Annons
Kommentar

Jan Blomgren:Putin har bleknat – egna ledet största hotet

Vladimir Putin.
Vladimir Putin. Foto: Alexei Nikolsky/AP

Han har aldrig haft så låga opinionssiffror – och står inför sin största utmaning som rysk president. Här är Vladimir Putins motgångar. Och om hans position är i fara kommer största hotet inifrån de egna leden.

Under strecket
Publicerad

Många minns bilder som Putin har visat upp för att odla sin machokultur: Simmat fjärilsim i sibiriska floder, dragit på sig flygarhjälmen och satt sig i jaktflygplan för att senare landa i krigets Tjetjenien, hittat unika arkeologiska fynd på havsbotten iförd dykardräkt och kastat motståndare på judomattan.
Exemplen kan mångfaldigas – för det är där Putin trivs som bäst. Stark och okuvlig, i situationer som han kan regissera och kontrollera och få sin självbild förstärkt.

De senaste månaderna har han dock bleknat efter den ena motgången efter den andra: Hans nej till Saudiarabien, då Moskva vägrade gå med på att producera mindre olja, var första steget mot oljekriget. Sedan ställdes en av Rysslands största högtider in, segerdagen till minne av segern över Nazityskland. Och en folkomröstning om ny konstitution, som kan ge Putin möjlighet att sitta kvar till 2036 är skjuten på framtiden och så kom coronakrisen.

Han har under hela krisen vägrat ta någon ledarroll och i stället förklarat att det här är en sak för de regionala ledarna.

Annons
Annons

”Njet” i frågan om oljan – som han övertalades till av oljebolaget Rosnefts vd och Rysslands näst mäktigaste man Igor Setjin – ändrades under förödmjukande former till ett ”da” efter telefonsamtal med Donald Trump. Segerdagen blir inte en planerad glamorös föreställning på Röda torget flankerad av Kinas Xi JinPing och Frankrikes Macron utan ett mer anonymt nedläggande av en krans vid ett krigsminne utanför Kremlmuren i ett ödsligt Moskva. Plötsligt är också utgången av den folkomröstning som bara skulle bli en formsak oviss.

Men på sikt är coronakrisens följder det mest allvarliga. Inledningsvis nonchalerade Putin pandemin och så sent som i mitten av april förklarade han att ”vi har situationen under kontroll”. Han har under hela krisen vägrat ta någon ledarroll och i stället förklarat att det här är en sak för de regionala ledarna. Tendensen under Putins 20 år vid makten har annars varit att förstärka centralmaktens roll. Guvernörer och borgmästare har sällan vågat ta egna initiativ utan väntat på order från Kreml. Nu är det plötsligt de som ska ta allt ansvar.

59 procent är en bra siffra för de flesta demokratiskt valda ledare. Men till den ryska bilden hör att regimen med alla medel stoppat personer med potential att utmana Putin och att regimen totalt kontrollerar tv och övriga massmedier. Med censur stoppas kritisk granskning av rådande rättslöshet och korruption.

Putin har tidigare relativt obekymrat skakat av sig västliga sanktioner som kom efter Rysslands annektering av Krim. Han har aldrig på allvar skakats av oppositionella motståndare. Den inställda folkomröstningen var ett streck i räkningen – men nu har coronaviruset fått Putin att dra sig tillbaka till skuggan i sommarresidenset utanför Moskva, och framstått som passiv i sina få tv-framträdanden.

Annons
Annons

En förklaring till att så många ryssar gillat Putin är ett outtalat socialt kontrakt: ”Jag förbättrar er levnadsstandard och ni låter mig fortsätta i en auktoritär och korrupt ledarstil.” Och det har majoriteten av ryssarna accepterat av historisk vana.

Nu är det kontraktet i fara. Medelinkomsterna var redan 2018 7 procent lägre än 2014 och Putin presenterade i början av året en gigantisk satsning på nationella projekt som skulle minska arbetslösheten, vända en negativ trend i BNP-tillväxten och öka välståndet.

Centralbanken spår i dag minus 6 procent i BNP. Arbetslösheten ökar dramatiskt, coronaviruset accelererar och sjukvården ute i regionerna står i många fall övergiven. Även om Putin lägger ansvaret på regionala ledare kommer han inte ifrån att det är han som får skulden.

Det är ännu ingen ny rysk revolution på gång och det finns ingen oppositionell ledare inom synhåll som kan utmana. Men fortsätter pandemin att rasa, och opinionssiffror och ekonomi med den, så utbryter stor social oro.

För Putin finns då största hotet i de egna leden. Säkerhetstjänsten FSB har med Putin som president tagit ett allt stadigare grepp om allt som sker inom politik och ekonomi. Om Putin tappar greppet lär den hårda kärnan inom FSB inte tveka. Då har Putin slutfört uppdraget han fick och inledde 1999 och det är dags för en ersättare. För Putin kan offras – men aldrig makten.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons