Annons

Teresa Küchler:Nej – EU-reglerna om asylsökande finns inte

Svenska politiker hänvisar helt utan följdfrågor till ”nya EU-regler” om att EU-länderna ska dela på alla asylsökande, när de debatterar vilken migrationspolitik de vill föra efter riksdagsvalet i september.

Men några sådana regler finns inte, och det är också långt ifrån självklart att sådana regler kommer.

Under strecket
Publicerad

Häpnadsväckande att som Löfven och Björklund tala om nya regler som om de vore etablerade faktum, skriver Teresa Küchler.

Foto: Sofia Eriksson/TT och Anders Andersson/TT

Häpnadsväckande att som Löfven och Björklund tala om nya regler som om de vore etablerade faktum, skriver Teresa Küchler.

Foto: Sofia Eriksson/TT och Anders Andersson/TT
Häpnadsväckande att som Löfven och Björklund tala om nya regler som om de vore etablerade faktum, skriver Teresa Küchler.
Häpnadsväckande att som Löfven och Björklund tala om nya regler som om de vore etablerade faktum, skriver Teresa Küchler. Foto: Sofia Eriksson/TT och Anders Andersson/TT

BRYSSEL Tidigare i veckan försvarade Stefan Löfven (S) regeringens nya migrationspolitik, och sade då att Sverige jobbar för att alla EU-länder framöver gemensamt tar ansvar för flyktingmottagandet.

– Vi ska ha ett regelverk som överensstämmer med vår omgivning. Det är därför vi arbetar enträget för att få EU-reglerna på plats. När de väl är på plats, då ska vi koppla på med en lagstiftning i Sverige som ligger i linje med den. Då kommer det vara så att de allra flesta reglerna som nu diskuteras i EU; de kommer att vara bindande, sade Löfven.

Nyanserna är viktiga här: statsministern talade om EU-reglerna – bestämd form. Och om när, inte om, dessa kommer på plats.

Liberalernas partiledare Jan Björklund (L) var inne på samma linje i den tv-sända partiledardebatten i måndags, alltså att en europeisk överenskommelse ska till:

Annons
Annons

– Det som nu är på gång innebär för det första en omfördelning, för det andra att det byggs upp en yttre gränsfördelning (…), sade Björklund.

Som nu är på gång, sade Björklund. Faktum är att frågan är tämligen låst mellan EU-länderna.

Att som Löfven och Björklund tala om nya regler som om de vore etablerade faktum är kanske framför allt ett tecken på att de kan. De måste ha vetat att programledarna inte skulle ställa några följdfrågor.

Det är sant att EU-kommissionen för några år sedan föreslog att alla EU-länder utifrån kriterier som befolkningsmängd, ekonomi och hur många flyktingar de redan har tagit emot, skulle dela upp asylsökande mellan sig.

Både räknearbetet med att ta fram kvoterna, och övervakningen av systemet – att se till att alla länder verkligen tar emot ”sin” del av flyktingarna – skulle bli EU-kommissionens uppdrag. I klarspråk: hur många asylsökande varje EU-land tar sig an skulle inte längre beslutas av deras regeringar och parlament i Europas huvudstäder, utan bli en automatiserad process som sköts från Bryssel.

Förslaget föll inte i god jord. De flesta EU-länder vill helt enkelt inte ge Brysselinstitutionerna makt att diktera hur många flyktingar de ska ta emot.

Istället så satsar man nu på att införa ett liknande kvotsystem för flyktingar inom den så kallade Dublinförordningen, vid så kallade ”extraordinära situationer” – när ett oväntat stort antal flyktingar och asylsökande kommer till Europa på kort tid. Helst vill EU-kommissionen klubba en uppdatering av förordningen på EU-toppmötet i juni.

Annons
Annons

Men de så kallade Visegradländerna – Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern – har redan sagt att de aldrig kommer att acceptera en obligatorisk uppdelning av asylsökande mellan EU-länderna.

Trots flera försök att bryta dödläget så har ingen förmått kvartetten att ändra ståndpunkt. Österrikes förbundskansler Sebastian Kurz sällade sig efter ett möte med Ungerns premiärminister Viktor Orbán i januari till Visegradländerna, mot flyktingkvoterna.

EU-rådets permanente ordförande Donald Tusk sade i julas att tanken på EU-migrantkvoter inte hade någon framtid. Den splittrar för mycket.

Baltstaterna har sagt att de bara kommer att rösta ja till frivilligkvoter – alltså att en enskild regering om andan faller på kan komma överens med de andra EU-ländernas regeringar om att dela upp en viss grupp asylsökande mellan sig. Men de tre säger nej till obligatorium i EU-lag.

Medelhavsländerna Spanien, Malta, Cypern, Grekland och Italien skrev för två veckor sedan ett gemensamt ställningstagande med krav på nya villkor för kvoter – att man inte bara ska räkna asylsökande utan, kort och gott, alla migranter.

Många migranter anländer till dessa EU:s ytterkantsländer utan avsikt att söka asyl eller stanna, eftersom de vill vidare in på kontinenten. Men de fastnar i mottagarlägren eller lever som papperslösa i åratal. Få andra EU-länder är nog frivilligmottagare för dessa migranter.

Visst, det kan ske en överraskning i juni, EU-länderna kan kanske nå en kompromiss om att dela upp flyktingar mellan sig, tillfälligt eller permanent. Men det är långt ifrån säkert.

Att som Löfven och Björklund tala om nya regler som om de vore etablerade faktum, är kanske framför allt ett tecken på att de kan. De måste ha vetat att programledarna inte skulle ställa några följdfrågor. Häpnadsväckande.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons