Annons

”Nobels ensamma liv får en tydlig förklaringsgrund”

Bengt Jangfeldt har finkammat arkiv på jakt efter information om familjen Nobels verksamhet i S:t Petersburg. ”Jag har haft stor hjälp av Nobels släktförening och av enskilda familjemedlemmar, men finns det ytterligare material där ute om Nobels verksamhet i Ryssland tar jag mycket gärna del av det.”
Bengt Jangfeldt har finkammat arkiv på jakt efter information om familjen Nobels verksamhet i S:t Petersburg. ”Jag har haft stor hjälp av Nobels släktförening och av enskilda familjemedlemmar, men finns det ytterligare material där ute om Nobels verksamhet i Ryssland tar jag mycket gärna del av det.” Foto: Staffan Löwstedt

Efter att ha läst runt tusen brev mellan bröderna Nobel och andra familjemedlemmar stötte Bengt Jangfeldt på en helt ny uppgift om Alfred Nobel. Av allt att döma led uppfinnaren av syfilis.
– Med ens får hans ensamma och misantropiska personlighet en tydlig förklaringsgrund, säger författaren.

Under strecket
Publicerad

Bengt Jangfeldt började läsa ryska på gymnasiet. ”Ryskan har tillfört en ny dimension till mitt liv. Jag har helt enkelt blivit varse en språklig potential som inte finns på exempelvis svenska eller engelska.”

Foto: Staffan Löwstedt Bild 1 av 1

Tolv år gammal fascinerades Bengt Jangfeldt av några mystiska och obegripliga tecken i ett anteckningsblock hemma hos klasskompisen Torkel. Det visade sig handla om kyrilliska bokstäver som kamratens storebror höll på att lära sig på gymnasiet. Som språkintresserad hittade Jangfeldt senare till just samma klass, den enda på den tidens latinlinje där man inte läste latin, utan ryska.

Han hade inte något särskilt spännande liv, utan satt mest i sitt laboratorium och var livstrött, melankolisk och sarkastisk

Sedan det där mötet med det ryska alfabetet har denne litteraturforskare och översättare ägnat större delen av sitt liv åt det ryska språket och rysk kultur. Han disputerade på Vladimir Majakovskij och futurismen, har översatt ryska poeter som Mandelstam, Brodsky och just Majakovskij. Genom hans försorg hänger målningen ”Svart med vit rektangel” av Kazimir Malevitj, en av den abstrakta konstens stora föregångare, på Moderna museet. Två gånger har han belönats med Augustpriset för fackböcker på ryska teman.

Annons
Annons

En av dessa böcker – ”Svenska vägar till S:t Petersburg”, om svenska livsöden i den forna ryska huvudstaden – har lett vidare till den bok han nu skriver på. Den får titeln ”Immanuel Nobel & Söner” och är en svensk-rysk släktkrönika om familjen Nobel, som han skriver på uppdrag av Centrum för näringslivhistorias förlag. Boken ges år 2020 ut på svenska, ryska och förmodligen även på engelska, franska och tyska. Fokus ligger på fadern Immanuel Nobel och bröderna Robert och Ludvig, medan lillebror Alfred bara upptar några sidor i boken.

– I själva verket är jag inte särskilt intresserad av honom: för det krävs ett intresse för kemi och dynamit som jag saknar, och så hade han inte något särskilt spännande liv, utan satt mest i sitt laboratorium och var livstrött, melankolisk och sarkastisk, säger Bengt Jangfeldt – möjligen en aning sarkastiskt.

Men efter att ha läst runt tusen brev mellan bröderna, övriga familjemedlemmar och andra personer stötte han på det där brevet från Alfred till brodern Robert som innehöll den helt nya uppgift som han nu presenterar i sin SvD-artikel ”Brev till brodern avslöjar Alfred Nobels hemlighet: att skaparen av dynamiten och Nobelpriset led av syfilis. Informationen i brevet var ”kodad” såtillvida att just det partiet av brevet – som i övrigt är skrivet på svenska – är formulerat på ryska och dessutom dolt bakom referenser till de romerska gudomarna Venus och Merkurius.

– Upptäckten är egentligen ett slags bieffekt av att jag har läst alla brev. Av någon anledning kände jag igen det där uttrycket om Merkurius. Jag vet inte varför jag hade den uppgiften i huvudet, men jag förstod direkt vad det handlade om, berättar han.

Annons
Annons

Jag känner en stark medkänsla med denna ensamma, grubblande och mjältsjuka person

Han menar att det inte kan råda något tvivel om att uppgiften är riktig, att Alfred Nobel verkligen led av syfilis.

– Om någon annan hade påstått detta skulle jag inte ha fäst sådan vikt vid det, men i och med att han skriver om det i första person så är det ju inget att diskutera.

Vad betyder då avslöjandet för bilden av Nobelprisets instiftare? Bengt Jangfeldt tror inte att det skadar, utan snarare att det kan väcka sympati och medkänsla.

– Ja, själv känner jag i alla fall en stark medkänsla med denna ensamma, grubblande, misantropiska och mjältsjuka person. Allt detta får ju med ens en så tydlig förklaringsgrund.

Han konstaterar att sjukdomen av vissa kanske skulle kunna uppfattas som en fläck på Alfred Nobels biografi, men anser själv inte att den bör göra det. Som forskare menar han att det heller inte finns något alternativ till att publicera uppgiften. Snarast är han förvånad över att den inte har framkommit långt tidigare.

– Det är lite märkligt, kan man tycka. Om det här hade varit ett stort kulturland som Tyskland, Frankrike, England eller USA, så hade det antagligen funnits tio böcker om familjen Nobel. Men nu gör det inte det och som forskare är det ju alltid roligt att få trampa jungfrulig mark.

Jag tror att Alfred Nobels situation kan ha påmint lite om hur det i dag är att leva med cancer: man vet att tiden är utmätt

Du har underrättat både Nobelstiftelsen och Nobels släktförening om ditt fynd. Vad fick du för reaktioner?

– De tycker så vitt jag förstår inte heller att det påverkar bilden av Alfred Nobel negativt, utan menar att det är ett historiskt faktum.

Annons
Annons

Bengt Jangfeldt började läsa ryska på gymnasiet. ”Ryskan har tillfört en ny dimension till mitt liv. Jag har helt enkelt blivit varse en språklig potential som inte finns på exempelvis svenska eller engelska.”

Foto: Staffan Löwstedt Bild 1 av 1

Tror du att Nobelpriset påverkas av att dess instiftare led av syfilis?

– Jag har väldigt svårt att tro att det skulle spela någon roll att han hade en sjukdom som i dag botas med vanlig antibiotika. Och hur det än är med den saken så kan man ju inte lägga locket på och låtsas som om dokumentet inte finns, eller hur?

Kan det till och med vara så att sjukdomen på ett plan har bidragit positivt? För skulle Alfred Nobel ha arbetat lika intensivt och nått sådan framgång om sjukdomen inte avhållit honom från att bilda familj?

– Det är rimligt att ställa sig den frågan. Men alla bröderna var arbetsnarkomaner, framför allt Ludvig och Alfred. Därför är det svårt att säga om syfilisen spelade någon roll. Jag tror att Alfred Nobels situation kan ha påmint lite om hur det i dag är att leva med cancer: man vet att tiden är utmätt. Frågan är hypotetisk och därför svår att svara på, men det är klart att Alfred Nobel måste ha haft en förhöjd medvetenhet om att allting är förgängligt.

Bengt Jangfeldt började läsa ryska på gymnasiet. ”Ryskan har tillfört en ny dimension till mitt liv. Jag har helt enkelt blivit varse en språklig potential som inte finns på exempelvis svenska eller engelska.”
Bengt Jangfeldt började läsa ryska på gymnasiet. ”Ryskan har tillfört en ny dimension till mitt liv. Jag har helt enkelt blivit varse en språklig potential som inte finns på exempelvis svenska eller engelska.” Foto: Staffan Löwstedt

Det finns ett problem i Akademiens konstruktion när det gäller Nobelpriset

Under tolv år var Bengt Jangfeldt redaktör för Artes, en kulturtidskrift som Svenska Akademien var med och grundade. Med tanke på denna erfarenhet och hans kunskaper om Nobelprisets instiftare känns det naturligt att också ta upp den absolut största kulturfrågan det senaste året: Svenska Akademiens kris. Han vill inte kommentera de interna striderna, men tror att krisen i förlängningen kan leda till något gott.

Annons
Annons

– Det finns ett problem i Akademiens konstruktion när det gäller Nobelpriset. Rätt många ledamöter är inte i första hand litterära, vilket innebär att rekryteringsbasen till Nobelpriskommittén har varit liten. Detta och det faktum att ledamöterna har suttit på livstid och dessutom kan bli väldigt gamla, gör att en viss litterär smak kan bli rådande under väldigt många år. Så jag välkomnar initiativ om att ta fram nya former för detta arbete.

Ärftlig syfilis finns återkommande beskrivet i rysk litteratur, hela byar som var utan näsor

Det är Bengt Jangfeldts stora språkintresse, och framför allt då för ryska, som har format hans liv. Hans hjärta bankar för rysk kultur i allmänhet och för rysk litteratur i synnerhet.

– Ryskan har tillfört en ny dimension till mitt liv. Jag tycker att den ryska poesin såväl eufoniskt som känslomässigt och semantiskt når höjder och djup som ingen annan poesi gör. Jag är oerhört tacksam över hur ryskan har berikat mitt liv. Jag har helt enkelt blivit varse en språklig potential som inte finns på exempelvis svenska eller engelska.

Om han får välja fördjupar han sig således hellre i rysk litteratur än i faktauppgifter om könssjukdomar. Men ibland sammanfaller faktiskt dessa ämnen:

– Min fru har berättat att när hon var liten och tillbringade somrarna i en rysk by fanns där en man som inte hade någon näsa och bar bandage över hålet där den borde ha suttit. Det rörde sig så klart om ärftlig syfilis. Och sådant finns återkommande beskrivet i rysk litteratur, hela byar som var utan näsor. Nikolaj Gogols berömda novell ”Näsan”, om en man som en dag vaknar och upptäcker att han saknar sin näsa, har ju med detta att göra. Det är underförstått att novellen bland annat handlar om syfilis.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons