Annons

Janerik Larsson:Möjligheter att reformera offentliga sektorn

Byråkrati kan reformeras
Byråkrati kan reformeras Foto: Jessica Gow

Vad kan man egentligen göra för att den offentliga sektorn ska fungera bättre? Två tips kommer här med utgångspunkt från två intressanta artiklar.

Under strecket
Publicerad

Johan Gustafsson, Slöseriombudsman hos Skattebetalarna, skriver i GT:

Göteborgs 236 kommunala kommunikatörer utsågs till det näst värsta slöseriet förra året i Slöseriombudsmannens tävling för att sätta slöseri med skattepengar på kartan. Men trots omfattande kritik har de styrande i Göteborg inte dragit i nödbromsen. På lite drygt ett år har staden anställt ytterligare 20 kommunikatörer och nu är siffran uppe i 255. Det är inte utan att man frågar sig hur de har förbättrat kvaliteten på den kommunala service göteborgarna får ta del av?

Det var många som blev upprörda över SVT Västs avslöjande att Göteborg satsar en halv miljon om dagen på kommunikation. Journalister från GT har vittnat om hur de många kommunikatörerna ägnar sig åt att förhala, försvåra och förhindra granskning av staden. Det är ett demokratiskt problem när stora kommunikationsavdelningar fungerar som dörrvakter som gör det svårare att granska offentlig verksamhet. 

Nu är Göteborg inte den enda kommunen i Sverige som satsar stora summor på att putsa på bilden av den egna verksamheten. Slöseriombudsmannen har tidigare uppmärksammat att Malmö har drygt 200 kommunikatörer, och städer som Uppsala och Helsingborg strax under hundra stycken. Men det är en klen tröst för göteborgarna som får stå för notan. En stor kommunikationsavdelning verkar ha blivit den nya statussymbolen bland svenska kommuner. Vad kommunerna behöver alla kommunikatörer till har de däremot inte lyckats förklara.

Annons
Annons

Jag har aldrig sysslat med någon kommuns kommunikationsverksamhet däremot har jag en ganska gedigen erfarenhet av kommunikation från näringslivsorganisation och från företag.

Min rekommendation är att sådana tjänster ska köpas in när de verkligen behövs, men annars är risken stor att de bara genererar helt onödiga kostnader inte minst i form av sammanträden etc.

En mycket spännande artikel som har koppling till de många kommunikatörerna läste jag i Smedjan.

Daniel Persson skriver där varför offentliga verksamheter bör ersätta aktivistiska byråkrater med automatisering:

Jan Olsson och Erik Hysing, professor respektive docent vid Örebro universitet, har i en forskningsrapport visat att elva procent av kommunala tjänstemän kan klassas som miljöaktivister.

Men fenomenet är bredare än miljöfrågan och sträcker sig från Polisens rättsavdelning, som använder alla till buds stående medel för att hindra legalt vapenägande, till det nyligen uppmärksammade fallet där elever i Umeå har tvingats att delta i klimatmanifestationer. I senaste numret av Axess finns därtill en utmärkt artikel av Johan Sundeen och Roger Blomgren, båda vid Bibliotekshögskolan i Borås, som diskuterar problemet med aktivistiska tjänstemän vid bibliotek, museer och teatrar.

Den oväldige tjänstemannen arbetar för att på bästa sätt förverkliga demokratiskt fattade beslut. Aktivisten däremot struntar blankt i sådana petitesser och sköter myndighetsutövningen efter eget huvud och egna ideal. De är kort och gott antidemokratiska.

(- - -)

Framtiden bjuder på en möjlig alternativ lösning: automatiseringen. Att stämma av hur väl någon uppfyller i förväg uppställda kriterier är något av en paradgren för datorer. Det är redan fullt möjligt att låta algoritmer besluta i en del ärenden. Exempelvis var Trelleborgs kommun tidigt ute med att automatisera beslut om försörjningsstöd. En studie från Göteborgs universitet som presenterades 2018 visar att Trelleborgs automatiserade beslutsfattande upplevs ge snabbare service, ökat fokus på medborgaren samt ökad effektivtet. Dock höjs ett varnande finger för bristande transparens. Fördelarna vad gäller objektivitet är dock uppenbara. Algoritmer har inga egna värderingar, ingen egen agenda att sätta över den demokratiskt beslutade.

(- - -)

Att särskilt göra sig av med enbart aktivisterna låter sig inte göras men ju fler beslut som fattas automatiskt desto färre aktivister blir det kvar.

Men det är givetvis också så att det finns en alternativ väg: att låta medborgarna själva förfoga över sina beslut på välfungerande marknader. Det kräver bara att skattetrycket minskar rejält.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons