Annons

”Nato ett större beslut än euron – ökar spänningen”

Polska trupper deltar i en Nato-övning i Polen i april i år.
Polska trupper deltar i en Nato-övning i Polen i april i år. Foto: Lukasz Szelemej/TT

Att ansöka om medlemskap i Nato skulle öka spänningen i regionen, säger förre Rysslandsambassadören Sven Hirdman efter professor Wilhelm Agrells uppmaning att Sverige bör gå med i Nato. Det skulle vara ett större beslut än att gå med i euron, anser Hirdman.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Foto: Roman Vondrous/TTBild 1 av 1

I en debattartikel i DN på söndagen kastar Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet, nytt bränsle på Natodebatten. Agrell menar att Sverige inte längre kan stå utanför. Han anser att Sverige inte längre kan stå utanför Nato och att vi borde ansöka om Nato-medlemskap tillsammans med Finland.

”Det finns i det försämrade läget i närområdet inte längre någon säkerhetspolitisk vinst med att fördröja detta, i stället bör formerna för ett medlemskap skyndsamt utredas och förberedas gemensamt”, skriver Agrell.

– Det här är den största Natodebatt vi har haft på decennier. Förra gången vi hade en sådan här aktiv debatt var i slutet på 1940-talet då Herbert Tingsten drev frågan, säger Sven Hirdman, tidigare svensk ambassadör i Moskva (1994–2004).

Frågan om ett svenskt medlemskap har hettat till sedan både Centern och Kristdemokraterna svängt i frågan. Alliansen är därmed enad. Det kommer emellertid att kräva betydligt mer för att ett svenskt medlemskap ska bli verklighet, säger Hirdman.

– Det krävs mer än en enkel majoritet, det går inte med 51 procent för och 49 procent mot. Nato kräver att det ska vara nationell uppslutning och det skulle förutsätta att minst 70 procent röstar ja i en folkomröstning. Där är vi inte, säger Hirdman.

Annons
Annons

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Foto: Roman Vondrous/TTBild 1 av 1

Ett beslut att ansöka om Natomedlemskap skulle vara "ett större beslut än att gå med i euron", anser han.

– Det skulle binda Sverige till en helt annan utrikes- och säkerhetspolitik än den vi haft den senaste 200 åren och det skulle ändra vårt förhållande till Ryssland.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Foto: Roman Vondrous/TT

Socialdemokraten och tidigare biståndsministern Pierre Schori tycker att den politiska splittringen i Nato-frågan kräver en deklaration från riksdagen.

– Det har urholkat vår säkerhet att vi inte har en stark enighet och det sprider förvirring i den allmänna opinionen. Jag tycker att Sveriges riksdag ska gå ut med en deklaration att Sverige aldrig kommer ge tillstånd till någon utomstående makt att använda vårt territorium eller våra resurser för hotfulla handlingar riktade mot andra länder. Det skulle öka stabiliteten, säger Schori.

Schori tycker att Nato inte kan erbjuda en stabil säkerhetspolitisk lösning för Europa.

– Vi borde tänka på hur vi ska skapa en europeisk säkerhetsorganisation. En verkligt stabil säkerhetsordning i Europa måste inkludera Ryssland, säger Schori.

Wilhelm Agrell argumenterar i debattartikeln för att Sverige, inför ett möjligt militärt hot, befinner sig i det sämsta av alla lägen.

”Närmandet till Nato har nu definitivt gjort det som det hemliga samarbetet under det kalla kriget riskerade att göra: Sverige är en västlig klientstat (en stat som politiskt och militärt är underordnad en mäktigare stat, reds anm), skriver Agrell.

Annons
Annons

Agrell menar vidare att Sverige inte ens har teoretiska möjligheter att stå utanför en väpnad konflikt i närområdet och det huvudsakliga syftet med neutraliteten går därmed inte att uppnå.

Sven Hirdman säger å sin sida att bakom argumenten för ett Natomedlemskap finns ett outtalat antagande att Ryssland är farligt och snart kommer att attackera Sverige.

– Men är det särskilt sannolikt? De som tycker det pekar på aggressionen mot Ukraina, men jag anser att den konflikten har sina särskilda orsaker. Sverige har levt i fred med Ryssland i 200 år och jag tycker inte att det ser farligare ut nu, säger han.

Hirdman håller med om att vi har ett försämrat säkerhetspolitiskt läge i Europa och att det är avgörande hur den situationen utvecklar sig.

– Man kan höja garden men man kan också försöka bidra till att minska spänningarna genom att tala med ryssarna och försöka förstå vad de menar med sin politik.

Vad skulle få dig att ändra dig i Natofrågan?

– Det skulle vara om vi fick en helt ny regim i Ryssland, något slags Hitlerregim som vill erövra Östeuropa men jag ser inget spår av det. Jag har följd den ryska utvecklingen i 55 år och känner mig säker på att Ryssland inte vill ha ett krig med Nato eller EU. Jag tror inte heller att Nato vill ha ett krig med Ryssland.

En annan avgörande fråga för den svenska Natodebatten är vad som händer i Finland. Den finska regeringen har sagt att man nu ska utreda fördelar och nackdelar med ett Natomedlemskap och man har också diskuterat en eventuell folkomröstning.

– Om Finland gör bedömningen att de måste gå med skulle vi få ett starkt politiskt tryck och det skulle säkert driva fram en ännu starkare agitation för att vi ska gå med. Jag skulle nästan säga att det finns ett tyst samförstånd att man ska gå parallellt, säger Hirdman.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons