Foto: Staffan Löwstedt

Här har moroten blivit piska: Ojämställda löner ger böter

Trots sitt rykte som jämställt paradis fortsätter kvinnorna att tjäna mindre än männen. Nu har Island som världens första land valt att lagstifta för jämställda löner.

Publicerad

Vid en första anblick kan man tycka att Island är ett bra land att vara kvinna i, och jämfört med många andra länder är det också så. Under närmare ett decennium har Island rankats som världens mest jämställda land, man var också först med att utse en kvinnlig president. Närmare hälften av alla parlamentsledamöter och företagstoppar är kvinnor och omkring fyra av fem kvinnor är i arbete.

Just därför blev Fríða Rós Valdimarsdóttir så överraskad när hon för tio år sedan insåg att hon tjänade mycket mindre än sina manliga kollegor som dessutom hade mycket mindre befogenheter.

– Det har ju varit illegalt i årtionden att könsdiskriminera kvinnor när det handlar om lönen, men det fortsätter ändå att ske. Man har helt enkelt sett mellan fingrarna, säger Fríða Rós Valdimarsdóttir som i dag är ordförande för Islands kvinnorättsorganisation (IWRA).

Fríða Rós Valdimarsdóttir, ordförande för Islands kvinnorättsorganisation (IWRA)
Fríða Rós Valdimarsdóttir, ordförande för Islands kvinnorättsorganisation (IWRA) Foto: Eyþór Árnason

Trots en överenskommelse från 1961 om jämställda löner tjänar kvinnorna på Island i genomsnitt 14–20 procent mindre än männen. Fríða Rós Valdimarsdóttir och hennes organisation var en av de drivande krafterna bakom den lag som slutligen klubbades i slutet av 2017 och som gjorde Island till världens första land att genom lag tvinga fram jämställda löner.

Inom fyra års tid måste samtliga arbetsgivare på Island med fler än 25 anställda ha ett intyg på att de betalar ut jämställda löner. Om inte väntar dagsböter.

Annons

– Det kommer att ta ett tag innan lagstiftningen sätter sig, och det kommer att finnas utmaningar. Men det är möjligt att faktiskt göra det här, säger Fríða Rós Valdimarsdóttir.

Rósa Guðrún Erlingsdóttir, med ansvar för jämställdhetsfrågor inom parlamentet, är övertygad om att landet står inför tuffa utmaningar och mycket arbete.

– Vår erfarenhet är att man behöver lagstiftning för att få saker och ting att hända, att röra sig i rätt riktning. Och invånarna är okej med det – vi såg det när vi arbetade för att få in kvinnor i bolagsstyrelserna. Om politikerna vill vänta till dess att ingen längre protesterar, ja då kommer inget att hända.

Foto: Yvonne Åsell

Med det sagt – motståndet mot den nya lagen finns fortfarande där, om än lågmält.

Annons

Intyget om jämställda löner erhålls av en revisor som gör en bedömning utifrån ISO-riktlinjer, vilka Island ända sedan 2012 jobbat aktivt för att få arbetsgivarna att följa frivilligt.

– De var mer som en morot. Nu har regeringen gjort det till en piska, säger Hannes Sigurðsson som arbetar på landets motsvarighet till Svenskt Näringsliv.

Certifieringen, som bland annat bedömer värdet av olika jobb, analyserar lönestrukturer och samlar in data om arbetsvillkoren, kommer att lira med de fackliga avtalen. Men Hannes Sigurðsson sticker inte under stol med att upplägget är ”ganska komplext” och att det kommer ”krävas att bolagen avsätter resurser”.

Lagen kommer att införas under den kommande fyraårsperioden. För stora företag, myndigheter och sjukhus med fler än 250 anställda är det dock bråttom – redan innan 2018 är till ända måste de ha erhållit sitt intyg. För företag med fler än 25 anställda ska allt vara på plats senast sista december 2021. Annars väntar böter på runt 3 500 kronor per dag, motsvarande nära 1,3 miljoner kronor per år.

Annons
Foto: Yvonne Åsell

Ingen från organisationen för det isländska näringslivet har publikt ställt sig på tvären mot den nya lagen.

– Det är ganska svårt att offentligt ta striden mot jämställdhet. Men jag tycker det är tydligt att det ändå finns ett visst motstånd, säger Hannes Sigurðsson.

Andra är överlyckliga.

– Vi kommer inte att bli kvitt ojämställda löner på en gång. Men det här är den bästa verktygslådan jag har sett för att nå dit, och det kommer att göra skillnad. Arbetsgivarna tvingas tänka annorlunda, säger Maríanna Traustadóttir som arbetar med jämställdhetsfrågor inom Islands motsvarighet till LO.

Foto: Staffan Löwstedt
Annons

Att många frågetecken kvarstår är tydligt.

– Att jämföra värdet på det arbete som någon utför i exempelvis ett storkök mot en chaufför är svårt. Att dokumentera och rättfärdiga alla beslut ... Men nu har vi i alla fall tydliga riktlinjer som vi kan följa, utbildningar där vi kan lära oss mer samt mjukvara och specialister som kan hjälpa till. Det här är görbart, säger Maríanna Traustadóttir.

Flera företag har redan börjat arbeta aktivt för att nå full jämställdhet. Maríanna Traustadóttir lyfter som exempel fram landets största elbolag, Reykjavik Energy. I finanskraschen 2008 tvingades de göra sig av med en tredjedel av personalen. När allt lugnat ner sig påbörjade bolaget sitt arbete med att försöka bli helt jämställt.

Foto: Yvonne Åsell
Annons

Under den efterföljande femårsperioden höjde eljätten antalet kvinnor i ledande positioner från 29 till 49 procent. Samtidigt minskade lönegapet mellan könen från 8,4 procent till 2,1 procent. I dag har kvinnorna i snitt 0,2 procent högre lön än männen.

Vd Bjarni Bjarnason säger att resultatet har blivit en arbetsplats med ”högre i tak, ökad effektivitet, att allt fler är tillfreds med sitt arbete, bättre beslutsfattande och ökad moral, totalt sett ett mycket bättre arbetsklimat.”

För många innebär den nya lagen ännu en påminnelse om att Island inte ”riktigt är det jämställda paradis som det ofta utmålas som”, säger Annadís Gréta Rúdólfsdóttir, forskarassistent inom utbildningsväsendet.

Det har gått 40 år sedan den välkända protesten då 90 procent av landets alla kvinnor under en dag strejkade för jämställdhet.

– Det index som World Economic Forum gör över jämställdhet (där Island toppar, reds anm.) är ganska klumpigt. Vi har också vår beskärda del av förpestande maskulinitet. #Metoo var lika chockerande här som någon annanstans, säger hon.

Annons

Hennes kollega, Berglind Rós Magnúsdóttir, tror att ytterligare förändringar krävs för att nå ända fram till ett jämställt samhälle.

– Det här kommer inte att lösa den stora uppdelningen som finns mellan typiskt manliga och kvinnliga yrken, säger hon. Allt som exempelvis har med vård att göra betalar sämre.

Foto: Staffan Löwstedt

Att lagstiftningen tar landet i rätt riktning tycks de flesta vara överens om.

– Eftersom det inte har varit helt transparent hur lönerna sätts har man kunnat gömma undan frågan, säger Magnea Marinósdóttir som arbetar med jämställdhetsfrågor på Islands motsvarighet till socialstyrelsen.

– Arbetsgivarna kan även fortsättningsvis ta hänsyn till erfarenhet och andra kvalifikationer, men nu måste de vara transparenta med sina val och rättfärdiga dem. Nu kan irrelevanta faktorer som kön elimineras. Systemet skulle också kunna användas till att ta bort diskriminering baserat på ras eller funktionshinder, säger Magnea Marinósdóttir.

Att lagstiftningen kan förändra attityder och normer är hon övertygad om.

– Även här är de patriarkala strukturerna djupt rotade. Det här kan ge verklig kraft att förändra.

Rósa Guðrún Erlingsdóttir tror att den isländska modellen kan implementeras även i andra länder. Redan nu ser Portugal över möjligheterna att följa i Islands fotspår. Förhoppningen finns om att modellen skulle kunna bli EU-standard.

– Kunskapen finns här, och utbildningarna för hur vi ska nå målet, också. Nu behövs bara kraftansträngningen, säger Rósa Guðrún Erlingsdó.

Texten har tidigare publicerats i The Guardian.

Fríða Rós Valdimarsdóttir, ordförande för Islands kvinnorättsorganisation (IWRA)

Foto: Eyþór ÁrnasonBild 1 av 6
Foto: Yvonne ÅsellBild 2 av 6
Foto: Yvonne Åsell Bild 3 av 6
Foto: Staffan Löwstedt Bild 4 av 6
Foto: Yvonne ÅsellBild 5 av 6
Foto: Staffan LöwstedtBild 6 av 6