Annons

Ungdomar tar avstånd från egna miljardindustrin

Peter Hagerup reagerar på  den odlade laxens konsekvenser.
Peter Hagerup reagerar på den odlade laxens konsekvenser. Foto: Björn Lindahl

Nu ratar allt fler norska ungdomar fisk – och odlad lax.

– Ett elände, helt patetiskt, säger Peter Hagerup, en av många som reagerar på den odlade laxens klimatkonsekvenser.
Och det finns fler orsaker att fiskkonsumtionen minskar bland unga.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

OSLO Norrmännen ligger i världstoppen i att äta fisk och skaldjur. Hela 53 kilo sätter en genomsnittlig norrman i sig under ett år. Men konsumtionen av sjömat, som det kallas, har minskat med 17 procent totalt under de fem åren fram till och med 2017.

Det är den äldre generationen som fortfarande äter mycket fisk. Två tredjedelar av all sjömat äts av de som är över 50 år samtidigt som norska ungdomar äter allt mindre fisk och skaldjur. I åldersgruppen 18-34 år sjönk konsumtionen med hela 46 procent mellan 2012 och 2017.

– Jag äter lax av och till men det är inte alltid jag tänker på var den kommer ifrån, säger Peter Hagerup i Oslo till SvD.

Däremot ratar han all lax från lågprisföretag och säger att han påverkas av kritiska reportage om laxodlingar i hemlandet.

Laxodling har blivit en stor näring i Norge. 2018 producerades 1,3 miljoner ton lax i Norge. 8 000 personer arbetar i näringen som finns längs hela den norska kusten, där en femtedel arbetar i området runt Bergen.

Enligt en rapport från branschorganisationen Norges Sjømatråd är konsumenterna osäkra på om fiskodlingsnäringen tar hänsyn till miljö, rymningar och djurens välfärd.

Annons
Annons

”Även om folk är skeptiska, speciellt till laxodlingar, är lax den fisken det äts mest av. Flera av konsumenterna i undersökningarna säger emellertid att de inte uppfattar lax som en naturlig produkt”, står det i rapporten ”Fiskätaren” från 2018.

En riktig kris i förtroendet inträffade 2010, då flera miljöorganisationer belyste de negativa sidorna av laxodlingarna. Under senare år har miljöorganisationen Framtiden i våra händer, med 32 000 medlemmar, varit ledande i kritiken av näringen. De två främsta skälen är dels att fisken odlas upp på soja, vilket kräver stora arealer i Brasilien och andra länder och dels att färsk lax exporteras med flyg till Japan och Kina, vilket medför stora utsläpp av klimatgaser.

Just klimatutsläppen reagerar Oslobon Peter Hagerup allra mest på:

– Det är ett elände, det är helt patetiskt, säger han.

Norges Sjømatråd vill att den egna branschen ska arbeta för att nå FN:s globala mål för en hållbar utveckling.

– Vårt mål är att fördubbla matproduktionen och ett mindre miljöavtryck fram mot 2030, sa Geir Ove Ystmark, direktör för sjømatrådet.

Eftersom fodret importeras och laxen därefter exporteras är det svårt för norska konsumenter att påverka läget, anser Steinar Alsos som förra året skrev rapporten ”Den rosa klimatbluffen”.

– Det bästa sättet är att agera politiskt, säger han.

Det finns en skillnad i Norge mellan uppfattningen av laxodlarna och av fisken som sådan. Medan odlarnas rykte är skamfilat håller laxen som mat sin ställning. I en omdömesmätning som TNS-gallup gjort, får laxen 74 av 100 möjliga poäng, medan laxodlarna bara får 41 poäng.

Många fler norrmän önskar också att de åt mer fisk, men får det inte att passa in i vardagen, står det i Sjömatrådets rapport:

”Vi lever i en tid där tidsklämman är en del av vardagen för de flesta. Fulla scheman med jobb, studier, barn och träning, ger folk mindre utrymme för att planera och laga måltider. Dagens unga har växt upp med kontinentala matvanor och lättlagade rätter, som pizza, pasta, tacos och wraps, där kött spelar en allt viktigare roll.”

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons