Annons

”Musk ses som Jesusfigur – skapar falska drömmar”

”Det finns enormt mycket mytologi om ledarskap”, säger Alf Rehn, professor i innovation, design och ledarskap vid universitetet i Odense i Danmark.
”Det finns enormt mycket mytologi om ledarskap”, säger Alf Rehn, professor i innovation, design och ledarskap vid universitetet i Odense i Danmark. Foto: Lars Pehrson

Du skulle vara en bättre chef om du var mer som Elon Musk. Eller? Nej, det leder fel att försöka efterlikna sina ikoner, menar ledarskapsprofessorn Alf Rehn.

– Vi åtrår idén om det perfekta ledarskapet. Men det finns inte, säger han till SvD.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Teslachefen Elon Musk är en stor förebild för många. Men tjänar det någonting till att försöka bli som honom?

Foto: Chris Carlson/APBild 1 av 1

Finländaren Alf Rehn är professor i innovation, design och ledarskap vid universitetet i danska i Odense. Som konsult och föreläsare har han gjort sig känd för att ge slagkraftiga råd till makthavare och chefer världen över.

Men så värst konsekvent har han inte varit – något han själv fick erfara när han skulle plita ner en krönika till den finska dagstidningen Huvudstadsbladet.

– Jag upptäckte att, vänta nu... i förra veckan skrev jag ju det rakt motsatta!

Många hade sett det som ett misslyckande men Alf Rehn tyckte i stället att det satte fingret på ledarskapets inneboende omöjligheter och paradoxer. Som forskare har han nämligen märkt att många av de egenskaper som sägs känneteckna ledare ofta motsäger varandra.

– En ledare måste kunna vara en lagspelare, men samtidigt kunna gå en egen väg. Hen ska kunna agera snabbt, samtidigt som det rätta ibland kan vara att invänta det rätta tillfället, säger Alf Rehn.

Tankarna mynnade ut i den nyutkomna boken ”Ledarskapsparadoxen”, där motsättningarna märks i själva dispositionen. Kapitlet ”Att leda är att misslyckas” följs av kapitlet ”Att leda är att lyckas, ”Ledarskap är rationellt” följs av ”Ledarskap är känsla” och så vidare.

Annons
Annons

Teslachefen Elon Musk är en stor förebild för många. Men tjänar det någonting till att försöka bli som honom?

Foto: Chris Carlson/APBild 1 av 1

Vi har lite för många svaga, eller förljugna, ledarskapsböcker.

Dagens chefer ställs inför så många olika utmaningar – ofta av helt motsatt och oförutsebar karaktär – att en förutsättning för att lyckas är att man inser att man inte har kontroll, menar Rehn. Han berättar historien om sin vän vd:n, som hade gått alla erforderliga utbildningar i redovisning, men som stod helt utan verktyg när han tvingades medla i en skilsmässa mellan två underlydande.

– Ändå behövde han hantera situationen. Därför är det omöjligt att reducera ledarskap ned till en simpel lösning – det skapar en falsk känsla av säkerhet för folk som sedan märker att det kan gå åt helvete ändå.

Teslachefen Elon Musk är en stor förebild för många. Men tjänar det någonting till att försöka bli som honom?
Teslachefen Elon Musk är en stor förebild för många. Men tjänar det någonting till att försöka bli som honom? Foto: Chris Carlson/AP

Ändå kännetecknas den moderna ledarskapslitteraturen inte sällan av tvärsäkra påståenden om vad som krävs för att bli en framgångsrik ledare. Av den anledningen säger Alf Rehn att han ”tenderar att hata böcker om ledarskap”.

– Jag förstår att det är ironiskt av någon som just har skrivit en ledarskapsbok att säga just så. Men vi har lite för många svaga, eller förljugna, ledarskapsböcker. Sådana som försöker berätta vackra sagor, snarare än att hjälpa ledare, säger han.

Mest stör han sig på ”hjälteböckerna”, som beskriver den stora fotbollstränaren, den stora generalen, eller den stora företagsledaren som ett ”unikum”, en gränslös människa som ska kunna lösa vilket som helst problem i vilken som helst kontext.

Annons
Annons

– De är besvärliga för att de skapar falska drömmar för folk. Jag ser ofta vd:ar och andra som försökt att efterlikna dessa ikoner, och inser hur lite det egentligen har hjälpt dem.

Ledarskapsboken är för många ett slags snuttefilt.

Rehn tar en av vår tids största företagsikoner, Teslachefen Elon Musk, som exempel.

– Han ses som en Jesusfigur, folk är som galna i honom. Jag möter många som tänker: ”Bara vårt företag hade en ledare som Elon Musk skulle allt vara mycket bättre”.

Men så enkelt är det inte, menar Rehn.

– Det finns enormt mycket mytologi om ledarskap. Att det goda ledarskapet är någonting inneboende, en ”divine spark” som bara vissa har, alternativt att det är en väldigt komplicerad eller svårbemästrad ingenjörskonst.

Nyligen räknade revisionsfirman Deloitte ut att den globala ledarskapsindustrin årligen omsätter hela 46 miljarder dollar. Hur man än ser på det verkar efterfrågan på råd – goda som mindre goda – vara i stort sett omättlig. Det i sig är förståeligt, menar Alf Rehn.

– Ledarskapsboken är för många en slags snuttefilt. Den gör för många att man känner att man har kontroll, åtminstone för en liten stund. Någonting att hålla i handen.

Bottnar vår törst efter guidning i en inneboende osäkerhet kring hur vi ska leda? Möjligen, säger Alf Rehn. Men han menar att det snarare handlar om en slags åtrå.

– Vi åtrår idén om det perfekta ledarskapet. Men det finns inte. Den perfekta ledaren är en myt.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons