Annons

Nu minskar flygandet – men Arlanda vill bygga nytt

Klimatdebatten och konjunkturoro slår mot inrikesflygandet, som minskat tydligt den senaste tiden. Men flygplatsbolaget Swedavia ser det bara som en tillfällig nedgång. Nu vill de ha en ny start- och landningsbana på Arlanda – och i framtiden kan det bli ytterligare en bana.

Publicerad
Swedavia planerar för en kraftig utbyggnad av Arlanda. Det blir i så fall betydligt fler plan att hålla koll på från flygledartornet.
Swedavia planerar för en kraftig utbyggnad av Arlanda. Det blir i så fall betydligt fler plan att hålla koll på från flygledartornet. Foto: Lars Pehrson

I många år har flygresandet ökat kraftigt. Tittar man tillbaka har exempelvis antalet resenärer på Arlanda i genomsnitt ökat med 5 procent per år de senaste 15 åren.

Men det har varit stora svängningar – och just nu har det uppenbart mattats av. Förra året var det en närmast försumbar ökning av antalet resenärer från Sveriges större flygplatser. Och tittar man enbart på inrikesresandet, ser man en minskning med 3 procent jämfört med året före.

Och trenden ser ut att hålla i sig. Under början av 2019 har flygresandet i Sverige minskat ytterligare.

Annons

Men Peder Grunditz, chef för Arlanda flygplats, räknar med att flygandet snart ökar igen. Han håller också fast vid prognoserna som pekar på att resandet via Arlanda ökar med 2 procent om året fram till 2040.

– Det är en rätt försiktig beräkning av tillväxten. Men vi tror inte det blir lika hög tillväxt framöver som vi haft tidigare, säger Peder Grunditz.

Han tycker sig också se flera förklaringar till att flygandet nu är inne i en tillfälligt svag period.

– Klimatdebatten och oro för konjunkturen påverkar en del. Vi ser också att privatresandet påverkas av den svaga svenska kronan och att vi hade en fin sommar i Sverige förra året, säger Peder Grunditz.

Men på sikt finns en stadigt ökande efterfrågan på flygresande, menar han. Den drivs inte minst av att många utländska besökare väntas komma hit.

Trots avmattningen har man på Arlanda svårt att hinna med att bygga ut för att hantera den ökning som skett på längre sikt. Flera byggprojekt är på gång och just nu är det mest behov av mer plats för passagerarna inne i terminalerna och för flygplanen ute på plattan.

– Vi är sena med utbyggnaden och skulle behöva ha kapaciteten redan i dag, säger Peder Grunditz.

På sikt är det framför allt en ny start- och landningsbana som behövs. Arlanda har två parallella banor (samt ytterligare en bana på tvären) som klarar högst 84 starter och landningar i timmen.

Peder Grunditz, flygplatsdirektör Arlanda.
Peder Grunditz, flygplatsdirektör Arlanda. Foto: Swedavia

Någon gång kring 2035-2040 räcker de inte längre till och det behövs ytterligare en parallellbana. Men, som SvD rapporterat, är utbyggnaden också en infekterad politisk fråga.

– Vi behöver på sikt en bana till för att klara det ökande flygandet. Och vi behöver den än mer om vi också ska ta över flygtrafiken från Bromma flygplats, säger Peder Grunditz.

Som det ser ut nu kan Bromma flygplats vara kvar till 2038, då hyreskontraktet med Stockholms stad löper ut.

Dessutom är planerna redan igång för att bygga ytterligare en bana, en fjärde parallellbana. Enligt de nu gällande prognoserna kommer Arlanda återigen att slå i kapacitetstaket kring 2070 när man räknar med att behöva klara 140 starter och landningar i timmen.

Efter reklamen visas:
Hur ser Arlandas framtid ut?
Testa din egen klimatpåverkan - gör Klimatkalkylatorn svd.se Här kan du prenumerera på nyhetsbrevet Klimatkollen med Peter Alestig svd.se
Annons
Annons

Swedavia planerar för en kraftig utbyggnad av Arlanda. Det blir i så fall betydligt fler plan att hålla koll på från flygledartornet.

Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 2

Peder Grunditz, flygplatsdirektör Arlanda.

Foto: Swedavia Bild 2 av 2
Annons
Annons
Annons
Annons