Annons

Ekonomer: Boräntor höjs – trots att banker ej måste

 Den ökade konkurrensen på bolånemarknaden gör det svårare för bankerna att höja boräntorna, enligt chefsekonomen Robert Boije.
Den ökade konkurrensen på bolånemarknaden gör det svårare för bankerna att höja boräntorna, enligt chefsekonomen Robert Boije. Foto: Tomas Oneborg

Bankerna väntas höja boräntorna i spåren av Riksbankens besked. Men bedömarna är oense om hur stora höjningarna verkligen blir.

Under strecket
Publicerad

Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank.

Foto: Tomas Oneborg

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

Foto: Simon Rehnström

Robert Boije, chefsekonom på SBAB, spår låga räntor länge.

Foto: SBAB

Riksbanken höjde under torsdagen styrräntan från minus 0,25 procent till noll procent.

För många hushåll är den stora frågan hur deras bank kommer agera med boräntorna.

Robert Boije, chefsekonom på statliga banken SBAB, tror att bankerna kommer höja de rörliga boräntorna. Men han tror att höjningarna stannar vid någon tiondels procent, alltså inte alls lika mycket som Riksbankens höjde sin styrränta.

– Jag tror inte att Riksbankens höjning kommer få fullt genomslag på de svenska boräntorna, säger han.

Boije radar upp en rad förklaringar. Bland annat har konkurrensen ökat på bolånemarknaden, vilket gör det svårare för bankerna att höja boräntorna. Dessutom har bankernas upplåningskostnader minskat. En tredje förklaring har att göra med minusräntans effekt på bankernas vinster.

Börjar marknaden ta höjd för att Riksbanken tvingas sänka räntan kan boräntorna mycket väl sjunka.

I minusräntans upp och nedvända värld har det kostat pengar för bankerna att placera överskott hos Riksbanken, en kostnad som de inte fört till hushållen via minusränta på löne- och sparkonton. För att kompensera för den kostnaden har bankerna i stället valt att inte sänka boräntorna lika mycket som de annars hade kunnat.

Annons
Annons

Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank.

Foto: Tomas Oneborg

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

Foto: Simon Rehnström

Enligt Robert Boije finns det heller inget som pekar på att de rörliga boräntorna kommer att öka speciellt mycket de närmsta åren. Skälet stavas låg inflation och en vikande ekonomi, vilket gör det svårt för Riksbanken att höja räntan igen under 2020 och 2021.

– Vi kommer få ett ganska tufft 2020 och en ganska långsam återhämtning av ekonomin de närmsta åren, säger Robert Boije.

Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank.
Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank. Foto: Tomas Oneborg

Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank, är inne på samma linje. Precis som Robert Boije tror hon att boräntorna kommer fortsätta att vara låga länge. Hon pekar bland annat på att kunderna har blivit bättre på att pruta.

Enligt Landeborn kan de rörliga boräntorna till och med sjunka om en vikande ekonomi gör att marknadsräntorna faller.

– Om marknaden börjar ta höjd för att Riksbanken tvingas sänka räntan kan boräntorna mycket väl sjunka, säger hon.

Maria Landeborn tar fjolårets räntehöjning på 0,25 procentenheter som exempel. Då steg de rörliga boräntorna initialt med mellan 0,15 och 0,20 procentenheter, men föll senare tillbaka på grund av ökad oro i världsekonomin. I fjol höjde bankerna långsamt, en efter en.

 Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.
Annika Winsth, chefsekonom på Nordea. Foto: Simon Rehnström
Annons
Annons

Robert Boije, chefsekonom på SBAB, spår låga räntor länge.

Foto: SBAB

Bedömarna är inte eniga. Nordeas chefsekonom Annika Winsth, som löpande publicerar en boränteprognos, tror att storbankerna kommer att höja sina rörliga boräntor lika mycket som Riksbanken höjde sin ränta – eller runt 0,25 procentenheter.

– Trots att konkurrensen är hård så tror jag att någon av bankerna går före och att de flesta hakar på, säger hon.

Därefter spår Annika Winsth att de rörliga boräntorna kommer ligga ganska stilla i flera år. Konkurrensen för att locka till sig kunder kommer snarare att utspela sig på marknaden får bundna bolån.

Under hösten har de svenska storbankerna sänkt räntorna för sina bundna bolån trots att marknadsräntorna på längre löptider har ökat. En förklaring till bankernas agerande är att kunder som binder sina bolån också blir kvar i banken tills lånen löper ut.

Annika Winsth anser att det finns en poäng för hushållen att binda boräntan i nuläget.

– Det är generellt sett bra att binda lånen på de här nivåerna eftersom det är så små skillnader mellan räntan på rörliga och bundna lån, säger hon.

Robert Boije, chefsekonom på SBAB, spår låga räntor länge.
Robert Boije, chefsekonom på SBAB, spår låga räntor länge. Foto: SBAB

Robert Boije råder å sin sida hushåll med goda marginaler att ligga kvar med rörliga bolån. Men han säger samtidigt att det kan vara ett bra tillfälle att binda räntan för hushåll med stora lån och små marginaler. Den som vill binda bör passa på i stället för att vänta, anser Boije.

Enligt SBAB kommer bankernas bundna räntor att stiga mer än de rörliga under de närmsta åren. Det bygger på en prognos att Riksbanken kommer minska sina innehav av svenska statsobligationer, värdepapper som banken köpt i stora mängder för att pressa ned räntorna på långa lån.

– I takt med att Riksbanken minskar sina innehav så borde långräntorna öka lite grann, säger Robert Boije.

SBAB:s boränteprognos
3 mån1 år3 år5 år
Jan 20201.6%1.6%1.6%1.6%
Jan 20211,7%1,7%1,8%1,9%
Jan 20221,8%1,9%2,1%2,2%
Jan 20232,0%2,0%2,3%2,4%
Jan 20242,2%2,3%2,5%2,7%
Källa: SBAB
Anm. Prognosen är oviktat snitt av olika bankers snitträntor och inte SBAB:s list- eller snitträntor.
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons