Annons

Torbjörn Isacson:Mycket som spökar i vd-vakuumet

Johan Dennelind,  vd för Telia, meddelade att han ska sluta inom tolv månader.
Johan Dennelind, vd för Telia, meddelade att han ska sluta inom tolv månader. Foto: Tomas Oneborg

Vd-vakuumet slår nya rekord på Stockholmsbörsen. Bakom det ligger en giftig cocktail av tillkortakommanden i styrningen, ett allt för litet antal personer som urvalet görs bland och nya informationsregler.

Under strecket
Publicerad

När Telias vd Johan Dennelind i söndags meddelade att han ska sluta inom tolv månader innebär det att fyra av Stockholmsbörsens största företag står utan långsiktig vd och styrning. Sedan tidigare väntar aktiemarknaden, anställda och kunder på att Swedbank, Nordea och ABB ska hitta en ny lämplig vd. Det är i samtliga fall processer som ser ut att dra ut väldigt långt på tiden.

Normalt sett har det krävts en hastigt uppblossad kris för att stora börsföretag inte ska ha kunnat presentera efterträdaren mer eller mindre samtidigt som ett vd-byte meddelats.

Det är också en ordning som har många fördelar. Osäkerheten som uppstår när det är oklart vem som ska styra företaget framöver är skadlig för verksamheten och aktiekursen. Oavsett om den avgående vd:n sitter kvar på övertid eller det kallas in en vikarie så riskerar nödvändiga beslut och förändringar att gå i stå.

En anledning till att informationen om en kommande vd-förändring skickas ut så snabbt kan spåras i EU:s förordning om marknadsmissbruk, MAR, som handlar om att så snart som möjligt offentliggöra insiderinformation. När SEB:s vd Annika Falkengren plötsligt hoppade av i januari 2017 ledde det inte bara till att banken oväntat stod utan högsta ledning, utan också drabbades av miljonböter för informationsgivningen.

Annons
Annons

SEB försvarade sig med att den vill undvika rykten och spekulationer, att alla intressenter ska få samma information samtidigt, och att regelverket är otydligt. Men bara risken att få den här typen av försmädliga böter gör att börsbolagen är ännu mer på tå nuförtiden.

Det är en fördel att substantiella rykten inte bara sopas under mattan, vilket sannolikt var vanligare förr. Men det kan också göra det svårare för styrelse och ledning att hitta en lösning innan informationen släpps.

Det sedan länge funnits anledning att fundera på hur svenska staten sköter sitt fögderi som storägare.

De största orsakerna till det växande vd-vakuumet torde dock vara brister i styrningen av börsbolagen. Till en styrelses absolut viktigaste uppgifter hör att utse vd. I det arbetet ingår att ha en plan för successionsordningen.

Men gång efter annan finns det anledning att ifrågasätta hur pass väl det arbetet utförs i de välavlönade börsbolagsstyrelserna. Problemet verkar dessutom uppstå i en rad olika ägarsfärer, vilket det nuvarande vd-vakuumet ger en bra bild av.

I det senaste fallet, Telia, har det sedan länge funnits anledning att fundera på hur svenska staten sköter sitt fögderi som storägare. I Telia är det extra pikant, eftersom staten främst agerar i kulisserna. Men problematiken känns igen från flera andra håll, exempelvis Postnord eller Vattenfall. Eller för den delen Arbetsförmedlingen, där Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni häromdagen menade att generaldirektören som ska avgå om nio månader är en ”halt anka”, och regeringen måste agera.

Annons
Annons

Swedbank, som ständigt skakas av oklarheter på de högsta posterna, styrs i sin tur av rörelsenära organisationer, där de olika personbanden ofta löper väl tätt.

Banker verkar dessutom överrepresenterade i de här frågorna under senare år. Det gäller inte bara det aktuella fallet med Nordea, utan även Handelsbanken har under senare år uppvisat svagheter jämfört med hur det sett ut historiskt. Göteborgsbaserade Collector, som trots allt har starka storägare av kött och blod, har också uppvisat en del svajigheter när det gäller att snabbt hitta rätt på vd-posten.

I ABB är Wallenbergsfären, som verkligen borde ha rutin på den här typen av frågor, sedan decennier storägare. Nu uppges Wallenbergarna vilja se Börje Ekholm som vd i ABB. När Wallenbergbolaget Ericsson efter många om och men skakade fram en ny vd föll valet på just den tidigare Investor-vd;n, tillika mångårige styrelseledamoten i Ericsson, Ekholm.

Andra sfärer med starka storägare, som Stenbeck och Kinnevik eller Carl Bennet och Getinge, har under senare år också haft anmärkningsvärt svårt att hitta rätt vd i god tid, trots att kompetensen rimligen finns där sedan länge.

Det skulle nog inte skada att gå i andra riktningen

Samtidigt verkar den stjärnfrossa som gripit tag i exempelvis idrotts-, musik-, konstnärs-, och författarvärlden ha spridit sig även i näringslivet. Toppen, som tar hem äran och pengarna, smalnar av allt mer – och belönas allt generösare.

Det är ofta ett fåtal namn som nämns när det letas efter styrelseordförande eller vd. Det är ett fåtal rekryteringsfirmor som kopplas in på de här toppuppdragen, och de anklagas emellanåt också för att ”återanvända” samma namn.

Det skulle nog inte skada att gå i andra riktningen, och leta lite bredare.

Samtidigt verkar den stjärnfrossa som gripit tag i exempelvis idrotts-, musik-, konstnärs-, och författarvärlden ha spridit sig även i näringslivet. Toppen, som tar hem äran och pengarna, smalnar av allt mer – och belönas allt generösare.

Det är ofta ett fåtal namn som nämns när det letas efter styrelseordförande eller vd. Det är ett fåtal rekryteringsfirmor som kopplas in på de här toppuppdragen, och de anklagas emellanåt också för att ”återanvända” samma namn.

Det skulle nog inte skada att gå i andra riktningen, och leta lite bredare.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons