X
Annons
X
Krönika

Dick Harrison: När Lucia kom med löss istället för lussebullar

Lusse lelle, Lusse lelle, elva gnetter före jul. Vad är egentligen ett ”ursprungligt luciatåg”? Om vi går till den svenska folktron är ljusets fagra mö snarare en överdjävul som drar in på gårdarna med ett vagnslass löss, än ett italienskt helgon.

Läs mer om Harrisons historia
Carina Börjesson var Göteborgs Lucia 1960.
Carina Börjesson var Göteborgs Lucia 1960. Foto: IBL

De förutsägbara skandalerna i samband med årligen återkommande högtider har blivit en tradition i traditionen. Efter uppgifter spridda av debattören Joakim Lamotte om att Åsens skola i Mellerud infört en Luciabojkott blev skolans rektor nyligen utsatt för hat och trakasserier som föranledde polisanmälan. För fem år sedan övervägde en annan rektor, denna gång i Bromölla, ett ”ursprungligt luciatåg” den 13 december. Luciatåget skulle endast inkludera Lucia, tärnor och stjärngossar. Tomtar, pepparkaksgubbar och övriga nymodigheter var portförbjudna.

Vreden lät inte vänta på sig. Varför skulle barn som ville klä ut sig till tomtar och pepparkaksgubbar diskrimineras? Rasister gjorde gällande att rektorns påhitt rimligen måste vara en reträtt inför det mångkulturella samhällets krav – att man vikt sig för islamister. Föräldrar ondgjorde sig över att pojkar som inte ville ha ”klänning” måste iföra sig särken som stjärngossar har. Och så vidare. Alla hade åsikter och alla var ursinniga. Det dröjde inte länge förrän vreden i Bromölla kommenterades på rikstidningarnas ledarsidor. Rektorn förklarade sig med att eleverna skulle ”få kunskap om historiken och traditionerna kring lussefirandet”.

Sanningen är att det luciatåg som man ville rekonstruera i Bromölla endast har ett par generationer på nacken. Från 1700-talet och framåt tågade unga män – föregångarna till stjärngossarna – omkring lite då och då under veckorna kring jul och nyår och skrämde livet ur folk med bus och fylla. När 1900-talets luciatåg organiserades fick stjärngossarna till en början inte ens vara med. Därefter har man lagt till och tagit bort ingredienser allt efter behag.

Annons
X

Ännu intressantare blir det om vi gräver djupare i luciafirandets historia. Idag förknippas helgen med det italienska helgonet Sankta Lucia, verksam i Syrakusa under senantiken, vars reliker finns i Venedig. Men det gamla svenska lussefirandet hade föga eller inget med henne att göra. Före kalenderbytet 1753 var Lucianatten den längsta på året, och långt in i modern tid har det varit vanligt att fortsätta betrakta den som sådan. Kombinationen av vinter, natt och mörker gjorde att natten förknippades med magiska krafter. Troll, näcken och andra onda väsen ansågs vara särskilt farliga just då. Det värsta som kunde hända, menade man i det gamla bondesamhället, var om man vågade sig ut nattetid och stötte ihop med ”lussefärden”, ett ord som låter lite väl mycket som Lucifer – alias Satan – för att det skall kunna röra sig om en slump. Hur namnet uppstått är omöjligt att räkna ut på grund av bristen på källor om medeltida folktro, men det är inte osannolikt att man har slagit ihop Oden och djävulen till Lusse och trott att varelsen drog fram på natten med ett följe av smådjävlar. Vi vet att Oden efter kristnandet gärna förknippades med djävulen.

En tydlig indikation på att vi har att göra med resultatet av ett kreativt möte mellan lärd och folklig kultur är historien – bland annat känd från de norra delarna av landet – att Lusse var en kvinna som ursprungligen var Adams första hustru. Lusse skall ha varit huvudansvarig för den frestelse som ledde till syndafallet, varefter Gud bestraffade henne och hennes barn genom att fördriva dem till underjorden. Skrönan är en variant av den gamla judiska historien om Lilit, som efter att ha lämnat Adam sägs ha blivit anmoder till alla demoner. Enligt en annan berättelse var Lusse främst på jakt efter små barn att röva bort.

Det bör påpekas att även ordlikheten med löss har spelat en viss roll i svensk folktro. En av berättelserna om Lusse gick ut på att hon kunde anlända med en vagnslast löss, som hon släppte av på gårdstunet för att plåga folket. Man borde under alla omständigheter hålla sig inne på Lucianatten, stänga alla fönster och dörrar och noga akta sig för Lusses vrede.

Sett mot denna bakgrund borde vi tänka oss för mer än en gång innan vi överväger att rekonstruera ”ursprungliga luciatåg”. Antingen får vi ett vildsint gäng berusade killar som lever rövare eller ett härtåg av ondsinta demoner under ledning av en kvinnlig överdjävul.

Annons
X
Annons
X
Annons
X

Carina Börjesson var Göteborgs Lucia 1960.

Foto: IBL Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X