Annons

Emma Frans:Nättrollen är ett hot mot folkhälsan

Den dramatiska ökningen av antalet mässlingsfall i Europa innebär ett bakslag för ett av den medicinska vetenskapens största framsteg. Samtidigt visar en ny studie i USA att ryska nättroll försökt påverka debatten om vaccinering.

Publicerad

I veckan kom en nedslående rapport som visar en kraftig ökning av antalet mässlingsfall i Europa. Fler än 41 000 barn och vuxna i Europa smittades av mässling under de första sex månaderna i år.

Rapporten visar också att minst 37 personer har dött på grund av sjukdomen hittills i år¹.

Målsättningen för Världshälsoorganisationen, WHO, att utrota mässling i Europa till år 2015 uppnåddes inte, men det kändes som att vi var på god väg att nå målet eftersom endast 5 273 personer i Europa smittades under 2016.

Annons

I rapporten uttrycks en oro för alltför låg vaccinationstäckning i många europeiska länder. Ukraina toppar listan över drabbade länder med över 23 000 fall. Ukraina har under många år haft låg vaccinationstäckning – andelen barn som vaccineras minskade från 95 procent år 2008 till 31 procent år 20162, en nedgång som bland annat kopplats till en antivaccinationskampanj som fått stort genomslag³.

I Sverige tycks vi i hög utsträckning vara motståndskraftiga mot antivaccinationskampanjerna, men i valårets slutspurt finns all anledning att vara vaksam.

Mässling är en väldigt smittsam virussjukdom som förr var vanligt förekommande i Sverige. Ett litet antal av de drabbade får en allvarlig inflammation i hjärnan som kan ge kroniska skador och till och med leda till döden. I Sverige är sjukdomen nuförtiden ovanlig eftersom mässlingsvaccin, som ger ett effektivt skydd, ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet och täckningsgraden är väldigt hög. Enligt Folkhälsomyndighetens senaste rapport fick 96,7 procent av de svenska barnen två doser av MPR-vaccinet som också skyddar mot påssjuka och röda hund⁴.

Mässlingsvaccin är ett av den medicinska vetenskapens största framsteg, men vissa personer vägrar att ta till sig denna kunskap och hävdar istället att mässlingsvaccin är farligt och att det bland annat ökar risken för autism.

Andrew Wakefields forskningsrapport om vaccin och autism används i dag som ett skolexempel på hur förödande det kan vara när medicinska felaktigheter får spridning. Rapporten publicerades i den ansedda tidskriften Lancet den 28 februari 1998 och hävdade att MPR-vaccinet kunde orsaka autism. Rädslan för vaccinet växte och hundratusentals föräldrar valde att inte vaccinera sina barn.

Senare studier med samma frågeställning lyckades inte hitta något samband och det visade sig till slut att Wakefields resultat var förfalskade. År 2010 drog Lancet tillbaka studien och Wakefield förlorade sin läkarlegitimation⁵.

Men trots tillbakadragandet är många övertygade om att vaccinet är farligt. Vissa hävdar dessutom att läkare och myndigheter är medvetna om dessa faror men ändå uppmuntrar föräldrar till att vaccinera sina barn. Forskningsstudier har också kunnat visa en koppling mellan vaccinmotstånd och en tro på olika konspirationsteorier⁶.

Spridningen av konspirationsteorier och annan typ av desinformation riskerar att destabilisera samhället på olika sätt – desinformationen är ett inte bara ett hot mot demokratin utan även mot folkhälsan. Enligt en ny studie i American Journal of Public Health har ryska nättroll, som låtsats vara riktiga användare i sociala medier, eldat på debatten om vaccineringar i USA⁷. Vaccinationsfrågan verkar vara perfekt för den som vill spä på motsättningar i samhället.

I Sverige tycks vi i hög utsträckning vara motståndskraftiga mot antivaccinationskampanjerna, men i valårets slutspurt finns all anledning att vara vaksam på alla olika typer av påverkanskampanjer.

Annons
Annons
Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons