Annons

”Nobba EU-kraven på våra bostäder”

Foto: Anders Wiklund/TT

Den svenska modellen med så kallad varmhyra är ett extremt effektivt verktyg för att minska energianvändningen. När EU-kommissionen nu vill tvinga Sverige till förändringar måste regeringen vara beredd att ta strid i EU-domstolen, skriver flera debattörer.

Under strecket
Publicerad

DEBATT | ENERGIANVÄNDNING

EU:s energieffektiviseringsdirektiv riskerar att leda till ökad energianvändning i Sverige. Därför uppvaktar vi i dag, den 11 september, energiminister Anders Ygeman med budskapet att regeringen måste stå på sig gentemot EU-kommissionen i energieffektiviseringsfrågan.

Energieffektiviseringsdirektivet innehåller bestämmelser om att fastighetsägare måste installera utrustning för individuell mätning och debitering (IMD) av de boendes värmeanvändning i de fall det bedöms vara ”kostnadseffektivt”, det vill säga ger ett resultat som väl motsvarar nedlagda kostnader.

Boverket har utrett frågan om och när IMD är kostnadseffektivt i Sverige och konstaterat att så aldrig är fallet när det gäller det befintliga beståndet av flerbostadshus. Det beror bland annat på att vi har en lång tradition av så kallad varmhyra, vilket innebär att kostnaden för värme ingår i hyran. Detta ger fastighetsägaren starka motiv att genomföra energieffektiviseringsåtgärder i sitt bestånd, som till exempel värmeåtervinning i ventilationssystem, tilläggsisolering av vind och isolering eller byte av fönster.

Annons
Annons

EU-kommissionen är dock inte nöjd med hur Sverige har genomfört energieffektiviseringsdirektivet. Man accepterar inte Boverkets slutsatser och hävdar i stället att om hyresgästen får betala för värmen så kommer det, trots många fastighetsägares erfarenheter, alltid att uppstå avsevärda energibesparingar. Man vill att direktivet ska genomföras på precis samma sätt i alla medlemsstater och kommissionen är uppenbarligen inte beredd att låta enskilda medlemsstater anpassa sina författningar till de förhållanden som råder i respektive land.

Men med ett system där varje hushåll i stället betalar för sin egen konsumtion försvinner fastighetsägarens motiv att spara energi. Och det enda hushållet kan göra själv är att sänka inomhustemperaturen och vädra ut mindre värme. Ett par grader kallare eller varmare i lägenheten gör dock ingen större skillnad på värmeräkningen.

Flera fastighetsägare i Sverige har tidigare testat individuell mätning och debitering av värme men avvecklat åtgärden. Erfarenheten visar att få hushåll sänker temperaturen men desto fler höjer den. Resultatet riskerar att bli kontraproduktivt när det gäller att minska energianvändningen, vilket EU:s energieffektiviseringsdirektiv ytterst syftar till.

Faktum är att den svenska modellen med varmhyra är ett extremt effektivt verktyg för att minska energianvändningen eftersom det blir lönsamt för fastighetsägaren att energieffektivisera och det har verkligen gett resultat. Ett bostadshus i Sverige använder i genomsnitt 11 procent mindre energi för uppvärmning än ett hus i Tyskland. Om incitamenten för fastighetsägaren försvinner så blir det svårare att uppnå EU:s målsättning om 30 procent energieffektivisering fram till 2030 samt Parisavtalets mål om en maximal temperaturökning på 2 grader.

Annons
Annons

EU-kommissionens syn på möjligheten till energieffektivisering genom IMD baseras dessutom inte på publicerade forskningsresultat utan på en rapport som EU-kommissionens energienhet själv varit delaktig i att ta fram. I rapporten dras slutsatsen att om hyresgästen själv betalar för värmen så minskar energianvändningen med 20 procent. Resultatet baseras på 15 år gamla studier från länder som till skillnad från Sverige har andra system för uppvärmning.

Denna skillnad har stor betydelse eftersom förutsättningarna för att energieffektivisera skiljer sig kraftigt åt beroende på om man har centralvärme eller en individuell värmepanna i varje lägenhet. Resultatet är helt enkelt inte tillämpligt på svenska förhållanden där flerbostadshusen huvudsakligen har centralvärme, oftast med fjärrvärme, och det finns myndighetskrav på att inomhustemperaturen ska vara 20–23 grader.

När EU-kommissionen anser att en medlemsstat inte har genomfört ett direktiv på korrekt sätt, kan den inleda ett så kallat överträdelseförfarande mot landet i fråga. Detta har nu skett när det gäller Energieffektiviseringsdirektivet. Om Sverige nu inte gör som EU-kommissionen vill kan den dra oss inför EU-domstolen. Om EU-domstolen ger EU-kommissionen rätt beslutar den också om vilka åtgärder som Sverige måste vidta och kan ytterst utdöma böter.

Infrastrukturdepartementet har nu arbetat fram ett förslag till förordningsändringar vilka uppfyller EU-kommissionen önskemål. Förslaget innebär i korthet att den som äger ett flerbostadshus med en energiprestanda över 200 kWh per kvadratmeter och år ska installera system för individuell mätning och debitering av den energi som används för en lägenhets inomhusklimat. Undantag kan medges om fastighetsägaren kan bevisa att IMD inte är kostnadseffektivt i det enskilda fallet. Förslaget har skickats ut på remiss.

Skulle regeringen välja att gå vidare med förslaget innebär det att Sverige kastar in handduken. Det skulle innebära ett omfattande arbete för Sveriges fastighetsägare med att installera mätutrustning i varje lägenhet eller göra ”energieffektiviseringskalkyler” för varje enskild fastighet, med stora kostnader som följd vilka ytterst drabbar hushållen. Och det vore direkt dåligt för klimatet.

Vi som företräder nästan alla Sveriges hyresgäster, hyresvärdar och bostadsrättsföreningar vill att regeringen håller fast vid sin nuvarande ståndpunkt och avstår från att genomföra förslaget. Det drabbar hushållen och det drabbar klimatet. Vill EU-kommissionen driva frågan vidare till EU-domstolen så ska vi vara bereda på det. Vår bedömning är att Sverige har goda chanser att få rätt i frågan.

Anders Nordstrand
vd Sveriges Allmännytta
Reinhold Lennebo
vd Fastighetsägarna
Marie Linder
förbundsordförande Hyresgästföreningen
Anders Lago
förbundsordförande HSB
Leif Linde
vd Riksbyggen

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons