Annons

Kommunens hemlighet bakom skolsuccén

Orust är en raket i Lärarförbundets årliga rankning av skolkommuner. Långsiktigt fokus och stabilitet i satsningarna ligger bakom att kommunen för andra året i rad placerar sig på andraplatsen i Lärarförbundets årliga rankning, tror Henrik Lindh, chef för lärande i Orust.

Publicerad
Foto: Lars Pehrson

År 2017 skuttade Orust upp från plats 42 till silvermedalj när Lärarförbundet utsåg Sveriges bästa skolkommun. I år behåller Orust den positionen, slagna bara av Vellinge som har förstaplatsen för femte året i rad.

Det är svårt att säga exakt vad vi har gjort för att hamna i topp. Det finns en långvarig satsning från politiken. Man är mån om att ha en bra lärartäthet och en väldigt bra skolmiljö. Man har varit med om att göra satsningar under en lång tid, säger Henrik Lindh vid Orust kommun.

Han tror att det långsiktiga arbetet lett till att kommunen fått gott rykte i grannkommuner, något som underlättat att rekrytera behöriga lärare till kommunen. Det har i sin tur lett till att kommunen fått ännu bättre rykte.

Annons

Lärarförbundets rankning sker genom ett poängsystem som bygger på bland annat lärartäthet, andel utbildade lärare, hur mycket resurser som läggs på skolan och elevernas resultat.

Enligt Henrik Lindh är dock elevernas resultat kommunens största utmaning när det kommer till skolan.

– Överlag har vi bra skolresultat, men vi tappar vissa. Det finns en grupp elever som har låga resultat. Vi har många som presterar väldigt väl, men en hel grupp som hamnar utanför som vi av olika skäl inte når fram till, säger Henrik Lindh.

Skillnaderna mellan elevgrupperna beror sannolikt inte på stora skillnader i socioekonomiska förhållanden.

Orust är relativt homogent när det kommer till de faktorer som i hög grad styr elever förutsättningar att nå goda skolresultat, som föräldrars utbildning och tid eleverna har bott i Sverige.

Kommunen har inlett ett samarbete med Högskolan i Väst för att se vad det kan bero på att vissa elever halkar efter i skolan, och vad som kan göras åt det.

– Vi tror att de här skillnaderna i hög grad kan bero på att vi har låg ungdomsarbetslöshet. Man ser att man går vidare till arbete efter skolan och tänker att man inte behöver plugga. Vi måste bryta det och visa att fokus på studierna är bra i sig själv, att det är kul och bra för framtiden. Det måste vi jobba vidare på, säger Henrik Lindh.

Efter reklamen visas:
Politikernas utmaningar för en bra skola
Annons
Annons
Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons
Annons