Annons

Nio länder klarar Natos BNP-mål – Sverige bit bort

Sverige når upp till 1 procent av BNP i försvarsuppgifter. Senast Sverige nådde 2 procent var 1996.
Sverige når upp till 1 procent av BNP i försvarsuppgifter. Senast Sverige nådde 2 procent var 1996. Foto: Urban Andersson/TT

Sverige är eventuellt på väg mot omkring 1,5 procent av BNP i försvarsutgifter 2025 om riksdagen kan enas om ett försvarsbeslut på den nivån. Inom Nato klarar nio medlemsländer alliansens 2-procentmål redan under 2019, enligt ny statistik på fredagen.

Under strecket
Publicerad

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Foto: Virginia Mayo/APBild 1 av 1

Sammanställningen över samtliga 29 medlemsländers BNP-andelar presenterades vid en presskonferens i Natos högkvarter i Bryssel, vältajmat med tanke på budskapet att utvecklingen går år rätt håll – och att det bara är dagar kvar till stats- och regeringschefernas toppmöte i London.

– Alla medlemsländer investerar mer, fler länder klarar 2-procentsmålet, förklarade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Han understryker att det är femte året på raken som Natoländerna ökar sina försvarsutgifter. Prognosen för 2019 är plus 4,6 procent.

Uttryckt i pengar har europeiska medlemsländer plus Kanada ökat sina försvarsbudgetar med sammanlagt 130 miljarder dollar de senaste tre åren – och kommer att fortsätta göra det.

Den optimistiska tonen till trots – det finns en hel del luft i siffrorna och det går också att vända och vrida på statistiken i en mindre uppmuntrande riktning.

Av nio länder som klarar 2-procentsmålet av BNP 2019 är det bara USA och Bulgarien som ligger klart över.

I Bulgariens fall handlar det sannolikt om en engångseffekt efter att landet under året gjort en stor investering i nytt stridsflyg och köpt F16-plan av just USA.

Annons
Annons

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Foto: Virginia Mayo/APBild 1 av 1

Storbritannien, Grekland och Estland ligger något över 2-procentsgränsen. Övriga länder balanserar precis på gränsen: Rumänien, Litauen, Lettland och Polen.

Länderna investerar inte i försvaret för att tillfredställa president Trump.

Att nio länder uppfyller det uppsatta målet innebär att 20 länder för närvarande inte gör det. Slutdatum är 2024 och sattes upp med tio års framförhållning efter krigsutbrottet i Ukraina och den ryska annekteringen av Krim 2014. Då ska det se bättre ut, lovade Stoltenberg på fredagen:

– En majoritet av länderna har redan planer på plats för att kunna uppfylla målet till 2024.

För Nato är frågan nu hur USA:s president Donald Trump reagerar inför mötet i London nästa vecka. Finns det ett rött skynke för presidenten i Natosammanhang är det att amerikanske skattebetalare ska tvingas betala ett överpris för Europas försvar.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Foto: Virginia Mayo/AP

På frågan om upplägget vid fredagens presentation hade som främsta syfte att blidka Trump svarade Stoltenberg:

– President Trump har rätt i betydelsen av att Europa och Kanada ökar sina försvarsutgifter och han har framfört det budskapet mycket tydligt till medlemsländerna. Men länderna investerar inte i försvaret för att tillfredställa president Trump. Det är för att möta nya hot och utmaningar.

Med svenska mått mätt är merparten av Natoländernas försvarsutgifter högre, relativt sett. Sverige når upp till 1 procent av BNP i försvarsutgifter. Senast Sverige var över 2 procent var 1996.

I Nato är det bara tre länder som inte når upp till 1 procent: Belgien, Luxemburg och Spanien.

I försvarsberedningens slutrapport om det militära försvaret ligger försvarsanslagen på 84 miljarder i 2019 års penningvärde, vilket skulle motsvara 1,5 procent av BNP. Vad det landar avgörs i nästa förvarsbeslut 2020.

Bland Natoländerna är det 17 av 29 som når över 1,5 procent redan 2019, enligt fredagens redovisning i Bryssel. USA ligger på 3,42 procent av BNP.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons