Annons

Linda Bakkman:Näringsrik kost trumfar tillskott – för det mesta

Illustration: Thomas Molén
Illustration: Thomas Molén

Behövs kosttillskott? För de allra flesta räcker en varierad och hälsosam kost för att täcka näringsbehovet. Men det finns tillfällen då maten kan behöva hjälp på traven.

Under strecket
Publicerad

Marknaden för kosttillskott växer. Vissa ser tillskotten som en förutsättning för att täcka sitt näringsbehov, andra hoppas på prestationshöjande effekter.

Behöver vi egentligen äta något annat än vanlig mat?

För att kunna svara på den frågan måste vi först definiera begreppet ”kosttillskott”. Ordet avser koncentrerad näring eller andra ämnen med fysiologisk effekt som är avsedda att komplettera mat. Exempel är vitaminer, mineraler, aminosyror, fettsyror eller växtextrakt. I Sverige räknas kosttillskott som livsmedel och regleras enligt livsmedelslagstiftningen. Därtill tillkommer ett särskilt regelverk avseende just kosttillskott.

Den kategorisering som används inom idrotten delar upp kosttillskott i tre grupper: vitamin- och mineraltillskott; energitillskott; potentiellt prestationshöjande tillskott, så kallade ergogena tillskott.

Enligt statistik från Svensk egenvård såldes under 2018 tillskott på den svenska marknaden för drygt 5 miljarder kronor, en ökning med 8 procent på två år. Sportnutrition är segmentet som växer mest (13 procent på två år) och det är framförallt proteintillskott som står för ökningen.

Annons
Annons

Segmentet viktkontroll minskar medan efterfrågan på skönhetsprodukter är fortsatt hög. Försäljningen av tillskott för hår, naglar, hud och mot celluliter – som alla faller inom kategorin vitaminer – ökade med hela 17 procent förra året, medan segmentet vitaminer som helhet endast ökade 3,6 procent.

Så, är det verkligen nödvändigt att vi lägger dessa miljardbelopp på tillskott, eller har vi förts bakom ljuset av aggressiva marknadskrafter?

För de allra flesta räcker en näringsrik och varierad kost för att tillgodose näringsbehovet. Men det finns också tillfällen då maten kan behöva lite hjälp på traven.

Energitillskott som sportdrycker, geler och energibars kan vara ett praktiskt sätt att få i sig kolhydrat och protein i samband med träning. I synnerhet under perioder med en hög träningsbelastning, när vi är ute efter att maximera effekten, kan de behövas för att hjälpa oss orka träna hårdare och längre.

Ett tydligt exempel från historien är hur skörbjugg under 1700-talet ”botades” med hjälp av limesaft.

Vitamin- och mineraltillskott kan vara befogat för vissa individer i vissa perioder i livet. Effekten beror helt på vårt ursprungliga näringstillstånd. Om vi tar tillskott av ett ämne som vi lider brist av så kan vi förvänta oss en positiv verkan. Ett tydligt exempel från historien är hur skörbjugg under 1700-talet ”botades” med hjälp av limesaft. C-vitaminen i limen åtgärdade då den brist som gav upphov till sjukdomen. Men att ge tillskott av C-vitamin till en fullt frisk person som inte lider någon brist skulle sannolikt vara helt verkningslöst.

Vad gäller ergogena tillskott, alltså potentiellt prestationshöjande preparat, så finns det en stor tilltro till dessa inom idrotten. Trots att många substanser som marknadsförs saknar en dokumenterat positiv effekt och att de i vissa fall inte bara är verkningslösa utan till och med skadliga eller förbjudna. Men det finns också prestationshöjande tillskott som faktiskt fungerar och som är helt tillåtna.

Under sommaren kommer Näringsfysiologen göra en djupdykning i kosttillskott. I nästa text listar jag fördelar och nackdelar med vitamin- och mineraltillskott.

Fotnot: Linda Bakkman bloggade om mat och hälsa för Mittval, ett företag som säljer kosttillskott, innan hon våren 2018 började skriva för Svenska Dagbladet.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons