Annons

”Nej till en godtycklig fastighetsskatt”

Dagens kommunala fastighetsavgift är mer förutsägbar än vad den tidigare fastighetsskatten var, skriver artikelförfattarna.
Dagens kommunala fastighetsavgift är mer förutsägbar än vad den tidigare fastighetsskatten var, skriver artikelförfattarna. Foto: Tomas Oneborg

Småhusägarna ska inte användas som regulator för statens utgifter. Det skulle underminera fastighetsskattens legitimitet fullständigt, skriver Stefan Johansson och Håkan Larsson, Villaägarna, i en replik.

Under strecket
Publicerad

REPLIK | SKATTESYSTEMET

På SvD Debatt skriver Göran Collert med flera att dagens kommunala fastighetsavgift bör göras om till en fastighetsskatt. Skribenterna anger inte några beloppsnivåer, men om de vill återgå till den gamla skattenivån, det vill säga 1 procent av taxeringsvärdet, ökar skatten kraftigt i hela landet. Skatten på ett fristående småhus i Umeå skulle i snitt ligga på 21 000 kronor, i Malmö 33 000 kronor, i Göteborg 42 000 kronor och i Stockholm 65 000 kronor. Det totala skattetrycket skulle öka med 25 miljarder.

Det är dock en allmän missuppfattning att fastighetsskattereformen minskade den offentliga sektorns skatteintäkter. Dagens kommunala fastighetsavgift drar in mer pengar än vad den gamla fastighetsskatten någonsin gjorde. När den gamla fastighetsskatten var som högst år 2007 låg skattetrycket på 13,5 miljarder. I år ligger skattetrycket på 17 miljarder.

Trots det ökade skattetrycket väcker dagens kommunala fastighetsavgift inte lika starka känslor. En anledning är att den är mer förutsägbar. I det tidigare systemet kunde skatten öka med 10-tusentals kronor, bara för att grannen renoverat och sålt dyrt. Takbeloppet förhindrar detta. Vi vänder oss starkt emot att skribenterna vill återgå till det gamla godtyckliga systemet.

Skribenterna föreslår att fastighetsskatten ska begränsas genom att en begränsningsregel införs på lägre inkomster. Det kan låta bra, men innebär samtidigt att fastighetsskatten blir en förtäckt inkomstskatt. Den som byter jobb och får ett lönepåslag, får med ett sådant skattesystem inte bara betala högre inkomstskatt, utan även höjd fastighetsskatt. Marginaleffekterna skulle bli omfattande.

Skribenterna menar vidare att ”det totala skattetrycket kan regleras med momsen och fastighetsskatten som regulatorer”. Det innebär att om försvaret är i behov av låt säga 4 miljarder ytterligare i anslag, skulle fastighetsskatten behöva skruvas upp från 1,0 procent till 1,1 procent. Att använda småhusägarna som regulator för statens utgifter, skulle underminera fastighetsskattens legitimitet fullständigt.

Stefan Johansson
samhällspolitisk chef Villaägarna
Håkan Larsson
chefekonom Villaägarna

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons