Annons

Per Gudmundson:När Sovjet annonserade i SvD

Matreco-annons ur SvD den 16 juni 1963.
Matreco-annons ur SvD den 16 juni 1963. Foto: Ur SvD:s digitala tidningsarkiv
Publicerad

I mitten av 1960-talet började det dyka upp annonser för en liten bilhandlare i Stockholm. ”Drag fördel av dagens ryska tekniska kunnande”, hette det i en annons i SvD från juni 1963 med anspelning på dåtidens fascination inför det sovjetiska rymdprogrammet. Firmanamnet var Matreco, och företaget var generalagent för ”Moskvitch och Volga – de ryska kvalitetsbilarna”.

Matreco annonserade träget om än i liten skala. Annonserna var knappast livsavgörande för SvD, men för andra spelade de antagligen större roll.

Den kommunistiska pressen hade sällan annonser. Men ibland förekom det – från östblocket. Det var ett sätt att smussla stöd från öst till kommunisterna i väst. Matreco kunde till exempel sätta in en helsida i tidskriften Clarté (vilket bland andra journalisten Lena Breitner Ekberg har berättat om på sin blogg).

Annons

Det svenska intresset för sovjetiska bilar var tämligen svalt, men det hände ändå att produkterna då och då beskrevs av dåtidens motorjournalister. Som i SvD exempelvis den första juli 1965, då ”Sovjets första ’västerländska’ bil” Moskvitch 408 lanserades.

I förbigående noterades samma dag att Matreco planerade en storsatsning – ”en ny administrations- och verkstadsbyggnad i Ulvsunda” i Bromma i Stockholm. I september 1967 invigdes den, rapporterade SvD. ”120 man arbetar i de nya lokalerna, som ryms i ett fyravåningshus på 6 000 kvm. Utställningshall, verkstad, reservdelslager har samlats”, hette det. Man hade investerat 20 miljoner kronor, i den tidens penningvärde, och försäljningskapaciteten uppgavs till 32 personbilar per dag. Man skulle även sälja lastbilar på upp till 27 ton.

Bygget beskrevs entusiastiskt, och från svenskt politiskt håll tycks man ha uppskattat investeringen. Statssekreterare Gunnar von Sydow höll invigningstalet, skrev SvD.

Att Sovjetunionen i samma stund fick en 6 000 kvadratmeter stor bas, med maskinhall som kunde serva tunga transporter, i direkt anslutning till och med fri sikt över Bromma flygplats, verkar av allt att döma inte ha väckt några misstankar. Att sälja mer än 10000 sovjetiska bilar om året till en marknad som normalt slukade något hundratal lär ju aldrig ha varit aktuellt. Men påståendet passerade utan anmärkning.

Det var först några år senare som pressen började skriva om vad man kunde ana att Matreco egentligen sysslade med, efter avslöjanden i DN och Expressen. Matreco sålde få bilar, men hade mer och mer personal, och fler och fler filialer. Kontoret i Gävle hade en imponerande radiomast. Man misstänkte spionage, kanske rentav krigsförberedelser.

Ännu några år senare, 1976, trillade polletten ner på riktigt.

Matreco köpte 4,2 hektar mark för att uppföra ”en utställningshall” och en ”terminal för sammansättning av ryska bilar”. Den påstådda planen var att visa upp ”maskiner för jord- och skogsbruk, gruvdrift och en hel del annan industri” och montera 8000 sovjetiska bilar om året. Tomten låg lämpligt nog på en landremsa precis mellan järnvägen och landsvägen, så att alla fordon och maskiner med lätthet skulle kunna transporteras från Sovjet och över Finland.

Extra uppseendeväckande var valet av plats. Matrecos bygge skulle ligga i Boden. Som av en händelse också plats för en av Sveriges största och viktigaste militära anläggningar.

"Kritik från ÖB mot markköpet", SvD 22/9-1976
"Kritik från ÖB mot markköpet", SvD 22/9-1976 Foto: Ur SvD:s digitala sidarkiv.

Både ÖB och försvarsutskottets ordförande var mycket kritiska (SvD 22/9–76), medan kommunalrådet i Luleå såg arbetstillfällen framför sig.

SvD:s ledarsida kommenterade (23/9–76). ”Man kunde kanske tycka att det rent affärsmässigt sett skulle vara motiverat med en utställningslokal i något mera centralt och sydligt beläget land än Sverige men ryssarnas håg står nu en gång till en placering i Norrbotten tätt intill ett med befästningar späckat försvarsområde.” Ett halvår senare skrev SvD ledare att ”Det är under inga förhållanden försvarligt att placera ett ryskt statsföretag praktiskt taget vid huvudentrén till ett av vårt lands mest vitala militära skyddsområden” (17/3–77).

Regeringen satte stopp för planerna. 1978 meddelades att Matreco dessutom skrinlagt sina alternativa expansionsplaner i norr – en skidfabrik i Haparanda, exempelvis – och det konstaterades att den säkerhetspolitiska debatten i Sverige hade bidragit till beslutet.

Några år senare började dock Matreco annonsera riktigt offensivt. Den här gången tycks det dock ha funnits en genuin ambition att sälja bilar och öka sovjetisk export.

Helsidesannons i SvD från Sovjetunionen, den 17/4-1980.
Helsidesannons i SvD från Sovjetunionen, den 17/4-1980. Foto: SvD:s digitala tidningsarkiv

Under 1980-talets början kunde det vara halvsidor i SvD med reklam för bilarna VAZ och LADA som lanserades som lågprisbilar.

Faktum är att Sovjetunionen hade helsidor med reklam, till stor del utformad snarlikt redaktionell text. ”Lönar det sig att handla med Sovjetunionen” frågade sig en rubrik, medan annonsen visade ”VAZ Breda modellprogram.” Överst på sidan stod det ”Hela denna sida är annons från Sovjetunionen”.

De annonssidorna lär nog ha dragit in bra med pengar åt SvD. Men man tvivlar på att de kom att påverka tidningens politiska linje.

Den som inte tror på det kan ju alltid läsa ledarsidans artiklar om det ryska gasprojektet i Östersjön, Nordstream 2, till exempel.

Det är inte bara artiklarna i en tidning som har en historia att berätta. I SvD:s arkiv, tillgängligt för alla prenumeranter, är också annonserna sökbara.

Annons
Annons

"Kritik från ÖB mot markköpet", SvD 22/9-1976

Foto: Ur SvD:s digitala sidarkiv. Bild 1 av 2

Helsidesannons i SvD från Sovjetunionen, den 17/4-1980.

Foto: SvD:s digitala tidningsarkiv Bild 2 av 2
Annons
Annons
Annons