Annons
Kommentar

Jayne Svenungsson:Mytens dunkel livsviktig motbild

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

KOMMENTAR EUROPAS KRIS

Ännu en gång tycks Europa krackelera. Åtminstone en bild av Europa, den bild vars konstituerande berättelse går tillbaka till 1700-talet och som intalar oss att vi går från dunkel till klarhet, från barbari till civilisation.

Kanske är det ingen tillfällighet att det mitt i krisen pågår en påkostad utställning under rubriken ”L’Europe des esprit ou la fascination de l’occulte, 1750–1950” i Strasbourg. På den gigantiska ytan 2500 kvadratmeter inbjuder utställningen till en annan berättelse om det moderna Europa, en berättelse om hur det gåtfulla, makabra och oförklarliga fortsätter att utöva en till synes obändig dragningskraft på kontinentens stora konstnärer, författare och vetenskapsmän.

Utställningen är en kulturgärning utan like. Aldrig förr har vi kunnat skåda Goya med en sådan svärta eller Victor Hugo i ett sådant mysteriöst skimmer, anmärker Frédéric Mitterrand, Frankrikes kulturminister, i förordet till utställningens magnifika katalog. Till dessa namn kan läggas gestalter som Goethe, Blake, Munch, Kandinsky, Klee och Hilma af Klint. Från romantikens fascination för människans nattsida till det tidiga 1900-talets antroposofiska strömningar dras besökaren med i en vindlande tur i det Europa som aldrig lämnade det dunkla och oförklarliga bakom sig.

Frågan är om inte utställningen är en kulturgärning även i en vidare mening. I en tid då det åter blivit populärt att avfärda rika mytologiska arv som förhistoriska hjärnspöken utmanas vi här att ställa frågan vad som händer med en mänsklighet befriad från myter, fiktioner och trosföreställningar. Är det inte så att all mänsklig tankeförmåga i någon mening rymmer ”mytiska” komponenter och att den största faran rentav ligger i ett förnekande eller osynliggörande av detta?

Inte minst kan man begrunda vad myten om den rakt igenom upplysta människan är kapabel att frambringa. I regel en människa som är skrämmande övertygad om sin egen plats i förnuftets och den fria tankens hägn. Och som dessvärre sällan har särskilt långt till att med jakobinsk iver peka ut de barbariska sedvänjorna hos dem som ännu inte skådat det civilisatoriska ljuset.

Jayne Svenungsson

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons