Annons

Lista: Tidernas mest kontroversiella pristagare

”Inget fredspris har någonsin väckt större uppmärksamhet”. Den norska priskommittén har slagit till med flera fredspris som ansetts kontroversiella omedelbart eller som blivit det med tiden. Inför fredagens tillkännagivande av fredspristagaren 2018 har SvD:s korrespondent i Oslo, Björn Lindahl, listat ett urval.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Aung San Suu Kyi och Barack Obama – två kontroversiella val. På fredagen tillkännages fredspristagaren 2018 i Oslo.

Foto: AP Bild 1 av 3

Aung San Suu Kyi.

Foto: Kham/TT Bild 2 av 3

Så skrev SvD den 11 december 1991.

Bild 3 av 3

1 / 5

Efter reklamen visas:
Mellan raderna NOBELVECKA UTAN LITTERÄR GLANS
Aung San Suu Kyi och Barack Obama – två kontroversiella val. På fredagen tillkännages fredspristagaren 2018 i Oslo.
Aung San Suu Kyi och Barack Obama – två kontroversiella val. På fredagen tillkännages fredspristagaren 2018 i Oslo. Foto: AP

Aung San Suu Kyi

Vem skulle ha trott att Aung San Suu Kyi skulle bli en an av de mest kontroversiella fredspristagarna? Hennes politik mot folkgruppen rohingyer i Myanmar har fått fredsaktivister att förtvivlat fråga om inte fredspriset kan dras tillbaka.

– Kontroversen med Aung San Suu Kyi är extra illa för fredspriskommittén eftersom hon länge var själva symbolen för att fredspriset öppnade sig mot resten av världen och inte bara gavs till personer i väst, säger fredsprishistorikern Asle Sveen.

Aung San Suu Kyi.
Aung San Suu Kyi. Foto: Kham/TT

Aung San Suu Kyi tilldelades fredspriset 1991. Det gick 21 år innan hon kunde hämta priset i Oslo. Under den tiden satt hon i husarrest i Myanmar. 1990 hade hennes parti vunnit valet i landet. Det fick 292 av de 485 platserna i parlamentet. Så tog en militärjunta över makten, fram till 2010 då det återigen hölls val i landet och en demokratisering inleddes.

Hon blev först utrikesminister 2016 och därefter statsminister. Även om militären hela tiden har det sista ordet, har hon visat att hon inte anser att rohingyerna är en del av Myanmar. 10 000 rohingyer har dödats och 690 000 hade i januari i år flytt landet. Bland de som fördömt den etniska rensningen är Malala Yousafzai, som tilldelades fredspriset 2014.

Så skrev SvD den 11 december 1991.
Så skrev SvD den 11 december 1991.
Läs hela hyllningstexten från 1991 här i SvD arkivsvd.se
Annons
Annons

Kim Dae-Jung och Kim Jong-Il år 2000.

Foto: AP Bild 1 av 2

SvD den 14 oktober 2000.

Bild 2 av 2

2 / 5

Kim Dae-Jung och Kim Jong-Il år 2000.
Kim Dae-Jung och Kim Jong-Il år 2000. Foto: AP

Kim Dae Jung

Få har eftertraktat fredspriset så intensivt som Sydkoreas tidigare president Kim Dae-Jung, som använde landet säkerhetstjänst för att i hemlighet arbeta för att han skulle få fredspriset. När ett fredsavtal mellan Nord- och Sydkorea återigen dominerar nyheterna, kan det vara på plats att påminna om vad som skedde när den norska Nobelkommittén ville belöna Sydkoreas ”solskensdiplomati” gentemot Nordkorea.

– I realiteten köpte Kim Dae-Jung fredspriset genom att få Nordkoreas dåvarande ledare Kim Jong-Il att ställa upp på ett toppmöte, säger nobelhistorikern Asle Sveen.

Även Nobelinstitutets förre direktör, Geir Lundestad, medger att det inte var någon tillfällighet att Kim Dae-Jung tilldelades fredspriset samma år som toppmötet med Nordkoreas ledare Kim Jong-Il genomfördes. Ryktena och beskyllningarna hur mycket Sydkorea hade betalat för att få den nordkoreanske diktatorn att ställa upp varierar från 450 miljoner dollar till åtta miljarder dollar, skriver han i sin bok om fredspriset.

Försoningen mellan de två länderna lades snabbt på is igen.

SvD den 14 oktober 2000.
SvD den 14 oktober 2000.
Läs hela artikeln från år 200 härsvd.se
Annons
Annons

Henry Kissinger och Le Duc Tho, 1973.

Foto: Michel Lipchitz / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix Bild 1 av 2

SvD den 17 oktober 1973.

Bild 2 av 2

3 / 5

Henry Kissinger och Le Duc Tho, 1973.
Henry Kissinger och Le Duc Tho, 1973. Foto: Michel Lipchitz / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix

Henry Kissinger och Le Duc Tho

Nobels fredspris har alltid haft ett dilemma: De som skapar fred är sällan några helgon själva. Ofta är freden det sista alternativet, som när USA:s utrikesminister och den nordvietnamesiske generalen och diplomaten Le Duc Tho delade på fredspriset 1973.

De fick priset för det fredsavtal som efter fem år till sist skrevs under i Paris i januari 1973. Förhandlingarna inleddes innan Kissinger fick ansvaret för utrikespolitiken och har för eftertiden mest kommits ihåg för att det tog tre månader innan förhandlarna blev eniga om formen på det bord de skulle sitta vid. Under förhandlingarna bombade USA i hemlighet de nordvietnamesiska och gerillarörelsen FNL:s baser i Kambodja och under julen 1972 angreps Vietnams huvudstad Hanoi.

Tilldelningen väckte kritik över hela världen. Le Duc Tho vägrade att ta emot priset och Henry Kissinger kom inte till ceremonin.

Nordvietnam hade inte någon avsikt att uppfylla fredsavtalet utan förberedde den offensiv som till sist tvingade USA att lämna Sydvietnam 1975. Kissinger erbjöd sig då att lämna tillbaka fredspriset, men fick beskedet att det inte var möjligt.

SvD den 17 oktober 1973.
SvD den 17 oktober 1973.
Läs hela artikeln från 1973 härsvd.se
Annons
Annons

Barack Obama.

Foto: Matt Rourke/AP Bild 1 av 2

SvD den 10 oktober 2009.

Bild 2 av 2

4 / 5

Barack Obama.
Barack Obama. Foto: Matt Rourke/AP

Barack Obama

Barack Obama hade varit USA:s president i tolv dagar när fristen för att nominera kandidater till fredspriset 2009 gick ut. Även om det är vad han gjort fram till Nobelkommittén hade sitt sista möte där de fattade beslutet om tilldelningen i oktober samma år, var den allmänna reaktionen att fredspriset kom för tidigt. Obama hade inte hunnit uträtta något för freden. I själva verket förde USA under 2009 två krig, ett i Afghanistan och ett i Irak.

”Det är slående hur många som verkar hälsa nobelnyheten med chock följt av skratt” skrev New York Times, som inte kan anklagas för att vara motståndare till Obama.

Den förre direktören för Nobelinstitutet i Oslo, Geir Lundestad, skriver i sina memoarer: ”Inget fredspris har någonsin väckt större uppmärksamhet än priset 2009 till Barack Obama. --- En gigantisk mediestorm bröt loss över stora delar av världen.”

Thorbjørn Jagland, som var ordförande i Nobelkommittén, motiverade beslutet med att Obama gett sitt stöd till förhandlingarna som ledde fram till ett nedrustningsavtal mellan Ryssland och USA året därefter, i april 2010. Obama nämnde bara förhandlingarna med en mening i sitt tal, som i stället mest handlade om att det i vissa fall inte bara var nödvändigt att använda makt, men moraliskt rätt.

SvD den 10 oktober 2009.
SvD den 10 oktober 2009.
Så skrev SvD efter att Obama frått Fredsprisetsvd.se
Annons
Annons

Yassir Arafat

Foto: Marty Lederhandler/AP Bild 1 av 1

5 / 5

Yassir Arafat
Yassir Arafat Foto: Marty Lederhandler/AP

Arafat, Rabin och Peres

Det är få konflikter där de som försökt uppnå fred har belönats med så många fredspris som den mellan Israel och dess grannar i Mellanöstern. Redan 1950 tilldelades den amerikanske diplomaten Ralph Johnson Bunche fredspriset för det vapenstillestånd som han förhandlade fram mellan Israel och palestiniern. Egyptens president Anwar Sadat och Israels statsminster Menachem Begin fick fredspriset 1978 för Camp David-avtalet. USA:s president Jimmy Carter var inte nominerad det året och kunde därför inte dela äran. Men när han tilldelades fredspriset 24 år senare, 2002, var fredsavtalet mellan Israel och Egypten en viktig motivering.

Yassir Arafat, som var ledaren för den palestinska befrielseorganisationen PLO och den israeliske statsministern Yitzakh Rabin, tillsammans med utrikesministern Shimon Peres, tilldelades fredspriset 1994 för det så kallade Oslo-avtalet, som många hoppades skulle bli början på slutet av konflikten.

Ytterligare 26 år har gått sedan dess och konflikten är fortfarande lika fastlåst. Av fredspristagarna dödades både Anwar Sadat och Yitzakh Rabin av motståndare till fredsförhandlingarna. Yassir Arafat avled 2004. Hans död omgavs av rykten om att han förgiftades.

Sök själv – så har SvD skrivit om Nobelpriset

Laddar…

Med några enkla knapptryck kan du söka dig fram till SvD:s alla artiklar i ämnet. Skriv exempelvis in ordet ”nobelpriset” i sökverktyget här ovan. I SvD arkiv finns alla artiklar sedan starten 1884.

Annons
Annons
Annons
Annons