Annons

Johan Carlström:Priset för januarikalaset är höljt i dunkel

Svensk ekonomi kan komma att gynnas av den politiska uppgörelsen över blockgränsen. Men fallgropar lurar längs vägen – inte minst kring finansieringen.

Under strecket
Publicerad

Riksdagens talman Andreas Norlén och Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven.

Foto: Lars Pehrson

Centerpartiets partiledare Annie Lööf.

Foto: Lars Pehrson

Riksdagens talman Andreas Norlén och Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven.

Foto: Lars Pehrson
Riksdagens talman Andreas Norlén och Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven.
Riksdagens talman Andreas Norlén och Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven. Foto: Lars Pehrson

En vecka har gått sedan Liberalerna och Centerpartiet fattade det smått historiska beslutet att överge Alliansen och i stället stödja en regering ledd av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Uppgörelsen innehöll 73 punkter som på ett eller annat sätt kommer att påverka svensk ekonomi, inte bara den här mandatperioden utan många år framöver.

Hur mycket är dolt i dunkel. Uppgörelsen innehåller få siffror på hur mycket pengar som ska satsas på de olika reformerna. Men om det vill sig väl kan ekonomin gynnas av uppgörelsen.

Nordea konstaterade tidigare i veckan att ekonomin får sig en extra skjuts från och med nästa år när regeringen slopar värnskatten, minskar skatten för dem som betalar statlig inkomstskatt och investerar mer i infrastruktur.

Annons
Annons

Centerpartiets partiledare Annie Lööf.

Foto: Lars Pehrson

Det finns också andra saker som många ekonomer tror kan gynna ekonomin framöver. Arbetsrätten och lagen om anställningsskydd ska reformeras för att göra det lättare för företag att säga upp anställda. Etableringsjobb med lägre lön införs för nyanlända och långtidsarbetslösa. Arbetsgivaravgifter slopas helt de första två åren för nyanlända och ungdomar som saknar gymnasieutbildning. Förhoppningen är att fler ska få jobb när företag vågar och har bättre råd att anställa, vilket i sin tur minskar arbetslösheten och ökar välståndet.

Slopad värnskatt och lägre skatt för dem som tjänar mest gynnar bara de mest välavlönade.

Sedan var det bostadsmarknaden. I uppgörelsen finns planer på att lätta på reglerna för byggande och införa fri hyressättning för nyproduktion. Partierna vill också slopa uppskovsräntan som bostadssäljare måsta betala för rätten att skjuta upp sin reavinstskatt.

Politikerna hoppas förslagen leder till att fler svenskar kan flytta, att det byggs fler bostäder och att det befintliga bostadsbeståndet utnyttjas bättre genom att göra det mer attraktivt för många som bor stort att flytta till mindre bostäder. Det leder förhoppningsvis till minskad arbetslöshet, eftersom fler kan flytta dit jobben finns.

Centerpartiets partiledare Annie Lööf.
Centerpartiets partiledare Annie Lööf. Foto: Lars Pehrson
Annons
Annons

Samtidigt ska man passa sig för att överdriva effekterna av förslagen i uppgörelsen. Slopad värnskatt och lägre skatt för de mest välavlönade kan vara bra för ekonomin på sikt eftersom det ökar incitamenten till hög utbildning och hårt arbete, men det är oklart hur mycket.

Höginkomsttagare tenderar dessutom att spendera mindre av pengarna som de tjänar på en skattesänkning än låginkomsttagare, vilket tyder på att ekonomin på kort sikt hade tagit mer fart om skattelättnaderna hade riktats mot de som tjänar minst. Skattesänkningarna ska dessutom finansieras av högre miljöskatter och en del av dem kommer att drabba svenska hushåll.

En friare hyressättning av nyproduktionen kan leda till fler bostäder, men samtidigt ska man komma ihåg att nyproduktionen av hyresrätter bara uppgår till runt 20 000 per år jämfört med hela beståndet på 1,5 miljoner.

I uppgörelsen beskrevs slopandet av uppskovsräntan på vinst vid bostadsförsäljning som att flyttskatten tas bort. Men retoriken är missvisande. Normalt när man talar om flyttskatten som minskar svenskarnas incitament att flytta menar man reavinstskatten på 22 procent – och den finns det inga förslag på att slopa. När det gäller arbetsrätten menar somliga att det redan i dag till stor del är kompetens som styr vem som får behålla jobbet vid en nedskärning.

Osäkerhet kring vilka spelregler som kommer att gälla framöver är aldrig bra för ekonomin.

Det finns såklart också ideologiska dimensioner i de här sammanhagen. Lägre skatt för höginkomsttagare och lägre lön för svaga grupper riskerar att öka klyftorna, som redan ökat de senaste decennierna. I andra länder har ökade klyftor lett till turbulens, inte minst i USA, och vissa menar att en viss (upplevd) anställningstrygghet har ett värde som inte går att mäta i pengar.

På tal om pengar så är det fortfarande oklart vad hela kalaset kommer att kosta. Planen att bygga nya stambanor för höghastighetståg kommer inte att vara gratis, samtidigt som många ekonomer menar att det är viktigt att Sverige har sparat tillräckligt med pengar i ladorna för att kunna möta en eventuell ny kris.

Det är också oklart hur många av reformerna som faktiskt kommer att genomföras eftersom mycket först ska utredas. Alliansen – om man får kalla den så – mellan S, MP, C, och L är av ideologiska skäl bräcklig. V, M, KD och SD har redan hotat med att rösta bort S-regeringen. Och osäkerhet kring vilka spelregler som kommer att gälla framöver är aldrig bra för ekonomin.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons