Foto: Tomas Oneborg

MP: Sverige kan ta emot väldigt många flyktingar

När ska Sverige återgå till en mer generös flyktingpolitik? I dag frågas Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin och Isabella Lövin ut i SvD:s satsning #svarapåfrågan, en serie partiledarintervjuer med fokus på de brännande sakfrågorna.

Publicerad

Sverige kan återigen börja ta emot fler flyktingar, anser Miljöpartiet.

– Vi kan göra mer. Men ska vi hjälpa så många som behöver hjälp, då måste vi göra det tillsammans i EU, säger språkröret, utbildningsminister Gustav Fridolin i SvD:s dubbelintervju med honom och språkrörskollegan, klimatminister Isabella Lövin.

Hösten 2015 skärpte den rödgröna regeringen flyktingpolitiken på två viktiga sätt – tvärtemot MP:s vallöfte att aldrig göra det svårare att komma till Sverige.

Dels infördes gräns- och id-kontroller så att det blev svårare för asylsökande att ta sig till Sverige. Dels ändrades asyllagarna så att den som får asyl bara får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, och möjligheterna till familjeåterförening minskades.

Nu jobbar MP för en återgång till den gamla politiken: för permanenta uppehållstillstånd, familjeåterförening och asylgrunden som skyddar hbtq-flyktingar.

Helst vill de se en återgång redan 2019, då de tillfälliga asyllagarna upphör i Sverige.

– Men det är EU:s flyktingpolitik som kommer att ligga till grund för vad Sverige kan göra, säger Gustav Fridolin.

Sverige vill att alla EU-länder ska tvingas ta ansvar för flyktingar, men MP-ledaren erkänner att det är svårt att komma överens i de förhandlingar som just nu pågår mellan EU-länderna.

När ska gränskontrollerna tas bort?

– Det avgör omvärldssituationen. Det är en prövning som görs av Sverige tillsammans med EU-kommissionen. Så det går inte att säga på förhand, säger Fridolin.

2015 sökte cirka 163 000 personer asyl i Sverige, i fjol 26 000 personer.

Hur många asylsökande är en nivå Sverige klarar av?

Annons

– Det är en väldigt hypotetisk fråga därför att vi har ett samhälle som klarar av att ta emot väldigt många. Samtidigt finns det förslag på fördelningsnyckel inom EU och där ligger vi ungefär på det mottagande som vi har i dag, säger Isabella Lövin.

Ni motiverade skärpningarna 2015 med att Sverige behövde få tid att bygga ut sin mottagningskapacitet. Har man gjort det?

– Vi gör det nu. Till exempel skolans förutsättningar att ta emot nyanlända elever förstärks. Och bostadsbyggandets nivåer närmar sig miljonprogrammets dagar, säger Gustav Fridolin.

Men tittar vi på det direkta mottagandet så sägs alla privata asylboenden upp, Migrationsverket drar ned på egna boenden och minskar antalet medarbetare inom asylprövningen. Det är ju inte att bygga upp kapaciteten?

– Den kapaciteten klarar man successivt och där ska man ha en beredskap både när det kommer få och när det kommer fler. Det viktiga är att landet står redo så att människor som behöver fly har en möjlighet att bygga sig ett nytt liv. Där fanns det en stor oro 2015. Hur klarar skolan, arbetsmarknaden och bostadsbyggandet det? Det är där vi har gjort stora förändringar. Det är bra för nyanlända, men också för andra.

Annons
Foto: Tomas Oneborg

Regeringen är överens om en ny chans för ensamkommande unga att stanna i Sverige. Men utvisningarna fortsätter i väntan på att riksdagen ska rösta om lagen. Som SvD tidigare berättat måste de unga i praktiken gå under jorden för att kunna stanna.

Vad vill ni säga till de här ungdomarna?

– Det är klart att för den ungdomen är det en orimlig situation. Sedan fungerar det så att fram till en ny lagstiftning är klubbad och verkställd så gäller de gamla lagarna. Därför har det varit viktigt för oss att vara tydliga och ärliga med det, snarare än ge en bild som skulle kunna lura ungdomar, säger Gustav Fridolin.

För att få till överenskommelsen om ensamkommande fick MP ge efter för S på andra punkter. Regeringen hade kommit överens om att utvärdera de tillfälliga asyllagarna sommaren 2018, men nu förlängdes de direkt till sommaren 2019.

Annons

Men det är fortfarande oklart om riksdagen godkänner ny chans för ensamkommande – om Centerpartiet inte stöder förslaget så faller det.

Har ni då gett upp utvärderingen i onödan?

– Vi har inte gett upp utvärderingen. Vi sätter oss ner med alla de partier som var med i den migrationspolitiska överenskommelsen hösten 2015. Regeringen kommer inte ha med sig några förslag för att ändra den tillfälliga lagstiftningen, men vi är beredda att lyssna på de förslag som kommer upp. Där kommer Miljöpartiet och Socialdemokraterna ha delvis olika inställning.

Varför ska personer som var över 18 år och ljög om sin ålder få möjlighet att stanna, men inte de som talade sanning?

– Problemet är att det har varit orimligt långa handläggningstider. För en del är det inte alls säkert att man ljugit om sin ålder, utan snarare att det tagit väldigt lång tid innan man fått göra en medicinsk åldersbedömning. Den kan inte avgöra huruvida personen var 17 när den kom till Sverige. Det är helt enkelt inte möjligt att fastställa, säger Isabella Lövin.

Annons

Metoden för medicinsk åldersbedömning har fått hård kritik av experterna. Varför fortsätter man att använda den?

– Jag förutsätter att all den kritik som nu finns tar Rättsmedicinalverket till sig i sitt arbete. Även Migrationsverket och domstolarna ska ta till sig kritiken. De ska göra en oberoende prövning av detta när de fattar asylbeslut, säger Gustav Fridolin.

Foto: Tomas Oneborg

2017 dog över 3 000 flyktingar när de försökte ta sig över Medelhavet till Europa. Hur kan tragedin stoppas?

– Dels genom att ge möjlighet att söka asyl utanför EU:s gränser, dels genom att stoppa de samvetslösa flyktingsmugglare som gör grova pengar på att lura en hel del av de här människorna, säger Lövin.

Samtidigt finns det ju inga lagliga vägar att komma till Europa?

Annons

– Nej, och regeringen har nu arbetat fram ett förslag för hur man i EU skulle kunna upprätta fler lagliga vägar, säger Fridolin.

Det är dock inte Sverige utan EU-länderna gemensamt som kan fatta beslut om lagliga vägar.

EU betalar Turkiet för att de ska hålla flyktingar borta. Är det rätt?

– Det är klart att det är problematiskt om människor söker andra vägar och riskerar sina liv. Men det handlar också om att Turkiet är väldigt generösa med att låta människor bosätta sig, få arbete och gå i skola. Det är något som vi stöder, säger Isabella Lövin.

Ska klimatförändringar bli asylskäl?

– Det är för tidigt att uttala sig om. Vi jobbar med frågan i Nansen-initiativet (ett internationellt nätverk som finansieras av norska och schweiziska regeringen, reds.anm.). Det kan vara svårt att dra gränsen mellan vad som är en klimatflykting och vilka naturkatastrofer som beror på något annat. Vi har också tagit upp frågan i FN:s säkerhetsråd. Klimatfrågan handlar inte bara om kol mot solenergi, det är faktiskt en fråga om fred och säkerhet.

Ni har fått kompromissa hårt i den här regeringen. Var det värt det?

– Det handlar inte om att få vara med i regeringen, utan om att vara med och forma framtiden och ta ansvar. Vi är i en väldigt viktigt tidpunkt där världen behöver ställa om till förnybar energi för att vi ska kunna möta klimathotet. Det är nu vi måste göra det. Att då få vara med i den kanske grönaste regeringen i världen, det är vi väldigt stolta över, säger Lövin.

Foto: Tomas OneborgBild 1 av 2
Foto: Tomas OneborgBild 2 av 2