Annons

Kvinnor nobbas från årets Nobelpris: ”Tar tid”

Donna Strickland blev 2018 den tredje kvinnan att tilldelas Nobelpriset i fysik. Här gör hon entré med kungen vid fjolårets nobelbankett.
Donna Strickland blev 2018 den tredje kvinnan att tilldelas Nobelpriset i fysik. Här gör hon entré med kungen vid fjolårets nobelbankett. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Noll kvinnor har hittills i år belönats med Nobelpris. Samtidigt lär en jämnare könsfördelning dröja en bit in i framtiden, menar ledamöter i Nobelkommittén.

– Det är en långsam förändring, med tiden kommer andelen kvinnor att öka, säger Peter Brzezinski.

Under strecket
Publicerad

Sara Snogerup Linse, Göran K. Hansson och Olof Ramström, Kungliga vetenskapsakademien.

Foto: Naina Helén Jåma/TT Bild 1 av 1

Förra året fick en tredje kvinna Nobelpriset i fysik, Donna Strickland från Kanada. Hon var då den första kvinnan på 55 år som tilldelades priset.

Det är nästan lika få kvinnor som tilldelats priserna inom kemi och medicin/fysiologi sedan 1901 –fem respektive tolv kvinnor

Totalt 20 kvinnor har alltså fått Nobelpris inom dessa tre forskningsområdena – och i år blev det ingen.

– Det här är inget som gäller särskilt för just i år. Om andelen kvinnor ska öka så är det ett mer långsiktigt arbete, det går inte att hacka ner på ett specifikt år. Men det är klart att vi alla skulle vilja se en större andel kvinnor, säger Sara Snogerup Linse, tidigare ordförande och i dag ledamot i Nobelkommittén för kemi.

Det finns fortfarande många bra upptäckter som är obelönade, så länge de finns kvar så kan de ju också nomineras.

En förändring har också införts. Det nomineringsbrev som nu skickas ut till alla de tusentals som får nominera ser annorlunda ut i dag. Nu ber kommittéerna om diversitet.

– Man ska tänka på det i nomineringsprocessen, att man väljer bredare utifrån till exempel nation och kön, alla aspekter egentligen, säger Snogerup Linse.

Annons
Annons

Sara Snogerup Linse, Göran K. Hansson och Olof Ramström, Kungliga vetenskapsakademien.

Foto: Naina Helén Jåma/TT Bild 1 av 1
Sara Snogerup Linse, Göran K. Hansson och Olof Ramström, Kungliga vetenskapsakademien.
Sara Snogerup Linse, Göran K. Hansson och Olof Ramström, Kungliga vetenskapsakademien. Foto: Naina Helén Jåma/TT

Nobelkommittén på Kungliga vetenskapsakademien, som utser kemi- och fysikpristagare, ska varje år belöna upptäckter. Enligt Peter Brzezinski, professor i biokemi vid Stockholms universitet och ledamot i Nobelkommittén på Kungliga vetenskapsakademien, så finns inget fokus på kön i arbetet där man sållar ut kandidaterna, efter nomineringsprocessen.

– I vårt utredningsarbete hamnar vi oftast långt tillbaka i tiden, när vi till exempel tittar på vem som har lagt grunden för en upptäckt. Ofta har upptäckterna gjorts för länge sedan. På den tiden var det helt enkelt en större mansdominans, säger Peter Brzezinski.

Även Brzezinski menar att en nyckel till att förändra arbetet ligger i själva nomineringsprocessen.

– Ett syfte har varit att få in fler kvinnor, säger han.

Kungliga vetenskapsakademien bjuder alltså varje år in tusentals vetenskapsmän, akademiledamöter och universitetsprofessorer att lägga ett förslag på Nobelpriskandidater i respektive kategori. Antalet har utökats till två per person som får nominera.

En förändring som inte slagit igenom när det gäller könsfördelningen.

– Det var ganska nyligen vi ändrade det här. Det är en långsam förändring, med tiden kommer andelen kvinnor att öka, säger Brzezinski.

Enligt Sara Snogerup Linse måste man också ta hänsyn till att en stor mängd upptäckter inom vetenskaperna står i kö för att bli nominerade, oaktat om det är kvinnor eller män bakom.

– Det finns fortfarande många bra upptäckter som är obelönade, så länge de finns kvar så kan de ju också nomineras, så enkelt är det. Vi tittar på nominerade det året som är och utgår från det, säger hon.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons