Emmanuel Macrons popularitetssiffror går lite upp och ner, den senaste uppmätta siffran var 52 procent – så stor andel av fransmännen tyckte att presidenten gjorde ett bra jobb.
Emmanuel Macrons popularitetssiffror går lite upp och ner, den senaste uppmätta siffran var 52 procent – så stor andel av fransmännen tyckte att presidenten gjorde ett bra jobb. Foto: Malin Hoelstad

Nu eller aldrig för den franska presidenten

Protester och en omfattande tågstrejk plågar Frankrike ett år efter Macrons valseger. Samtidigt inser många att mycket i landet måste förändras. Den närmsta tiden avgörs Emmanuel Macrons stora reformprojekt.

Publicerad

Strejk en del av franskheten

PARIS Maëlle Ricoul är 22 år och inte säker på var hon ska sova i natt. Hon har precis avslutat en säsongsanställning på Club Meds anläggning i kurorten Vittel i östra Frankrike, och har trots tågstrejken lyckats ta sig till stationen Gare Saint Lazare i Paris. Men hur hon ska ta sig hem till Normandie en dag när två av tre tåg står stilla vet hon inte.

– Nej, det verkar inte gå. Jag får försöka se om jag hittar någon kompis där jag kan övernatta. Det är tur att jag har alla mina saker med mig, säger Maëlle Ricoul och pekar på sin gigantiska resväska. Varför personalen på den franska järnvägen SNCF strejkar vet hon inte riktigt, men hon tycker att det är irriterande.

Det är hon säkert inte ensam om. I det som normalt skulle vara eftermiddagsrusning står tusentals personer och stirrar upp på avgångstavlorna. När ett tåg väl ska gå småspringer människomassan mot perrongen och trycker in sig så att vagnsdörrarna knappt går att stänga. Ändå är det många som också anser att SNCF-personalen har rätt att strejka.

– Det är klart att jag förstår dem. Strejkandet är en del av vår historia, en del av franskheten. Men nu har det gått en månad och jag börjar bli väldigt trött på det här, säger Xavier Zedenia, som är i Paris med familjen på en liten minisemester.

10-årige sonen Lucas står och kramar en gigantisk nallebjörn som han vunnit på ett nöjesfält. Hopplösheten och tröttheten syns i familjens ögon, men så plötsligt utannonseras ett tåg, och de sätter fart.

1/2

Tågstrejken är en ödesfråga för president Macron. 10-årige Lucas Zedenia, vill mest komma hem tillsammans med mamma, pappa och syskonen.

Foto: Malin Hoelstad
2/2

Ett tåg har kommit fram till Paris och hundratals människor skyndar sig ut i vimlet.

Foto: Malin Hoelstad

Stora delar av SNCF:s personal har lagt ner sitt arbete sedan början av april. Strejken går på ett rullande schema och tågen står stilla två dagar av fem. Den vecka vi befinner oss i Paris gör det att såväl snabbtågen som region- och pendeltrafiken ligger nästan nere i totalt fyra dagar. Fackföreningen CGT har sagt att den ska hålla på juni ut, men att den är beredd att strejka även juli och augusti om det skulle behövas. Om presidenten inte ger sig.

Annons

Det är en strid på kniven för Emmanuel Macron. Les Cheminots – järnvägsarbetarna – är en mäktig grupp i Frankrike och de åtnjuter privilegier som många andra bara kan drömma om. Lokförare går i pension vid 50 års ålder, en kvarleva från den tid då det skyfflades kol, övrig personal vid 60. Vissa har subventionerat boende och hela den anställdes familj, inklusive föräldrar och svärföräldrar kan åka tåg för runt 10 procent av biljettpriset. Dessutom är anställningarna garanterade livet ut.

Det kostar naturligtvis stora pengar och SNCF är en av de dyraste järnvägarna i Europa att driva. Det statliga bolaget är dessutom skuldsatt upp över öronen. 46,6 miljarder euro, närmare 500 miljarder svenska kronor, är skulden ­– och den växer med nästan 30 miljarder kronor årligen.

Intressant nog är det inte förmånerna för dagens anställda som Macron vill försämra, förändringarna ska enbart gälla nyanställningar. De som strejkar gör det alltså för framtida kollegors skull.  

Men Emmanuel Macron kan inte vika sig för fackföreningarna. Han gick till val på att reformera Frankrike i grunden och ger han sig redan nu, förlorar han all trovärdighet.

Annons

Varför ska andra grupper i samhället godta förändringar och försämringar, om de i mångas ögon så bortskämda järnvägsanställda inte skulle behöva göra det? Det var vad som hände Jacques Chirac, vars presidentskap aldrig återhämtade sig efter nederlaget 1995, då regeringen med premiärminister Alain Juppé i spetsen förlorade striden mot järnvägsfacken. En svidande förlust som avskräckte Chiracs efterföljare, Nicolas Sarkozy och François Hollande, från att ens försöka.

Tågen på Gare Saint Lazare är överfyllda när de väl går.
Tågen på Gare Saint Lazare är överfyllda när de väl går. Foto: Malin Hoelstad

”Europas sjuke man” måste botas

– SNCF är väldigt impopulärt i Frankrike. I Sovjet brukade de säga att ”vi låtsas producera, så låtsas ni betala”. Det är likadant med järnvägen här, SNCF låtsas att det går att åka med dem, trots att det är dyrt och servicen obefintlig.

Annons

Ett rejält stenkast från presidentens Elyséepalats, på en av Paris mest burgna adresser, träffar vi Nicolas Baverez. Han är en av Frankrikes tyngsta politiska experter. En ekonom, advokat och historiker som skriver böcker, regelbundna krönikor i tidningarna Le Point och Le Figaro, och som titt som tätt sitter i tv och pratar politik.

Det här är en verklig kris för Macron. Den närmaste månaden, eller kanske veckorna, avgörs det.

Nicolas Baverez är känd för att vara pessimist, eller i egna ögon snarare realist, och han har länge kallat Frankrike för ”Europas sjuke man”. En titel som Tyskland ägde runt millenniumskiftet, men som fransmännen enligt Baverez sedan dess tagit över. Landet plågas av en arbetslöshet på runt 9 procent, förhållandevis låg produktivitet och tillväxt, och har dessutom inte lyckats balansera sin budget sedan det tidiga 1970-talet.

– Det här är en verklig kris för Macron. Den närmaste månaden, eller kanske veckorna, avgörs det om han kommer att lyckas att reformera Frankrike eller inte, säger Nicolas Baverez.

Annons

Förutom järnvägsarbetarna strejkar sopåkarna och Air France, även de sistnämnda på ett rullande schema, och i veckan lade fackligt ansluten skolpersonal ned arbetet under en dag. På universiteten runt om i landet protesterar studenter mot nya antagningsregler sedan veckor tillbaka och på första maj hölls demonstrationer mot presidentens politik över hela Frankrike. Dessutom pågår en väldigt utdragen och högljudd protest på Notre-Dames-des-Landes där markområdet ockuperas av miljöaktivister som är mot Macrons planer på en ny flygplats.

Ekonomen och advokaten Nicolas Baverez är en flitigt förekommande expert i såväl franska som internationella medier.
Ekonomen och advokaten Nicolas Baverez är en flitigt förekommande expert i såväl franska som internationella medier. Foto: Malin Hoelstad

– Redan president Charles de Gaulle sade att Frankrike är ett land som inte gör reformer, vi gör revolution, säger Nicolas Baverez med ett litet leende. Han påpekar att det är en revolution i sig som gjort att Macron, helt utanför det etablerade partisystemet, lyckats ta sig från att vara president François Hollandes rådgivare till att efterträda honom.

Annons

När Hollande gjorde sin otålige unge protegé till ekonomiminister hösten 2014, tog det bara 1,5 år innan Macron startade, vad han till presidenten sa skulle vara, en ”tankesmedja” som skulle arbeta för att få Hollande omvald. Men rörelsen En Marche var mycket mer än så. I augusti 2016 deklarerade Emmanuel Macron att han inte var socialist, som Hollande, och lämnade ministerposten. Drygt två månader senare gick 39-åringen ut med att han tänkte försöka bli president.

– Det är det fascinerande med Macron. Även om han egentligen är en karikatyr av eliten och gått alla de rätta skolorna så lyckades han göra sig till en outsider och bryta mot alla regler, där påminner han om Donald Trump, säger Nicolas Baverez.

Men i stället för att splittra landet, som en viss president gjort i USA, ville Macron ena Frankrike. Hans ministrar kommer från både höger och vänster, men hämtades framförallt utifrån i form av experter inom sina respektive områden. Med en energinivå högre än Nicolas Sarkozys, som kallades för hyperpresidenten i medierna, satte Macron igång med sitt reformarbete. Allt skulle ändras och det skulle ske omedelbart.

Annons
Förstasidan på den amerikanska tidningen Bloomberg Businessweek listar vad de anser är Macrons mål: 1. Bli vald, 2. Imponera på Merkel, 3. Hantera Trump, 4. Fixa Frankrike, 5. Rädda Europa
Förstasidan på den amerikanska tidningen Bloomberg Businessweek listar vad de anser är Macrons mål: 1. Bli vald, 2. Imponera på Merkel, 3. Hantera Trump, 4. Fixa Frankrike, 5. Rädda Europa Foto: Malin Hoelstad

Pratar man med franska väljare eller läser tidningarna så nämns ofta ordet ”arrogant” i samband med Macron. Nicolas Baverez är inne på samma linje:

– Ett år efter att han vann valet så har Emmanuel Macron gjort mer än någon annan president. Han har förenklat arbetslagstiftningen och gjort den mer flexibel, infört ett lärlingssystem och åtgärder som ska få upp produktiviteten. Nu har han gett sig på arbetslöshetsersättningen och skolan och efter det väntar en omgörning av pensionssystemet. Men problemet är att Macron vill göra allt själv, säger Baverez och kallar Macron just för ”arrogant” och ”Napoleon-aktig”, vilket han tycker är ett stort problem.

Regeringens expertministrar må vara kunniga, men eftersom så få är politiker når de knappt ut till väljarna. Mätningar visar också att många inte känner till dem – och Macron har dessutom samlat all makt runt den egna personen i Elyséepalatset.

Annons

De unga kämpar för att etablera sig i samhället, få jobb och ett boende, och många ser ingen annan väg framåt.

– Det finns knappt någon opposition eftersom Macron krossade den klassiska högern och vänstern i förra valet. Dessutom är ministrarna så svaga att ingen verkar säga emot presidenten. Inte ens en extraordinär person som Macron kan reformera Frankrike helt själv, säger Nicolas Baverez.

Han anser att Macron måste ändra sin ledarstil men säger att det är för tidigt att avgöra om moderniseringsprojektet kommer att lyckas eller inte. Egentligen finns det inget alternativ. Enligt Baverez väntar en mindre katastrof om Macron misslyckas. Då återstår bara två scenarier nästa gång fransmännen går till val; de kommer att rösta fram extremhögern eller extremvänstern, två krafter som gick framåt redan i 2017 års presidentval där vänsterradikale Jean-Luc Mélenchon fick nästan 20 procent av rösterna och högerpopulisten Marine Le Pen gick vidare till andra valomgången där hon förlorade mot Macron.

– Det är framförallt unga som söker sig till extrempartierna. De kämpar för att etablera sig i samhället, få jobb och ett boende, och många ser ingen annan väg framåt.

Annons
Emmanuel Macron är inte den enda presidenten som besökt Station F. Hans föregångare, François Hollande syns i lokalerna nästan varje vecka eftersom han är engagerad i ett välgörenhetsföretag som har sin arbetsplats där.
Emmanuel Macron är inte den enda presidenten som besökt Station F. Hans föregångare, François Hollande syns i lokalerna nästan varje vecka eftersom han är engagerad i ett välgörenhetsföretag som har sin arbetsplats där. Foto: Malin Hoelstad

3. Innovation framtidens Frankrike

Vi lämnar den högborgerliga delen av Paris och åker till en del av det moderna Frankrike som president Macron vill se mer av. I sydöstra delen av staden ligger en gammal stationsbyggnad som byggts om till en futuristisk samlingsplats för start up-företag.

Station F är en gigantisk inkubator där unga entreprenörer ges möjlighet att göra verklighet av sina idéer. Stationshallarna rymmer verk från konstnärer som Jeff Koons, Ai Wei-Wei och Takashi Murakami, mitt bland kubformade mötesrum, gammaldags arkadspel och mängder av skrivbord. Här arbetar över 3000 personer i 1000 nystartade företag.

Att president Macron älskar satsningen är ingen hemlighet, det var han som invigningstalade när dörrarna slogs upp förra sommaren – även om pengarna bakom projektet inte är statliga utan kommer från den franske telekommiljardären Xavier Niel.

Annons

Under en rundvandring får vi höra att arbetsspråket på Station F är engelska och att 20-25 procent av företagen är utländska. Flera av bolagen sägs ha lämnat USA och Storbritannien för att komma bort från Donald Trump och undvika att drabbas av brexit, något som passar väl in i Macrons planer att lansera Paris som det ”nya London” – staden där det händer saker ­­– och start up-scenens högborg i Europa.

– Det är fantastiskt att arbeta här. Det är så mycket kreativa människor och alla entreprenörer får massor med hjälp. Förra veckan var jag på ett event där vi lärde oss hur man ska prata med journalister, säger svenska Lina Rödin.

Hon arbetar på bolaget Invitly, som har skapat en app som sammanför folk som reser i jobbet och som har tröttnat på ensamma middagar på hotellrummet.

1/5

Fyra hoppfulla entreprenörer. Från vänster Invitlys Alexander Bregman, Lina Rödin och Karim Benaissa. Pierre Slamich har bland annat startat bolaget Job Mind.

Foto: Malin Hoelstad
2/5

Station F är en inkubator för start up-företag i Paris. Den gamla stationshallen är full med samtida konst. Här en robot av den japanska konstnären Takashi Murakami.

Foto: Malin Hoelstad
3/5

På Station F är konsten en del av inredningen. Konstverket Sur écoute av Charles Leval ”Levalet” klättrar upp för några möteslokaler.

Foto: Malin Hoelstad
4/5

På Station F hålls regelbundet event. I de stora före detta stationshallarna kan man göra allt från att se på film till att delta i yogaklasser på de allmänna ytorna.

Foto: Malin Hoelstad
5/5

Karim Benaïssa har som så många andra fransmän laddat ner en kalender på telefonen som visar vilka dagar tågstrejken är.

Foto: Malin Hoelstad

Vi sitter inne i en av möteskuberna tillsammans med Lina Rödins chefer Karim Benaïssa och Alexander Bregman. Med är även Pierre Slamich, en entreprenör som startat flera bolag, bland annat appen Job Mind som är en virtuell assistent i telefonen. På golvet ligger ett antal sacco-säckar.

Annons

– Station F har definitivt satt Frankrike på kartan för nya tech-bolag, det har öppnat upp ställen där man kan sitta och jobba över hela Paris. Men det är fortfarande betydligt krångligare att starta ett företag här än i Sverige, säger Lina Rödin, som bott i Frankrike i fyra år.

– Men Macron valdes bara för ett år sedan. Han kan inte ha hunnit ändra allt än. Det han gjort är att skapa hopp, invänder Karim Benaïssa, som är Invitlys finanschef och en av bolagets grundare. Han röstade själv på Emmanuel Macron, precis som Pierre Slamich. De två andra är inte franska medborgare och får inte rösta.

Det är inte hållbart att människor pensioneras vid 50 års ålder och att vi har en statsskuld på nästan 100 procent av BNP.

Karim Benaïssa är ett bra exempel på den typ av unga urbana fransmän som röstade på Macron och som anser att det inte är mindre än Frankrikes framtid som nu står på spel.

– De som strejkar vill bevara det gamla Frankrike, men landet måste förändras. Det är inte hållbart att människor pensioneras vid 50 års ålder och att vi har en statsskuld på nästan 100 procent av BNP. Jag hoppas verkligen att Macron lyckas, säger han.

Annons

Precis som när president Barack Obama valdes i USA så är ordet hopp något som ständigt nämns tillsammans med namnet Emmanuel Macron. Inför ett-årsdagen av Macrons presidentskap verkar fransmännen närmast besatta av hur presidenten förändrat bilden av Frankrike i utlandet. I tidning efter tidning beskrivs hur Frankrike redan uppfattas som betydligt modernare i omvärlden och veckomagasinet Paris Match har till och med låtit mäta skillnaden i synen på Frankrike före och efter Macrons val i USA, Storbritannien och Tyskland. Trenden är tydlig. Kurvan pekar rätt upp.

– Det finns en Macron-effekt och jag är själv ett bevis på den, säger Karims kompanjon Alexander Bregman som är född i Ryssland och uppväxt i Nederländerna.

De båda grundade Invitly tillsammans och förklarar att om inte Macron hade blivit vald så hade de startat företaget i något annat land än just Frankrike.

Frankrike har under många år uppvisat en betydligt sämre tillväxt och produktivitet än grannlandet Tyskland. Statsskulden ligger på hela 96,5 procent av BNP.
Frankrike har under många år uppvisat en betydligt sämre tillväxt och produktivitet än grannlandet Tyskland. Statsskulden ligger på hela 96,5 procent av BNP. Foto: Malin Hoelstad
Annons

Att Emmanuel Macron redan under valrörelsen var tydlig med att han ville förändra det mesta har gjort att presidenten ständigt upprepar att han har mandat att genomföra sina reformer. Ett faktum han menar stärks av att han fick mer än 66 procent av rösterna i den andra valomgången.

Det är en sanning med modifikation. Eftersom det var högerpopulisten Marine Le Pen som ställdes mot Macron i andra valomgången, så var det många fransmän som lade en röst mot Le Pen – inte för Emanuelle Macron.

François Hollande var inte direkt inspirerande och Nicolas Sarkozy gör jag mitt bästa för att förtränga. Jag tror att Macron kommer att lyckas.

Serieentreprenören Pierre Slamich, som också är med i rummet, förklarar att han inte är förvånad över de stora protesterna mot presidenten. Frankrike är väldigt delat, som så många länder just nu, och att demonstrera och strejka är del av den franska kulturen. Landets historia har alltid avgjorts på gatorna menar han.

Att protesterna och strejkerna nu skulle ha något gemensamt med de stora demonstrationer som präglade maj 1968 – ett 50-årsjubileum som uppmärksammas stort i Frankrike – ser varken Pierre Slamich eller Karim Benaïsse.

Annons

– Nej, då protesterade man mot ett helt samhällsystem. Nu är det för att vissa grupper är rädda för att förlora sina förmåner, säger Karim Benaïsse, som är positiv inför framtiden, precis som sin kollega.

– Emmanuel Macron är den bästa chans vi har. Jag har aldrig sett en politiker som jag gillar så mycket. François Hollande var inte direkt inspirerande och Nicolas Sarkozy gör jag mitt bästa för att förtränga. Jag tror att Macron kommer att lyckas, säger Pierre Slamich.  

Fotograf Malin Hoelstad och reporter Therese Larsson Hultin
Fotograf Malin Hoelstad och reporter Therese Larsson Hultin

Tågstrejken är en ödesfråga för president Macron. 10-årige Lucas Zedenia, vill mest komma hem tillsammans med mamma, pappa och syskonen.

Foto: Malin Hoelstad Bild 1 av 13

Ett tåg har kommit fram till Paris och hundratals människor skyndar sig ut i vimlet.

Foto: Malin HoelstadBild 2 av 13

Tågen på Gare Saint Lazare är överfyllda när de väl går.

Foto: Malin HoelstadBild 3 av 13

Ekonomen och advokaten Nicolas Baverez är en flitigt förekommande expert i såväl franska som internationella medier.

Foto: Malin HoelstadBild 4 av 13

Förstasidan på den amerikanska tidningen Bloomberg Businessweek listar vad de anser är Macrons mål: 1. Bli vald, 2. Imponera på Merkel, 3. Hantera Trump, 4. Fixa Frankrike, 5. Rädda Europa

Foto: Malin HoelstadBild 5 av 13

Emmanuel Macron är inte den enda presidenten som besökt Station F. Hans föregångare, François Hollande syns i lokalerna nästan varje vecka eftersom han är engagerad i ett välgörenhetsföretag som har sin arbetsplats där.

Foto: Malin HoelstadBild 6 av 13

Fyra hoppfulla entreprenörer. Från vänster Invitlys Alexander Bregman, Lina Rödin och Karim Benaissa. Pierre Slamich har bland annat startat bolaget Job Mind.

Foto: Malin HoelstadBild 7 av 13

Station F är en inkubator för start up-företag i Paris. Den gamla stationshallen är full med samtida konst. Här en robot av den japanska konstnären Takashi Murakami.

Foto: Malin HoelstadBild 8 av 13

På Station F är konsten en del av inredningen. Konstverket Sur écoute av Charles Leval ”Levalet” klättrar upp för några möteslokaler.

Foto: Malin HoelstadBild 9 av 13

På Station F hålls regelbundet event. I de stora före detta stationshallarna kan man göra allt från att se på film till att delta i yogaklasser på de allmänna ytorna.

Foto: Malin HoelstadBild 10 av 13

Karim Benaïssa har som så många andra fransmän laddat ner en kalender på telefonen som visar vilka dagar tågstrejken är.

Foto: Malin HoelstadBild 11 av 13

Frankrike har under många år uppvisat en betydligt sämre tillväxt och produktivitet än grannlandet Tyskland. Statsskulden ligger på hela 96,5 procent av BNP.

Foto: Malin HoelstadBild 12 av 13

Fotograf Malin Hoelstad och reporter Therese Larsson Hultin

Bild 13 av 13