Annons

Mustchefen till SvD: ”Visst får vi använda våld”

”Särskilda metoder” är ett sätt för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, att skaffa information. Då ingår inte våldsanvändning. Däremot kan Mustpersonal använda våld vid militära insatser utomlands.

– Visst får vi göra det, säger Mustchefen Gunnar Karlson till SvD.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

”Jag har inga problem med att hålla tyst. Jag har inget behov av att dela med mig av allt”, säger Gunnar Karlson.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Som chef har Gunnar Karlson ryckt ut från Högkvarterets garage vid åtskilliga tillfällen.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Under karriären har Gunnar Karlson varit militär rådgivare på UD, stationerad vid Natodelegationen i Bryssel och regementschef på Gotland.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Gunnar Karlson inne i ”Joint operation center”.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

År 2012 blev Gunnar Karlsson chef över Must.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Gunnar Karlson har numera lämnat Must för att gå i pension.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

”Jag har inga problem med att hålla tyst. Jag har inget behov av att dela med mig av allt”, säger Gunnar Karlson.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
”Jag har inga problem med att hålla tyst. Jag har inget behov av att dela med mig av allt”, säger Gunnar Karlson.
”Jag har inga problem med att hålla tyst. Jag har inget behov av att dela med mig av allt”, säger Gunnar Karlson. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Generalmajor Karlson är med raska kliv på väg mot sista arbetsdagen. Vid månadsskiftet väntar pension efter drygt 40 år i uniform och tjänstgöring vid förband, i Högkvarteret och Regeringskansliet.

Han har varit militär rådgivare på UD, stationerad vid Natodelegationen i Bryssel och regementschef på Gotland. Nu avrundas karriären med knappt sju år som chef för Must, inklusive Sveriges hemliga utrikesspionage vid Kontoret för särskild inhämtning, KSI.

Det är KSI som använder ”särskilda metoder”, reglerat i försvarsunderrättelselagen.

I klartext betyder det svenska agenter som genomför hemliga operationer i andra länder, försedda med kvalificerade skyddsidentiteter för att undgå upptäckt.

Det finns en hel del chefen för Must kan prata om:

Annons
Annons

Som chef har Gunnar Karlson ryckt ut från Högkvarterets garage vid åtskilliga tillfällen.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

– Jag har jobbat en del med att försöka öka öppenheten runt det som faktiskt går att vara öppen med, säger Gunnar Karlson när vi träffas i Högkvarteret för en sista intervju i tjänsten.

Som ung var han politisk engagerad på vänsterkanten.

Men det finns också annat som är svårare att gå närmare in på. KSI tillhör i huvudsak det kategorin.

– Vissa saker måste verkligen vara oerhört hemliga. Jag är väldigt noga med att inte ge någon användbar information alls exakt om vad vi gör.

Förklaringen är enkel: Personal i hemlig tjänst måste skyddas till hundra procent, likaså anhöriga och källor.

Gunnar Karlson tillträdde som Mustchef 2012 och har levt i den hemliga världen sedan dess.

– Jag har inga problem med att hålla tyst. Jag har inget behov av att dela med mig av allt. Man ska nog inte ha det här jobbet om man har en obetvingad talträngdhet.

Som chef har Gunnar Karlson ryckt ut från Högkvarterets garage vid åtskilliga tillfällen.
Som chef har Gunnar Karlson ryckt ut från Högkvarterets garage vid åtskilliga tillfällen. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

På en punkt har Gunnar Karlson en något annorlunda bakgrund för att vara underrättelsechef.

Som ung var han politisk engagerad på vänsterkanten. Han gick aldrig med i något parti, däremot tågade han med VPK, dåvarande Vänsterpartiet kommunisterna, på första maj. Att han valde en militär bana hade andra orsaker.

– Jag ville kombinera jobb och utbildning. Jag hade också ett intresse för militärhistoria.

Annons
Annons

Under karriären har Gunnar Karlson varit militär rådgivare på UD, stationerad vid Natodelegationen i Bryssel och regementschef på Gotland.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Även underrättelsefrågor?

– Det fanns där hela tiden, men jag fäste mig inte mer vid det än vid något annat. Att säga att det var avgörande skulle vara en efterhandskonstruktion.

Gunnar Karlson ryckte in som värnpliktig 1977. Några år tidigare, 1973, hade den tidens underrättelsetjänst IB avslöjats, en organisation som till skillnad från Must verkade helt i det fördolda och bland annat sysslade med åsiktsregistrering av människor på just vänsterkanten.

– Som jag förstår det, utan ha specialstuderat det, så var det en olycklig och direkt felaktig sammanblandning av vad utrikesunderrättelsetjänsten skulle göra och vad som var säkerhetsfrågor. Jag är tacksam för att jag inte behövde vara med på den tiden, säger Gunnar Karlson.

Under karriären har Gunnar Karlson varit militär rådgivare på UD, stationerad vid Natodelegationen i Bryssel och regementschef på Gotland.
Under karriären har Gunnar Karlson varit militär rådgivare på UD, stationerad vid Natodelegationen i Bryssel och regementschef på Gotland. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Det går inte till som på IB-tiden i dag?

– Det är absolut inte så det går till nu för tiden. De grundläggande ramarna för vad vi gör framgår av försvarsunderrättelselagen, där det står att vi inte får utföra polisiära uppgifter. Innan dess så styrde man ju på helt andra sätt där regeringen beslutade i stället för att det fanns en lag som var stiftad av riksdagen.

Krim, Drottninggatan och Transportstyrelsen. Det är uttryck för större förändringar som beskriver hotbilden.

Vid dagens Must är tre av fyra anställda civil personal, övriga militärer. En tredjedel är kvinnor, det totala antalet är hemligt. Budgeten ingår i försvarsanslaget och uppgår till en knapp miljard. Uppdragen är i grunden underrättelse- och säkerhetstjänst.

Annons
Annons

– På säkerhetstjänstsidan är jag Försvarsmaktens säkerhetschef. Vi har också ett tillsynsansvar för ett antal myndigheter inom försvarsområdet, säger Gunnar Karlson.

– Underrättelsesidan handlar om att både inhämta och analysera och delge information om utrikes förhållanden och yttre hot.

Vi kryssar fram genom Högkvarterets korridorer till ”Joint operation center”.

Normalt släpps inga journalister in här. I Mustchefens sällskap har det utfärdats särskilt tillstånd. Vid dataskärmarna sammanställs lägesbilder från sjö-, luft- och landövervakning i Sveriges närområde kring Östersjön.

När Gunnar Karlson ska sammanfatta hoten mot svensk säkerhet nämner han ”tre nyckelord”.

– Krim, Drottninggatan och Transportstyrelsen. Det är uttryck för större förändringar som beskriver hotbilden.

Hur menar du då?

– Krim har resulterat i ett förändrat läge i vårt närområde.

– Tragedin på Drottninggatan visade väldigt tydligt att terroristhotet är något som berör också oss i vårt land och att det inte är ett övergående fenomen.

– Diskussionen om Transportstyrelsen illustrerar hur viktigt det är att ha kolla på informationssäkerhet.

När Gunnar Karlson började på Must hade rysk militär gått in i Georgien, men inte i Ukraina och på Krim. Ett par år senare var det ett faktum, utan att svensk eller utländsk underrättelsetjänst förutsett att det skulle ske.

Nu menar Mustchefen att ”det är viktigt att ha en realistisk förväntansbild om vad underrättelsetjänster kan ge förvarning om”.

– Ett viktigt skäl att det inte gick att förutse är att man inte kan förutse någons beslut innan de är fattade.

Annons
Annons

Gunnar Karlson inne i ”Joint operation center”.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Kan du konkretisera?

– Det ryska systemet är uppenbarligen väldigt bra på att gå från beslut till genomförande. Ingen kan veta att de har tryckt på knappen förrän de har gjort det.

I samband med it-skandalen vid Transportstyrelsen utgick Must från att information om bland annat kvalificerade skyddsidentiteter var röjda. Någon bekräftelse på vad som skett finns inte.

– Man kan inte förvänta sig att främmande underrättelsetjänster lämnar ett kvitto och säger tack för att vi fick titta.

Hur allvarlig var it-skandalen för Must och svenska agenters säkerhet?

– Det har inte fått någon märkbar negativ effekt på vår underrättelseverksamhet. Jag är glad över att vi kunde hantera situationen så att det inte fick några allvarliga konsekvenser. Det kunde ha blivit det, men det blev inte det.

Ska jag tolka det som att svenska agenter kunde fortsätta att verka ungefär som tidigare utan att stora delar av agentnätet byttes ut?

– Du ska tolka det som att jag envist vägrar ge någon meningsfull information överhuvudtaget om hur vi bedriver vår verksamhet.

Gunnar Karlson inne i ”Joint operation center”.
Gunnar Karlson inne i ”Joint operation center”. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Den mest hemliga delen av Must är KSI. Som chef för Must har Gunnar Karlson ansvaret även för KSI.

– Jag vet allt som jag behöver veta, jag får svar på alla frågor jag ställer, säger han.

Har du full kontroll över KSI:s verksamhet?

Annons
Annons

År 2012 blev Gunnar Karlsson chef över Must.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Gunnar Karlson har numera lämnat Must för att gå i pension.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

– Ja, det har jag. KSI är fullt ut en del av den organisation jag är chef för.

Nu väntar en framkörd bil med personskydd. Mustchefen har en tunn svart portfölj under armen.

Underrättelseinhämtningen vid Must – och KSI – avgränsas av att det ska ske uteslutande med lagliga metoder. ”Särskilda metoder” innefattar inte att bruka våld för att komma över åtråvärd information.

– Det stämmer. Vi är inte en underrättelsetjänst som utövar våld. Ibland görs det jämförelser med den typen av underrättelser som stormakterna har, CIA eller GRU. Där finns det väpnade grenar som utför vad vi skulle betrakta som militära uppgifter. Några sådana uppgifter har vi överhuvudtaget inte.

Undantaget är när Must deltar vid Försvarsmaktens internationella insatser utomlands, under 2018 i Mali, Afghanistan, Irak, Somalia och Centralafrikanska republiken. Då ingår både hotbedömningar och skyddsuppdrag och om så krävs att använda våld.

– Visst får vi göra det. Vi är uniformerad personal som ingår i Försvarsmaktens militära insatser utomlands och de lyder under samma insatsregler som annan militär personal gör vid internationella insatser.

År 2012 blev Gunnar Karlsson chef över Must.
År 2012 blev Gunnar Karlsson chef över Must. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

I Mustchefens uppdrag ingår att rapportera ”till regeringen” när situationen så kräver. Gunnar Karlson har ryckt ut från Högkvarterets garage vid åtskilliga tillfällen.

Nu väntar en framkörd bil med personskydd. Mustchefen har en tunn svart portfölj under armen:

– Här ligger alla mina hemliga papper, säger han och kliver in i baksätet.

Helt släpper han inte det militära. Han kvarstår som reservofficer och kommer att leda en utredning om Försvarsmaktens centrala ledningsorganisation på halvtid resten av året. Men det hemliga livet lämnar han bakom sig.

– Det kan säkert uppstå abstinens, men jag vet ju också att ingen ringer och väcker mig mitt i natten längre.

Gunnar Karlson har numera lämnat Must för att gå i pension.
Gunnar Karlson har numera lämnat Must för att gå i pension. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons