Annons

Jonas Gummesson:Natos interna kris gör Putin till vinnare

Rysslands president Vladimir Putin.
Rysslands president Vladimir Putin. Foto: Alexei Druzhinin/TT

Nato firar 70 år – och det är rörigare än vanligt. Interna strider skakar alliansen inför toppmötet i London. För Vladimir Putin är det goda nyheter. Ryssland förbereder en uppdaterad militär doktrin och har kapacitet att vara en global aktör, enligt en färsk FOI-rapport.

Under strecket
Publicerad

LONDON När Nato grundades 1949 låg högkvarteret i London. Nu väntar två dagar på brittisk mark som kan visa sig avgörande för försvarsalliansens framtid.

På tisdagen bjuder drottningen Natoledarna på bankett i Buckingham Palace och på onsdag blir det överläggningar i Hertfordshire.

På senare år har det mesta på Natos toppmöten kretsat kring Donald Trump. Den amerikanske presidenten har hotat med att dra ner USA:s stöd om inte Europas länder betalar mer för sitt eget försvar. Nu är det fler på bollen och mycket kretsar kring presidenterna Macron och Erdogan.

Frankrikes Macron har kallat Nato för en hjärndöd allians. Turkiets Erdogan har svarat med att omdömet passar bäst på Macron själv.

Macron är också rasande över Turkiets agerande i Syrien, som USA godkände men som genomfördes utan att övriga Nato konsulterades.

Erdogan är lika upprörd över Frankrikes stöd till den kurdiska YPG-millisen. Kravet nu är att Nato terroriststämplar YPG, annars hotar Erdogan att blockera alliansens försvarsplaner av Baltikum och Polen.

Med närmandet till Turkiet har Putin lyckats slå in en djup kil i Nato.

Annons
Annons

Med adress Trump har Macron beklagat sig över att senare års Natomöten bara handlat om pengar och vill i stället prata om själva syftet med Nato – och ”vem man ska försvara sig mot”.

”Är det mot Ryssland, mot Kina? Jag tror inte det”, svarade han på sin egen fråga vid en presskonferens i Paris i förra veckan och pekade i stället ut den internationella terrorismen som det största hotet.

Det är att svära högt i Natokyrkan. Efter annekteringen av Krim och krigsutbrottet i Ukraina har medlemsländerna enats bakom motståndet mot Ryssland. Fem år har ägnats åt att öka den militära kapaciteten med snabbinsatsstyrkor och roterande förband i Baltikum.

”Paradoxen är att när det ställs frågor om styrkan i det transatlantiska samarbetet gör Nordamerika och Europa mer tillsammans än vi har gjort på decennier”, sa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg vid en pressträff i Bryssel inför mötet i London.

Turkiets vapenaffärer med Putins Ryssland sprider i sammanhanget oro. I förra veckan inleddes tester av det ryska luftvärnssystemet S-400, med det turkiska flygvapnets amerikanska F-16 plan som övningsmål. Nato reser ragg. Erdogan har ändå gått vidare på sin ryssvänliga linje.

Med närmandet till Turkiet har Vladimir Putin lyckats slå in en djup kil i Nato. Synen på Ryssland går nu isär.

Officiellt står Nato för en fortsatt hård linje mot Moskva, medan Macron har öppnat för att släppa in ryssarna i värmen igen. Tysklands Angela Merkel fortsätter till Trumps irritation med ryska gasaffärer. I nästa vecka kommer Putin till Paris för samtal om Ukraina med Macron och Merkel.

Annons
Annons

Politiken har snarast kommit i fatt den förra doktrinen.

Natokrisens vinnare är den ryske presidenten. Svängrummet ökar och öppnar för en fortsatt politisk och militär offensiv.

På juldagen 2014 fastställde Putin den nuvarande militära doktrinen. Under 2019 har ryssarna därefter tagit nya positioner i Arktis, Syrien och Nordafrika och övat militärt med Kina. Nu är en ny version av den militära doktrinen på väg, redan före årsskiftet eller under 2020.

– I doktrinen 2014 finns det täckning för väldigt mycket av det man har gjort sedan dess. Den var skarpare än den politik man förde då. Nu är det snarast så att politiken har kommit i fatt den förra doktrinen, svarar Fredrik Westerlund, Rysslandsexpert vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, på SvD:s fråga om hur doktrinerna kan påverka politiken.

På tisdagen släpper FOI rapporten också ”Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv” i 2019 års upplaga.

Den största förändringen under de senaste tio åren, tydligast under de senaste fem, är att Ryssland lyckats överbrygga gapet mellan de politiska ambitionerna och den militära förmågan, menar Westerlund:

– Även för fem år sedan hade ryssarna ambitionen att vara en global aktör, men man hade inte riktigt de militära musklerna för att genomföra det, men nu har man byggt upp det och visat att man kan.

Vid toppmötet i London är det upp till Natoländerna att sluta leden och visa upp en enad front mot ryssarna och i alla andra avseenden. Bäst före-datum kan gå ut även för försvarsallianser.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons