Annons

”Mycket solkraft ändrar hela elmarknaden”

Miljöpartiet tänker statiskt och tycks inte förstå att stora mängder solkraft kommer att förändra elmarknaden i grunden. Vilket leder till konsekvenser för till exempel vindkraften, skriver miljödebattör Per Kågeson i en slutreplik.

Under strecket
Publicerad

Per Kågeson.

Foto: Privat, Lars Pehrson Bild 1 av 2

Per Kågeson.

Foto: Privat Bild 2 av 2

Per Kågeson.

Foto: Privat, Lars Pehrson Bild 1 av 1
Per Kågeson.
Per Kågeson. Foto: Privat, Lars Pehrson

SLUTREPLIK | SOLCELLER

I en replik på min artikel om solkraften håller Per Bolund och Lorentz Tovatt fast vid att politiken bör säkerställa att det ska finnas solceller på vartannat villatak år 2040. De tror att det innebär att en miljon hushåll blir oberoende av elprisernas snabba förändringar och kan bli av med elräkningen när investeringen är avskriven efter drygt 10 år.

Bolund och Tovatt tänker statiskt och förstår inte att så stora mängder solkraft kommer att förändra elmarknaden i grunden. De vill se installationer av solceller som vid full effekt motsvarar tiotusentals MW. Under timmar med solsken i en stor del av landet leder detta till ett stort effektöverskott, och när utbudet överstiger efterfrågan blir priset väldigt lågt. Tyskland och Danmark, som har mer solkraft än vi, upplever redan episoder då producenten måste betala för att få leverera el till nätet (negativa priser).

Annons
Annons

Per Kågeson.

Foto: Privat Bild 1 av 1

Att exportera överskottet går förstås inte när även grannländerna i stor skala satsar på solkraft. Den enda återstående möjligheten är att lagra el i batterier eller tillverka vätgas för senare användning. Men då uppstår omvandlingsförluster och betydande kostnader tillkommer. Vätgas eller elektrobränslen för säsongslagring kräver mycket låga elpriser under en betydande del av året för att vara lönsamma. Solcellsägarna får alltså väldigt lite betalt.

Sammantaget innebär detta att det kan bli billigare sommartid att köpa el från nätet än att producera den själv. Därtill kommer solkraften att minska vindkraftens lönsamhet genom att pressa priset sommartid. Då investeras mindre i vindkraft och därigenom ökar risken för effektbrist vintertid, vilket medför högre elpriser än vad som annars skulle ha blivit fallet. Det leder till att hushåll som investerat i solceller kan förlora både sommar och vinter. Men de som investerat tidigt kanske hinner skriva av sina anläggningar innan effekten på priserna av överproduktionen blir märkbar.

Att det på kort sikt kan löna sig för hushåll att skaffa solceller är delvis en följd av att de därigenom undviker elskatt samt den rörliga delen av nätavgifterna. Men redan nu höjs röster för att vi för att klara balansen vintertid kan behöva effektanpassa nätavgifterna och att även elskatten borde variera så att den blir högre under perioder med effektbrist och lägre under sommaren. I så fall minskar solkraftens lönsamhet ytterligare.

Bolund och Tovatt är medvetna om att branschen önskar avveckla investeringsbidraget till solceller och framhåller att den istället vill att installationsarbetet ska ingå i rotavdraget. Den möjligheten finns dock redan, men inte i kombination med investeringsbidrag. Jag föreslår i min analys av solkraftsfrågan i Ekonomisk Debatt 2018/8 att möjligheten till rotavdrag ska finnas kvar, eftersom jag inte ser något skäl att undanta just solcellsinstallationer.

Bolund och Tovatt tycker att jag ska tvätta fönstren så att jag ser solen och inser solcellernas betydelse. Hur de kan veta något om våra fönster övergår mitt förstånd, men sommartid ser jag solceller varje dag eftersom vårt fritidshus sedan mitten av 1990-talet har sådana på taket. Det har fungerat och fungerar fortfarande väldigt bra under den ljusa delen av året, men ger i stort sett ingenting under den mörka halvan!

Per Kågeson
fil. dr. i miljö- och energisystemanalys

Per Kågeson.
Per Kågeson. Foto: Privat
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons