Annons

Novus: Starkt stöd för ny styrning av polisen

Förslaget om en polisberedning har starkt stöd hos allmänheten. Sju av tio vill att riksdagspartierna enas om att ge polisen bättre förutsättningar ”att förebygga, utreda och bekämpa brott”, enligt en undersökning från Novus.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Polisförbundets ordförande Lena Nitz tolkar undersökningen som en tydlig signal till det politiska systemet.

Foto: Simon Rehnström/SvD, Johan Nilsson/TT Bild 1 av 3

Fram till 2024 ska Polismyndigheten växa med 10 000 anställda.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 2 av 3

Inrikesminister Mikael Damberg (S).

Foto: Tomas Oneborg Bild 3 av 3

Polisförbundets ordförande Lena Nitz tolkar undersökningen som en tydlig signal till det politiska systemet.

Foto: Simon Rehnström/SvD, Johan Nilsson/TT Bild 1 av 1
Polisförbundets ordförande Lena Nitz tolkar undersökningen som en tydlig signal till det politiska systemet.
Polisförbundets ordförande Lena Nitz tolkar undersökningen som en tydlig signal till det politiska systemet. Foto: Simon Rehnström/SvD, Johan Nilsson/TT

Tanken på en så kallad polisberedning lanserades av Polisförbundet för ett par veckor sedan. Syftet är att nå blocköverskridande uppgörelser på motsvarande sätt som det finns en försvarsberedning med uppdrag att planera inriktningen av totalförsvaret. I dag saknas ett sådant forum för att styra polisens verksamhet.

I Novus-mätningen var frågan: ”Vad tycker du om förslaget att regeringen ska tillsätta en polisberedning?”

Svaren visar att stödet är extra starkt i åldersgruppen över 50 år där 82 procent av de tillfrågade anser att förslaget är mycket eller ganska bra. Motsvarande siffra i gruppen S-väljare är 80 procent och bland männen 77 procent.

Resultatet är ett underkännande av hur politiker hanterar Sveriges polis och vår brottsbekämpande förmåga.

Annons
Annons

Fram till 2024 ska Polismyndigheten växa med 10 000 anställda.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1

Svagast stöd har förslaget bland kvinnor och gymnasieutbildade med 18 procent. Även i gruppen under 50 år och bland arbetare är stödet lägre med 20 procent. Fyra procent tycker att en polisberedning är ett ganska eller mycket dåligt förslag.

Totalt ställer sig 71 procent av de tillfrågade bakom förslaget om en polisberedning.

Fram till 2024 ska Polismyndigheten växa med 10 000 anställda.
Fram till 2024 ska Polismyndigheten växa med 10 000 anställda. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Polisförbundets ordförande Lena Nitz tolkar undersökningen som en tydlig signal till det politiska systemet:

– Resultatet är ett underkännande av hur politiker hanterar Sveriges polis och vår brottsbekämpande förmåga. Det ger oss i Polisförbundet stöd i vår uppfattning om att Sveriges inre säkerhet är alldeles för viktig för att användas som slagträ i den politiska debatten.

SvD har tidigare rapporterat om att Polismyndigheten står inför fortsatt stora svårigheter.

Utredningsresultaten pekar svagt uppåt i vissa kategorier – trafik- och narkotikabrott – men inte mer. Inne på femte året efter den stora polisreformen är organisationsarbetet inte avslutat. Fram till 2024 ska myndigheten växa med 10 000 anställda, oklart hur med tanke på rekryteringsproblem och avhopp.

Senast i förra veckan kom en intern revisionsrapport med hård kritik mot hur det lokala polisarbetet fungerar runt om i landet.

Svensk brottsbekämpning måste ligga steget före både dagens och framtidens brottslighet.

Annons
Annons

Inrikesminister Mikael Damberg (S).

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

Under våren har det politiska trycket mot polisen skruvats upp. Nyligen kom inrikesminister Mikael Damberg (S) med skärpta direktiv i ett så kallat ändringsbrev till Polismyndigheten:

  • Varje månad ska polisen nu redovisa statistik över utredningsverksamheten, antalet skjutningar ”samt en uppskattning av antal fall av dödligt våld”.
  • Varje kvartal, var tredje månad, ska det kompletteras med ”en bild av situationen i utsatta områden”. Där har Damberg redan tidigare krävt att det grova gängvåldet ”måste ner”.
Inrikesminister Mikael Damberg (S).
Inrikesminister Mikael Damberg (S). Foto: Tomas Oneborg

I Polisförbundets rapport om att inrätta en polisberedning beskrivs hur brottslighetens internationalisering och en snabb teknisk utveckling ställer ökade krav på polisen. Det handlar då om resurser, kunskaper och operativ förmåga.

Samtidigt är den politiska debatten om polisens verksamhet ”ofta händelse- och utspelsstyrd” och saknar ett långsiktigt helhetsperspektiv, hävdar förbundet:

”Yttre och inre hot hänger ihop, men polisens förutsättningar diskuteras sällan med utgångspunkt i hotbildens förändring”.

Enligt förbundets ordförande Lena Nitz måste regering och riksdag ta sitt ansvar för att åtgärda senare års brister.

– För att inte hamna här igen krävs en långsiktig blocköverskridande politik som bygger på väl grundande omvärldsanalyser.

Polisförbundet kommer nu att fortsätta driva kravet på en nationell polisberedning.

– Vi förväntar oss att både statsministern och inrikesministern lyssnar på allmänheten och på oss och tar initiativ till att tillsätta en varaktig polisberedning. Sveriges politiker bör inte ha någon annan vision än att svensk polis och svensk brottsbekämpning måste ligga steget före både dagens och framtidens brottslighet, säger Lena Nitz.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons