Annons

”Nödvändigt med många års träning i matematik”

Replik från Mats Andersson, professor i matematik, till Henrik Valentin.
Replik från Mats Andersson, professor i matematik, till Henrik Valentin. Foto: Susanne Lindholm/TT
Under strecket
Publicerad

REPLIK | MATEMATIK

På SvD Debatt den 16/9 kan man läsa att tron på matematikämnets betydelse är starkt överdriven och att man absolut inte bör utöka antalet timmar. Vad jag kan förstå tycker debattören snarare att man ska minska antalet eller helt ta bort ämnet efter mellanstadiet. Slutsatsen vilar på två tankar. Dels att de flesta elever inte har någon nytta av den matematik som lärs ut efter mellanstadiet, dels att eleverna tycker att matte är tråkigt.

Låt mig försöka bena upp detta. Matematik är förstås ett kunskapsämne, men för att kunna utnyttja kunskaperna krävs färdigheter. Det krävs mångårig träning för att uppnå sådana färdigheter. Man kan jämföra med att lära sig främmande språk eller spela fotboll eller piano. Det är nödvändigt med kunskaper och färdigheter i matematik för att förstå sin privatekonomi; skillnaden mellan linjär och exponentiell förändring (till exempel ränta-på-ränta-effekter), för att förstå olika sociala och ekonomiska skeenden et cetera. Debattören nämner att man snabbt kan få reda på tidsåtgång och bränsleåtgång för en bilresa genom att använda en app. Visst, men för att förstå vad som händer om man ändrar förutsättningarna lite, till exempel gör en eller annan liten avstickare på vägen, måste man ju förstå hur de olika sakerna hänger ihop och göra ett överslag. Förmågan att göra överslagsberäkningar är fundamental när man planerar sin ekonomi; det räcker inte med att slå in alla utgifter på en maskin och betrakta resultatet utan man måste förstå skillnaden mellan stort och smått, marginella och väsentliga kostnader och inkomster. Det är självklart olyckligt om denna typ av färdigheter bara är förunnat en liten del av medborgarna. Ett annat viktigt och aktuellt område är miljötänkande. Vad av det jag gör för att minska mitt miljöavtryck har stor respektive mer marginell betydelse?

Man kan och bör förstås diskutera innehållet i matematiken i skolan, men det skulle leda för långt här. Ett annat viktigt skäl till matematik i skolan är att vi har ett stort samhälleligt behov av elever som vill och har matematikfärdigheter nog att kunna börja på matematikintensiva utbildningar, som till exempel ingenjörsprogram. Kan då inte dessa hålla på med matematik under hela skoltiden och de andra slippa? Tja, men vem kan på förhand säga vilka som i de sena tonåren blir intresserade av att gå sådana utbildningar?

Annons

Debattören ondgör sig också över att lärarutbildningen innehåller ämneskunskaper som ligger långt över vad som lärs ut i skolan, och att lärarna mer skulle tränas i pedagogik. Saken är helt enkelt den att båda sakerna behövs. Mycket av matematiken i skolan är mycket svårare och djupare än man kanske tror. För att kunna förstå elevers funderingar och frågor kring matematiska begrepp och föra ett stimulerande samtal med dem krävs kunskaper i matematik som avsevärt överstiger dem som nominellt ingår i läroplanen. Jag menar att redan den matematik som förekommer i grundskolans första år (och även i förskolan!) kan kräva betydande matematisk skolning för att kunna möta och uppmuntra barns tankar på lämpligt sätt. (Tyvärr har jag exempel när mina egna barn råkat ut för lärare som på grund av okunskap skadat både lärande och självförtroende.)

Om jag nu lyckats antyda varför värdet av goda matematikkunskaper och färdigheter är av stor vikt både för den enskilda individen och för samhället i stort, så låt mig avslutningsvis kommentera det andra argumentet mot matematik i skolan som debattören anför – att många elever tycker matematik är tråkigt och/eller alltför svårt. Förvisso finns en hel del pedagogiska frågor som är värda att diskutera, och inte bara lärarnas ämneskunskaper, men om vi försöker skapa en skola där allt som är svårt eller tar emot ska plockas bort ur kursplanerna är vi snart mycket illa ute. Själv tror jag att det kan finnas ett värde i att utsättas för utmaningar och känna att man kan lära sig att bemästra dessa. Med debattörens sätt att resonera bör vi ta bort grundläggande grammatik eftersom många elever påstås ha svårt för ordklasser och satsdelar. Men då uppstår väldiga problem när man ska lära sig främmande språk. Och då kan vi ta bort dem också ur läroplanerna också, alla har ju tillgång till någon app som hjälpligt översätter enklare text.

Mats Andersson
professor i matematik, Chalmers, tidigare ordförande i Svenska matematikersamfundet

Mats Andersson.
Mats Andersson. Foto: Pressbild
Annons
Annons

Mats Andersson.

Foto: Pressbild Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons