Annons

MTR vill erövra Europa via Sverige

Sverige ska bli språngbrädan ut i Europa för Hongkongföretaget MTR, som bland annat driver tunnelbanan i Stockholm. Företaget har expanderat snabbt, fast mer genom sina fastighetsaffärer än genom tågen.

Under strecket
Publicerad

MTR förlorar pengar varje gång någon del av systemet måste stängas och det bidrar nog till att spåren sedan 1979 bara har stängts av en enda gång för underhåll, och det varade i 54 timmar.

Foto: MTRBild 1 av 4

Ett 30-tal åt gången arbetar i MTR:s stora kontrollrum som övervakar tunnelbane- och tågtrafiken i Hongkong.

Foto: MTRBild 2 av 4

Varje dag åker 5 miljoner passagerare med MTR i ­Hongkong. Det är trångt men flyter på förvånansvärt bra, kanske beroende på att man på perrongen vid vissa ­stora stationer i rusningstid har en person vid varje dörr i tåget som ser till att alla går av och på i rätt ordning.

Foto: MTRBild 3 av 4

Biljettautomater i Hongkongs tunnelbana.

Foto: MTRBild 4 av 4

MTR förlorar pengar varje gång någon del av systemet måste stängas och det bidrar nog till att spåren sedan 1979 bara har stängts av en enda gång för underhåll, och det varade i 54 timmar.

Foto: MTRBild 1 av 1
MTR förlorar pengar varje gång någon del av systemet måste stängas och det bidrar nog till att spåren sedan 1979 bara har stängts av en enda gång för underhåll, och det varade i 54 timmar.
MTR förlorar pengar varje gång någon del av systemet måste stängas och det bidrar nog till att spåren sedan 1979 bara har stängts av en enda gång för underhåll, och det varade i 54 timmar. Foto: MTR

HONGKONG – 99,9 procent. 99,9 procent av tågen kommer i tid och vi ska förbättra det ytterligare en liten bit, säger Jacob C Kam, chef för driften av Hongkongs tunnelbana, och ser påtagligt nöjd ut när han visar runt i det stora kontrollrummet alldeles intill en av stationerna.

Exakt var rummet ligger är hemligt. Och man kan lätt förstå varför. Här arbetar 30 personer i skift och övervakar och styr allt som har med stans tunnelbanesystem att göra. Ett angrepp skulle kunna få svåra konsekvenser.

Det är också härifrån man skickar ut meddelanden till passagerarna när det trots allt blir någon försening.

– Det är en stor sak i den här stan. Hongkongborna kräver att få veta exakt varför tåget är försenat, annars blir det en massa klagomål, säger Jacob C Kam.

Annons
Annons

Ett 30-tal åt gången arbetar i MTR:s stora kontrollrum som övervakar tunnelbane- och tågtrafiken i Hongkong.

Foto: MTRBild 1 av 1

För en svensk ligger det förstås nära till hands att jämföra med Stockholms tunnelbana. Den klarar sig bra om man tittar på punktligheten (omkring 98 procent enligt SL) och det som skiljer mest handlar egentligen om en helt annan sak. Renligheten.

I Hongkongs tunnelbana är det inget skräp som flyger omkring och inget klotter. Fast det säger kanske mer om de kulturella skillnaderna mellan städerna än om hur tunnelbanan drivs, det är ju trots allt samma företag som står bakom i båda fallen.

MTR ja, även om företaget har sin bas i Hongkong har det lyckats göra sig någorlunda känt i Sverige. Delvis på grund av tunnelbanan men kanske än mer för att bolaget tidigare i år började köra tåg mellan Stockholm och Göteborg.

Ett 30-tal åt gången arbetar i MTR:s stora kontrollrum som övervakar tunnelbane- och tågtrafiken i Hongkong.
Ett 30-tal åt gången arbetar i MTR:s stora kontrollrum som övervakar tunnelbane- och tågtrafiken i Hongkong. Foto: MTR

Att MTR riktar så mycket uppmärksamhet mot Sverige beror egentligen bara på en sak. Sverige har, tillsammans med Storbritannien, varit väldigt tidigt ute med att öppna för konkurrens på spåren.

Det har gett MTR en bra möjlighet att komma in på den europeiska marknaden och använda den kompetens bolaget redan byggt upp på hemmaplan. Men ambitionen är betydligt större än så.

– Vi är intresserade av att expandera både i Sverige och i de övriga nordiska länderna i takt med att järnvägsmarknaden avregleras. Ser man på hela Europa är Tyskland den mest intressanta marknaden för oss, säger Morris Cheung, chef för MTR:s europeiska verksamhet, när vi träffas på bolagets huvudkontor alldeles i närheten av Kowloon Bay Station.

Annons
Annons

Varje dag åker 5 miljoner passagerare med MTR i ­Hongkong. Det är trångt men flyter på förvånansvärt bra, kanske beroende på att man på perrongen vid vissa ­stora stationer i rusningstid har en person vid varje dörr i tåget som ser till att alla går av och på i rätt ordning.

Foto: MTRBild 1 av 1

Att bolaget sitter just här är förstås ingen tillfällighet. Tunnelbanestationen ligger alldeles intill ett stort köp- och kontorscentrum som MTR också äger och det ger en viktig förklaring till hur bolaget kunnat växa så snabbt.

MTR startades visserligen som ett statligt kollektivtrafikbolag med uppdraget att göra det så lätt som möjligt för Hongkongborna att ta sig fram i stan. Men det är knappas skickligheten att köra tunnelbana som är det mest utmärkande draget.

Det handlar snarare om hur bolaget på ett helt annat sätt än de flesta andra tågbolag lyckats dra nytta av fastighetsmarknaden.

Varje dag åker 5 miljoner passagerare med MTR i ­Hongkong. Det är trångt men flyter på förvånansvärt bra, kanske beroende på att man på perrongen vid vissa ­stora stationer i rusningstid har en person vid varje dörr i tåget som ser till att alla går av och på i rätt ordning.
Varje dag åker 5 miljoner passagerare med MTR i ­Hongkong. Det är trångt men flyter på förvånansvärt bra, kanske beroende på att man på perrongen vid vissa ­stora stationer i rusningstid har en person vid varje dörr i tåget som ser till att alla går av och på i rätt ordning. Foto: MTR

Sharon Liu, stadsplanechef på MTR, berättar om en i grunden ganska enkel modell. Den bygger på att en bit mark inte är så värdefull när den bara ligger där.

Men om någon bygger en järnväg på marken och helst också slår upp en station ökar värdet på betydligt. Det är självklart mycket mer intressant att ha en klädaffär intill en station med 100 000 resenärer per dag än att ha den långt ute på landet.

MTR har dragit nytta av en modell där ett företag lovar att bygga spår, stationer och sedan driva trafiken. Som ersättning får bolaget rätt att också bygga en massa annat, både på marken intill och ovanpå stationen.

En del av de kontor och affärslokaler som MTR bygger vid stationerna säljs sedan direkt för att finansiera investeringen i spåren. Andra behålls för att ge löpande intäkter som bidrar till driften av tunnelbanan.

Annons
Annons

Biljettautomater i Hongkongs tunnelbana.

Foto: MTRBild 1 av 1

– Med det här systemet kan man se till att värdet som en ny tågstation ger också går till det företag som har byggt stationen, säger Sharon Liu.

Biljettautomater i Hongkongs tunnelbana.
Biljettautomater i Hongkongs tunnelbana. Foto: MTR

För MTR är det en i högsta grad lönsam verksamhet. Av den rörelsevinst på 20 miljarder kronor som bolaget gjorde förra året kom drygt hälften från olika typer av fastighetsaffärer.

Det här är också en modell som bolaget i olika former gärna vill använda även utomlands. I Sydney har MTR till exempel fått i uppdrag att bygga ut och driva en tåglinje.

Samma upplägg skulle till exempel kunna användas för att bygga de nya höghastighetsbanorna i Sverige som nu är på gång. Eller för utbyggnaden av Stockholms tunnelbana.

– Vi ser verkligen fram mot att försöka komma in där, säger Morris Cheung.

Argumentet för den här modellen är att det blir mycket effektivt om ett företag får ansvar för finansiering, investering och drift. Då lär de till exempel inte snåla på bygget av banorna eftersom det senare kan ge högre driftkostnader.

Men det är också en modell som kan gå snett. Ett företag kan få för gynnsamma villkor och då tvingas resenärerna betala för mycket under lång tid.

Nu finns det förstås många olika varianter. Morris Cheung räknar med att den vanligaste i Europa förblir att olika företag kommer in och bara tar över trafiken medan någon annan äger infrastrukturen. Ungefär som att Trafikverket kontrollerar spåren som MTR:s och SJ:s tåg kör på.

Oavsett modell är det uppenbart att MTR, efter att försäljningen fyrfaldigats de senaste tio åren, siktar på en fortsatt snabb expansion. I grunden drivs den av samma sak som vi sett många gånger förr hos kinesiska företag.

De drar nytta av sin stora hemmamarknad för att få upp volymerna och skaffa erfarenhet. Och så säljer de systemet utomlands.

– Det viktigaste för oss är att vi har kontroll på hela systemet här i Hongkong. Det gör att vi vet vad man ska göra för att få det mer effektivt oavsett var vi är, säger Morris Cheung.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons