Annons

”Myt att många söker akutvård i onödan”

Foto: Tomas Oneborg

En rad strukturella missförhållanden förklarar till största del de senaste decenniernas krisrapporteringar från Sveriges akutmottagningar. Det förefaller rimligt att avliva myten om att patienterna söker fel, skriver Arin Malkomian och Nicholas Aujalay, Svensk förening för akutsjukvård.

Under strecket
Publicerad

Arin Malkomian och Nicholas Aujalay.

Foto: Pressbilder Bild 1 av 1

DEBATT | SJUKVÅRD

I Sverige sker varje år över 2 miljoner patientbesök till landets akutmottagningar. Dessa patienter söker med akuta symtom som till exempel smärta, feber eller nedsatt allmäntillstånd. Då man inte på förhand känner till allvarlighetsgraden på dessa symtom måste de bedömas innan man kan gradera behovet av akutsjukvård. Exempelvis så har endast cirka 5 procent av alla som söker för bröstsmärtor en hjärtinfarkt. Man kan således inte på förhand avgöra om ett symtom är ofarligt. Inom akutsjukvården kan patienter med oroväckande symtom, efter undersökning och tester, ibland frias från akuta tillstånd samtidigt som vissa patienter med lättare symtom kan visa sig ha allvarlig sjukdom.

År 2008 intervjuade forskare från Karolinska Institutet systematiskt läkare som undersökt lågprioriterade patienter, både inom akutsjukvården och primärvården. Slutsatsen blev att något systematiskt överutnyttjande av akutmottagningarna inte förelåg. En studie från Örebro Universitet år 2016 visar att 80 procent av alla patienter har haft sjukvårdskontakt innan de söker sig till akutmottagningen. De som inte hade haft sjukvårdskontakt innan besöket på akutmottagningen var i högre utsträckning allvarligt sjuka.

Annons
Annons

Arin Malkomian och Nicholas Aujalay.

Foto: Pressbilder Bild 1 av 1

Internationell forskning visar också på att en utökad primärvård har en mycket begränsad effekt på inflödet till akutmottagningen. Detta beror bland annat på att akutmottagningens medicintekniska resurser har utvecklats med avseende på tillgänglighet och kvalitet.

Sverige har lägst antal vårdplatser per capita inom OECD. Detta leder till att många patienter som behöver vårdplats blir kvar på akutmottagningen. Därmed måste personalen också bedriva avdelningsarbete på akuten, utöver sitt ordinarie uppdrag.

Det låga antalet vårdplatser beror inte bara på politiska prioriteringar utan också på att många sjuksköterskor erbjuds för dålig lön och dåliga arbetsvillkor och väljer andra karriärvägar. Sverige har fler utbildade läkare och sjuksköterskor än snittet för OECD – många väljer dock bort akutsjukvården.

Bemanning av akutmottagningar sker oftast med de minst utbildade läkarna vilket försämrar effektivitet och förlänger vistelsetider. Dessa läkare byts regelbundet ut vilket slår sönder en långsiktig uppbyggnad av kompetens.

En del patienter som söker sig till akuten kan – med en snar uppföljning – omhändertas inom primärvården. Då svensk primärvård har undermålig tillgänglighet måste dessa patienter i stället ofta läggas in på sjukhus och bidrar därmed till än mer vårdplatsbrist.

Det finns som synes en rad strukturella missförhållanden som till största del förklarar de senaste decenniernas återkommande krisrapporteringar från Sveriges akutmottagningar. Det förefaller rimligt att avliva myten om att patienterna söker fel. Forskning och erfarenhet visar att patienterna sköter sitt uppdrag betydligt bättre än vad akutsjukvården som de uppsöker gör.

Arin Malkomian och Nicholas Aujalay.
Arin Malkomian och Nicholas Aujalay. Foto: Pressbilder

Arin Malkomian
ordförande Svensk förening för akutsjukvård
Nicholas Aujalay
vice ordförande Svensk förening för akutsjukvård

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons