Annons

När S inte längre är största parti – på 3 minuter

Jimme Åkessons SD är 1,4 procent mindre än Stefan Löfvens S i senaste SvD/Sifo-mätningen. Men skillnaden ligger inom felmarginalen.
Jimme Åkessons SD är 1,4 procent mindre än Stefan Löfvens S i senaste SvD/Sifo-mätningen. Men skillnaden ligger inom felmarginalen. Foto: Claudio Bresciani/TT

Att vara störst är viktigt. När Socialdemokraterna nu inte längre är ensamma herre på täppan beskrivs det som ”kris” och ”stressfaktor” för partiet av statsvetare. Det här betyder det för Sverige när SD nu är lika stora som S – på tre minuter.

Under strecket
Publicerad

1 / 4

Har SD gått om S eller inte?

I novembers väljarbarometer från SvD/Sifo får Socialdemokraterna 24,4 procent och Sverigedemokraterna 23,0 procent – skillnaden ligger inom felmarginalen vilket innebär att de är jämnstora.

I Aftonbladet/Demoskops nya väljarbarometer får SD samtidigt 24 procent medan S får 22,2 procent, och där är alltså SD störst. Sifo och Demoskop har delvis olika mätmetoder, där Sifo både använder telefon och webbpanel, medan Demoskop enbart använder webbpanel.

Statsvetaren Marja Lemne på Södertörns högskola påpekar att SD tidigare varit starkare i opinionsmätningar än vad utfallet i valet sedan har blivit.

– Det är inte säkert att SD är störst, säger hon.

Men SD verkar vara inne i en uppåtgående trend, från 18,2 procent hos Sifo i augusti till novembers 23,0, medan S är inne i en negativ trend och når sin lägsta nivå på tre år. Socialdemokraternas position som ohotat största parti är över.

– Trenden är entydig, säger statsvetaren Tommy Möller på Stockholms universitet.

Marja Lemne pekar på Tyskland där Socialdemokraterna backat till runt 13 procent.

– Det är inte bombsäkert för svenska S att partiet kommer att vara ett 20-procentsparti om partiet fortsätter så här.

Annons
Annons

Jimmie Åkesson (SD).

Foto: Magnus Andersson/TT Bild 1 av 1

2 / 4

Om, eller när, SD är största parti – blir Jimmie Åkesson statsminister då?

Jimmie Åkesson (SD).
Jimmie Åkesson (SD). Foto: Magnus Andersson/TT

– Nej, Jimmie Åkesson blir inte statsminister. Det ligger bortom det vi kan föreställa oss inom överskådlig tid. SD behöver inte heller ingå i regeringen, men kan få ett betydande inflytande, säger Tommy Möller.

Marja Lemne är inne på samma linje. Hon påminner om när Thorbjörn Fälldin (C) efter valet 1979 blev statsminister fast Moderaterna med Gösta Bohman i spetsen var störst.

– Bohman ansågs omöjlig. Han låg för långt till höger. Att SD är så här stort behöver inte ens betyda att partiet kommer med i regeringen, säger hon.

En intressant nyhet i novembers Sifomätning är att, omräknat till mandat, så skulle Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna få egen majoritet i riksdagen. Ulf Kristersson (M) skulle med andra ord – om detta var valresultat – kunna ta makten med hjälp av KD och SD.

Annons
Annons

Ulf Kristerssons parti backar i senaste mätningen.

Foto: Jessica Gow/TT Bild 1 av 1

3 / 4

Hur påverkas svensk politik av att SD nu är jämnstora med S?

Ulf Kristerssons parti backar i senaste mätningen.
Ulf Kristerssons parti backar i senaste mätningen. Foto: Jessica Gow/TT

Tommy Möller påpekar att SD:s huvudfråga, invandringen, genomsyrar partiets syn på alla andra frågor i välfärdspolitiken, från sjukvården till skolan.

– När SD talar om välfärdspolitik kan de göra det utifrån sitt invandringskritiska angreppssätt. När de talar om problem i skolan och för stora klasser talar de om att det är för många nyanlända barn som tar för mycket tid. När de talar om köerna i vården säger de samma sak.

Ett annat exempel är lag och ordning.

– Det här är M:s klassiska hemmaplansfråga, ändå backar M i mätningar. Opinionen som bildas kring de här frågorna går till SD eftersom frågan om kriminalitet görs till en integrationspolitisk fråga.

Samtidigt är invandringsfrågan i sig central för väljarna, enligt Tommy Möller.

– Den får väldigt konkreta effekter i landets kommuner. Det är inte bara allmän retorik nu. Det är ett läge som är väldigt gynnsamt för SD, säger han.

Annons
Annons

Budgetsamarbetet med Annie Lööfs C pekas ut som en av förklaringarna till att det går så dåligt för Socialdemokraterna.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1

4 / 4

Vad betyder det för S att inte längre vara största parti?

Budgetsamarbetet med Annie Lööfs C pekas ut som en av förklaringarna till att det går så dåligt för Socialdemokraterna.
Budgetsamarbetet med Annie Lööfs C pekas ut som en av förklaringarna till att det går så dåligt för Socialdemokraterna. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Både Marja Lemne och Tommy Möller pekar på vikten av att vara störst.

– Det här är en kris för S, säger Marja Lemne.

– Det är en stressfaktor för S som fortsätter att förlora väljare till SD. Det är symboliskt väldigt viktigt att vara största parti. Vi hade en situation för några år sedan när M var större än S, något som besvärade S ganska mycket, säger Tommy Möller.

Tommy Möller påpekar att S har svårt att förändra situationen eftersom regeringen är låst av samarbetet med C och L i den ekonomiska politiken och med MP i regeringen.

– S kan inte strama åt migrationspolitiken på det sätt som man önskar. Det man vill göra för att förändra situationen och stoppa flödet till SD kan man alltså inte göra.

Även Marja Lemne pekar på låsningen för regeringen med januariavtalet.

– Överenskommelsen räddar landet från inflytande från SD, men nu närmar sig sanningens minut och det kanske är så att S-väljare inte uppskattar det vägvalet, säger hon.

Annons
Annons
Annons
Annons