsten som en plats för det sårbara, vilda och icke-korrekta – och resonerat om vårt behov av sådana platser i en tid fixerad vid perfektion och prestation.

Vi anställde konstnärer för att få barn att använda sina sinnen och händer på olika sätt.

I sina krönikor i danska tidningar, liksom i sitt museiarbete, tycks hon ofta ta avstamp i samtidsfrågor och vardagsproblem som många kan relatera till. Ett exempel är den nya barnverksamheten på Kunsten som startade 2018. Grundregeln är att det inte ska finnas några digitala inslag.

– Vi anställde konstnärer för att få barn att använda sina sinnen och händer på olika sätt, säger hon och formar sina egna händer som runt en lerklump.

Kunstens Kreativitarium ger barnen möjlighet att utforska en pågående utställning mycket handfast, i direkta möten med andra. Till varje ny utställning byggs det nya verkstäder där barnen får arbeta med samma material och tekniker som de aktuella konstnärerna, ofta i kollektiva processer. Kreativitarium beskrivs både som en fristad från skärmar och ett uppror mot det målstyrda samhälle dagens barn växer upp i.

Annons

Moderna museet har en tradition av experimenterande som Gitte Ørskou gärna vill knyta an till. Men hur kommer hon att sätta egna avtryck här och vad har hon för drömutställningar? Hon ger inga klara besked, men säger att museet ska fortsätta att vara ett fyrtorn i Norden.

I Ålborg har hon bland annat ställt ut internationella namn som Carsten Höller, William Kentridge och Tino Sehgal. Hon arbetade tidigt med Olafur Eliasson när hon, bara 31 år gammal, fick ansvaret för den danska paviljongen på Venedigbiennalen.

Men framför allt tycks hon ha gjort avtryck genom att sätta in konsten i nya sammanhang. Som när hon placerade verk från Kunsten i ålborgarnas vardagsrum.

– Ofta säger folk på museum: ”Det där vill jag inte ha hängande hemma hos mig”, säger hon och förklarar att hon ville testa hur det blir när människor verkligen får uppleva museikonst i hemmiljö.

Det blev stora plastskulpturer ute i stugorna och tillfälliga utställningar i kök och vardagsrum. Gitte Ørskou har fått pris ur kulturministerns hand och medalj från Konstakademien för ett innovativt arbete, där hon flyttat konsten utanför förväntade ramar. Hon har talat om att sträva efter en folklig profil.

Annons

– Det folkliga skrämmer mig inte, det behöver inte vara fel, säger hon och förklarar att det var nödvändigt att öppna upp Kunsten, inte minst på grund av museets placering i burgna kvarter.

Jag gillar att punktera föreställningar. För vad är egentligen folket och eliten?

Samtidigt har hon med liv och lust gett sig in i debatten om folket mot eliten. ”Om vi som arbetar i den kulturella sektorn tror att vårt arbete innebär en social uppgradering, som skiljer oss från folket, har vi missförstått vårt uppdrag”, skrev Gitte Ørskou i tidningen Politiken i våras.

I texten gav hon också en känga åt den socialdemokratiska ungdomspolitiker som försökt ställa så kallat vanligt folk mot kulturmänniskor. Hon menar att det finns en falsk föreställning om en mäktig, urban kulturelit. Men lika falsk är bilden av att människor i ”provinsen” skulle vara ointresserade av kvalificerad kultur – detta känner hon inte alls igen efter sina många år på konstmuseer på Jylland.

Du har själv kallat dig kulturelit samtidigt som du beskrivit att du lever ett på många sätt alldagligt liv, varför?

– Jag gillar att punktera föreställningar. För vad är egentligen folket och eliten?

Moderna museet har stora lokaler på Skeppsholmen i Stockholm, men också en filial i Malmö.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 2

Gitte Ørskou ska basa över Sveriges statliga museum för modern konst och samtidskonst.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 2 av 2