Annons

”Nobel hade knappast hyllat valet av Handke”

Nobelpristagaren Peter Handke.
Nobelpristagaren Peter Handke. Foto: Francois Mori/AP

Alfred Nobel uppmanade utdelarna av litteraturpriset att väga inte bara den inomlitterära halten av kandidaters verk utan även den utomlitterära, ideologisk-politiska halten, och att låta den senare bli utslagsgivande. Det skriver författaren Roger Fjellström.

Under strecket
Publicerad

DEBATT | LITTERATURPRISET

Skulle Alfred Nobel ha applåderat Peter Handke som årets nobelpristagare i litteratur? Troligen inte. Målet för hans prisdonationer var att belöna personer som nyligt gjort ”menskligheten den största nytta”. Ett ideologiskt, i vid mening politiskt mål.

Den Nobel önskade belöna inom litteraturen var den som ”producerat det utmärktaste i idealisk rigtning”, vilken sammanhanget visar är humanismens. Denna har politiskt bett genom syskonskapet med fredspriset, belönandet av den ”som har verkat mest eller best för folkens förbrödrande och afskaffande eller minskning af stående armeer samt bildande och spridande af fredskongresser”.

Nobel har således bjudit utdelarna av litteraturpriset att väga inte bara den inomlitterära halten av kandidaters verk – vilken förstås bör vara god – utan även den utomlitterära, ideologisk-politiska halten, och att låta den senare bli utslagsgivande.

Nobels humanism är universalistisk och litteraturen ses som medel till ett stort mål. Trots det tas vanligen grunden för Nobelpriset i litteratur som inomlitterär. ”Det är ett litterärt pris!” Vad jag förstår har man då låtit Akademiens mål bli Nobelprisets: vårt språks ”renhet, styrka och höghet”. Den provinsiella begränsningen till svenskan har förstås suddats, men svårare att ta bort är det snäva nyttotänkandet.

Annons
Annons

Nu har emellertid Svenska Akademien genom ständige sekreteraren Mats Malm förtjänstfullt lyft prisets universalistiska humanism. ”Svenska Akademien har givetvis inte tänkt belöna en krigshetsare och förnekare av krigsförbrytelser eller folkmord”, förklarar han. Och Akademien ”har inte funnit något i det [Handke] skrivit som innebär angrepp på det civila samhället eller respekten för alla människors lika värde” (DN Kultur 17/10).

Negativ humanistisk kvalitet hos verk eller kandidat skulle alltså kunna slå ut deras positiva inomlitterära kvalitet, precis som Nobel önskade. Men Nobel gick ett stort steg längre, att den prisvärda litteratören/litteraturen nyligt mest eller bäst har gagnat mänskligheten.

Vad jag sett är det ingen som yttrat sig i debatten som kunnat blunda för ett antal tvivelaktiga eller förgripliga handlingar och uttalanden av Handke de senaste decennierna. Och nog vore det svårt att se kindpussande med presidenten bakom ett folkmord som en briljant hyllning till alla människors lika värde.

För många litteraturpris är överseende med pristagares dumheter ofta okej. Men för Nobels högtflygande litteraturpris?

Roger Fjellström
författare, docent i praktisk filosofi

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons