Annons

Åklagaren om NMR-domen: Ska sannolikt överklaga

Nordiska motståndsrörelsen (NMR) konfronteras av kravallpoliser under demonstrationen i Göteborg 2017.
Nordiska motståndsrörelsen (NMR) konfronteras av kravallpoliser under demonstrationen i Göteborg 2017. Foto: Adam Ihse/TT

Åtalet för hets mot folkgrupp vid NMR-demonstrationen i Göteborg 2017 ogillas i sin helhet av Göteborgs tingsrätt. Däremot döms fem personer för våldsamt upplopp.

Under strecket
Adrian Sadikovic, Nyhetsbyrån TT
Publicerad

Demonstrationen ägde rum samma dag som den judiska högtiden jom kippur och den stora bokmässan i Göteborg. NMR-demonstranterna attackerade då både polis och journalister. Samtidigt samlades motdemonstranterna som var upp mot tjugo gånger fler.

Göteborgs tingsrätt har prövat om de åtalade demonstranterna gjort sig skyldiga till hets mot folkgrupp och våldsamt upplopp. Samtliga NMR-demonstranter som ställts inför rätta är män mellan 20 och 50 år.

Åtalet är unikt eftersom åklagaren anser att de åtalade personerna indirekt gjorde sig skyldiga till hets mot folkgrupp under demonstrationen.

Åtal om hets mot folkgrupp syftar vanligen på en specifik handling, exempelvis ett rasistiskt uttalande eller en nedvärderande publicering på internet. I det här fallet har åklagaren Jonas Martinsson i stället radat upp en rad omständigheter som han anser sammantaget gör att personerna gjort sig skyldiga till hets mot folkgrupp.

Omständigheter som tyrrunan, som NMR använder som sin symbol, tillsammans med kläder, tal, sköldar och slagord menar åklagarsidan bör anses utgöra hets mot folkgrupp.

Annons
Annons

Men tingsrätten gör alltså en annan bedömning, och anser inte att det är bevisat att tyrrunan är så starkt förknippad med nationalsocialistiska rörelser under 1930- och 1940-talen eller med idéer om rasöverlägsenhet. Användandet av den i sig kan inte bedömas som hets mot folkgrupp, enligt rätten.

Tingsrätten bedömer heller inte det samlade intrycket av NMR-demonstranternas agerande i Göteborg som hets mot folkgrupp. Därför frias de fjorton som åtalats för det.

Tingsrätten anser däremot att det genom filmer och förhör med vittnen är bevisat att ett större antal personer satte sig upp mot polisen. De har bland annat kastat flaggor, plakat och andra föremål mot polisen. Därför döms fem personer för våldsamt upplopp. Två av dem misstänkta för våldsamt upplopp frias då det inte anses bevisat att de deltagit.

Till SvD säger kammaråklagare Jonas Martinsson att han inte är helt överraskad över tingsrättens bedömning, men att han troligtvis kommer att överklaga domen.

– Med stor sannolikhet kommer vi göra det.

Hoppades du på en fällande dom i delen om hets mot folkgrupp för att det skulle kunna bli vägledande?

– Ja, på så sätt att det här är lite oprövat som åtalet ser ut. Man är ju ute efter ett klargörande. Nu är det här en tingsrättsdom och det finns stor sannolikhet att vi kommer överklaga, säger Jonas Martinsson.

För Patrik Lindh, advokat för en av dem som frikänts för hets mot folkgrupp, var domen väntad.

– Det var en utgång vi hade förväntat oss. Tingsrätten har skrivit en bra och välformulerad dom. Man har analyserat varje delmoment i gärningsbeskrivningen vilket gör att det finns ett bra underlag för debatten, säger han.

Annons
Annons

– Vi får se hur det går fortsättningsvis. Jag förväntar mig att åklagaren kommer att överklaga.

17 personer stod från början åtalade i målet, men åtalet lades ner beträffande en av dem. Själva domen omfattar 15 NMR-anhängare då polisen inte kunnat hitta en av dem för delgivning.

Anna-Lena Lodenius, journalist och expert på extrema rörelser, menar även hon att domen var väntad – och tror att den kan stärka nazistiska Nordiska motståndsrörelsen.

– Jag tror det kan stärka NMR internt. Men samtidigt, om de hade dömts hade de blivit martyrer och det, enligt deras synsätt, judiskt styrda rättsväsendet hade visat vad det går för. På så sätt hade det varit bättre för NMR om de dömts för hets mot folkgrupp.

– Det hade förstärkt bilden av att de är utsatta för ett orättvist system, säger hon.

SvD har tidigare gått igenom de så kallade personutredningarna i målet. Dessa görs av Kriminalvården för att ta reda på vilka straff som är lämpliga. Utredningarna visar att 11 av de 16 åtalade männen tidigare har dömts för brott. Det handlar bland annat om misshandel, vapenbrott, olaga hot, våldsamt upplopp och hets mot folkgrupp.

Nästan samtliga av personerna bedöms ha en risk att fortsätta begå brott, anser Kriminalvården.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons