Annons

Erica Treijs:Nationalmuseum är en succé – men till vilket pris?

Människor vallfärdar till Blasieholmen för att besöka nya Nationalmuseum. Men hur står det till med säkerheten?

Under strecket
Publicerad

Många besöker det nyrenoverade Nationalmuseum. Däremot finns det inte många vakter som ser till att konstverken inte skadas av besökare.

Foto: Henrik Montgomery/TTBild 1 av 2

Att besöka Nationalmuseum är gratis och många vill se det återinvigda museet. Men håller säkerheten tillräckligt hög nivå?

Foto: Henrik Montgomery/TTBild 2 av 2
Efter reklamen visas:
Följ med in på nya Nationalmuseum

Det är inte ens direkt en kö. Mer ett slags trögflytande men förväntansfull folkmassa som sakta forcerar dörrarna in till det nyrenoverade Nationalmuseum. Det blåser snålt i Södra Blasieholmshamnen och de flesta besökare är klädda i stora jackor och långa halsdukar. Några släpar på dator- och träningsväskor.

Själv försöker jag bli av med min kappa, men garderob och skåp är fulla. Mannen före mig sätter väskan med ett synligt tennisracket på magen innan han fortsätter uppför trapporna inne i museet.

Ingen vakt säger till. Ingen kontrollerar våra väskor. Ingen säkerhetskontroll av något slag. Bara människor i en alltför stor mängd som trängs i de numera vackert och perfekt restaurerade salarna.

Jag ser en vakt genom glasdörren och skyndar dit för att göra honom uppmärksam på vad som pågår och ta reda på hur det hela är tänkt.

Sannolikt klarar bronshästar från 1500-talet av att bli klappade. Men det är inte självklart att Adriaen de Vries verk ur drottning Kristinas samlingar, som nu pryder en central plats, gillar att bli smekt av samtida barnhänder. Fortfarande ingen vakt i sikte. Inget larm som tjuter eller rep som hindrar, samtidigt inspireras fler till närkontakt med hästen. Och eftersom museets mål är uppnått – att kunna visa så många verk som möjligt – är salarna numera trånga och fulla av mellanväggar. Det är bara att följa med massan.

Annons
Annons

Många besöker det nyrenoverade Nationalmuseum. Däremot finns det inte många vakter som ser till att konstverken inte skadas av besökare.

Foto: Henrik Montgomery/TTBild 1 av 2

Att besöka Nationalmuseum är gratis och många vill se det återinvigda museet. Men håller säkerheten tillräckligt hög nivå?

Foto: Henrik Montgomery/TTBild 2 av 2
Många besöker det nyrenoverade Nationalmuseum. Däremot finns det inte många vakter som ser till att konstverken inte skadas av besökare.
Många besöker det nyrenoverade Nationalmuseum. Däremot finns det inte många vakter som ser till att konstverken inte skadas av besökare. Foto: Henrik Montgomery/TT

”Är det olja?” Mannens fråga är på ett sätt befogad, eftersom måleriet är så utsökt att det är svårt att avgöra exakt hur Isabella de Medicis rosiga kinder skapats. Som tur är så skapar just här podiet en viss distans till verket. Men besökarens hand sträcks ändå mot ytan...

Jag ser en vakt genom glasdörren och skyndar dit för att göra honom uppmärksam på vad som pågår och ta reda på hur det hela är tänkt.

”Vissa verk är larmade, men inte alla. Jo, det är vårt ansvar att se till att besökarna sköter sig. Men det går inte att ha uppsikt över alla människor samtidigt.”

En medelålders kvinna med två tonåringar i släptåg stannar vid Helena Hörstedts klänning ”Broken shadow”. Hon talar högt om skinnets tjocklek och vilken teknik som använts, medan hon vrider och vänder på öglorna och ber de unga männen göra samma sak.

Att besöka Nationalmuseum är gratis och många vill se det återinvigda museet. Men håller säkerheten tillräckligt hög nivå?
Att besöka Nationalmuseum är gratis och många vill se det återinvigda museet. Men håller säkerheten tillräckligt hög nivå? Foto: Henrik Montgomery/TT

Hur kan Nationalmuseum låta det här fortgå? Visst, renoveringen är utsökt och 17 000 personer besökte byggnaden bara de två första dagarna. En succé, men till vilket pris?

Kvinnan i informationsdisken hoppas att de ska få hjälp av ett externt vaktbolag till helgen, men hon vet inte mer än att hon och hennes kollegor ”sagt till cheferna, för det är helt galet”.

Jag kan bara hålla med. Det är galet. Galet kul att intresset är så stort. Och galet naivt att släppa in så mycket folk på samma gång och därigenom äventyra säkerheten.

Vad många internationella museer, som brittiska Tate, haft i åtanke när besökarna får passera en flygplatslik säkerhetskontroll vid entrén, törs jag inte ens tänka på.

Nationalmuseum har i vilket fall inte gjort samma riskanalys.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons