Annons

Nattåg gör comeback – flera nya linjer öppnar

Passagerare väntar på det första nattåget i Wien med sikte på Bryssel, 19 januari.
Passagerare väntar på det första nattåget i Wien med sikte på Bryssel, 19 januari. Foto: Alex Halada/AFP

Nattågens tid är tillbaka i Europa. Efter år av spökvagnar och förödande konkurrens från lågprisflyg satsar nu flera tågbolag på sovresenärer igen. Nya linjer öppnar i rasande fart – och i Sverige föreslås nattåg till kontinenten.

Under strecket
Publicerad

Nattåg mellan Malmö och Köln är under utredning.

Foto: Johan Nilsson/TTBild 1 av 2

Pär Holmgren (MP), EU-parlamentariker.

Foto: Fredrik Persson/TTBild 2 av 2

BRYSSEL En orkester spelade Beethovens Ode till glädjen när det blå nattåget mellan Wien och Bryssel långsamt tuffade bort från perrongen i den österrikiska huvudstaden i söndags kväll. Det var det första direkttåget mellan städerna på 16 år.

När tåget 14 timmar senare anlände till Bryssels Sydstation väntade närmare 200 personer på perrongen: journalister – bland dem SvD:s utsända – men också politiker, miljöaktivister och vanliga tågälskare.

– Jag har sovit jättegott. Det är underbart att kunna korsa Centraleuropa och ta sig till Bryssel i en dröm – bokstavligen, sade den franska, gröna EU-parlamentarikern Karima Delli, när hon klev ner på den röda matta som dagen till ära rullats ut på perrongen.

En annan passagerare som klev ner på röda mattan var Andreas Matthä, styrelseordföranden för tågbolaget Österreichische Bundesbahnen (ÖBB). Han välkomnades på Brysselperrongen av vd:n för det belgiska tågbolaget SNCB, Sophie Dutordoir, som överlämnade en modell av tåget som ett minne från jungfruresan.

Linjen Wien – Bryssel är den senaste i det österrikiska tågbolagets stora satsning ”Nightjets” – nattåg – och bara ett av de senaste initiativen till att återinföra nattåg i hela Europa.

Annons
Annons

Nattåg mellan Malmö och Köln är under utredning.

Foto: Johan Nilsson/TTBild 1 av 1

Men satsningarna är långt ifrån en nostalgitripp framkallad av nyinspelningar av filmklassiker som Agatha Christies Mordet på Orientexpressen, eller nya James Bond-slagsmål i tjusiga restaurangvagnar där kvinnor bär cocktailklänning.

I stället är de svar på de högljudda krav på nya nattåg som nu höjs av såväl politiker som av semesterfirare och jobbpendlare, till följd av ett ökat medvetande om klimatförändringar.

Längs väggen på det österrikiska nattåget till Bryssel stod meddelandet ”#loveyourplanet” att läsa – ett tecken på att nattlinjen är ett led i arbetet med att minska koldioxidutsläppen.

ÖBB driver i dag, ensamt eller i partnerskap, hela 27 linjer med nattåg. Med Wien som mittpunkt går de till bland annat Berlin, Rom, Florens, Zürich och Bryssel, med förlängningar till Zagreb, Warszawa och Budapest. Inom kort läggs Amsterdam till listan.

Nattåg mellan Malmö och Köln är under utredning.
Nattåg mellan Malmö och Köln är under utredning. Foto: Johan Nilsson/TT

I Sverige utreder Trafikverket möjligheterna att öppna en nattlinje mellan Malmö och Köln och på sikt eventuellt Stockholm-Berlin. Och det italienska tågbolaget Thello rullar numera nattetid mellan Paris och Venedig.

I det absoluta lyxsegmentet av tågresande i Europa står i ensam majestät den gamla Orientexpressen som återupplivats – med eller utan mordgåtor. Än så länge leder inte det mytomspunna expresståget ända till Istanbul, som tidigare, men passagerare kan färdas från London till Venedig, genom både Paris och de sagolika, schweiziska alperna.

Annons
Annons

Pär Holmgren (MP), EU-parlamentariker.

Foto: Fredrik Persson/TTBild 1 av 1

För bara fem, sex år sedan klingade visan annorlunda. Då gick kontinentens nattåg mot en oundviklig död; alldeles för olönsamma med vagnar som tog i genomsnitt bara 35 passagerare istället för 70, och alldeles för långsamma för tågbolagen som måste betala för den tid de använder tågrälsen och därför hellre kör fort och på dagen, än i sovvänlig fart på natten.

Tyska Deutsche Bahn lade år 2014 ner sina nattåg, och Thello drog in sträckan Paris–Rom, och satte därmed stopp för långsamt smekmånadsresande mellan Europas två mest romantiska städer.

Elipsos – ”tåghotellet” mellan Paris, Barcelona och Madrid, ett samarbete mellan franska SNCF och spanska Renfe, lade samma år ner sitt nattschema. Renfe meddelade att flera av nattågen rullade med vagnar som var tomma på passagerare. Som spökvagnar.

Lågprisflygen, som började ploppa upp som svampar ur jorden när flygtrafiken i EU avreglerades i slutet av 1990-talet, har fått bära den största skulden för tågtrafikens dåliga år i Europa.

Tågen kunde inte längre konkurrera med flyget vare sig i tid eller biljettpriser, och snart inte ens i bekvämlighet: flera tågbolag tog bort sina restaurangvagnar med middagsservering, för att i stället på sin höjd erbjuda sina gäster en plastförpackad smörgås uppvärmd i mikrovågsugn. Inte direkt en servicenivå som gav semesterfirare lust att ta det långsammare, dyrare färdalternativet mellan två destinationer.

Men den minskade aptiten för nattåg har alltså vänt uppåt igen. Inte minst så ligger politikerna på.

Pär Holmgren (MP), EU-parlamentariker.
Pär Holmgren (MP), EU-parlamentariker. Foto: Fredrik Persson/TT

I EU-parlamentet debatteras just nu den enorma EU-budgeten, som ska gälla för åren 2021–2027. Flera krav har rests för att det ska satsas friska EU-pengar på tåg.

– EU bör se över möjligheterna till upphandling av tåg mellan EU-länder och ge stöd till inköp av nya vagnar. Att genom EU-medel ge operatörer möjligheten att hyra vagnar är ett effektivt sätt att fördela de ekonomiska riskerna med nya nattågslinjer, säger EU-parlamentarikern Pär Holmgren (MP), suppleant i transportutskottet, till SvD.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons