Annons

Malena Rydell: Nu var det Arnault som fick skydda sig med händerna

Jean-Claude Arnault, den så kallade kulturprofilen, anländer Stockholms tingsrätt
Jean-Claude Arnault, den så kallade kulturprofilen, anländer Stockholms tingsrätt Foto: Fredrik Sandberg/TT
Publicerad
Efter reklamen visas:
Mellan raderna NOBELPRISET OCH VÅLDTÄKTSRÄTTEGÅNGEN

När Jean-Claude Arnault, invirad i en vit sjal, skrider fram och tillbaka genom korridoren i Rådhuset framför en skog av fotografer är det svårt att inte tänka på alla de tillfällen jag sett honom närma sig kvinnor på kulturevenemang och mingel.

När han plöjt sig genom trängseln i baren på Park Avenue i Göteborg under Bokmässan och kvinnor hållit upp händerna för att hålla honom på avstånd. Nu var det han som höll upp händerna till skydd mot utsträckta mikrofonbommar.

Men han gick med högburet huvud och tittade rakt in i kamerorna.

Annons
1/3

Jean-Claude Arnault.

Foto: Carl Cato/TT
2/3

Jean-Claude Arnault.

Foto: Fredrik Sandberg/TT
3/3

Jean-Claude Arnault.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Berättelser om Arnaults gränslösa beteende har varit kända länge i Stockholms kulturvärld. Men att det fanns grova anklagelser, som de om våldtäkt som nu prövas i Stockholms tingsrätt, kände färre till.

I metoo-rörelsens början skrev författaren Elise Karlsson på Facebook: ”Om jag säger #metoo, kommer ni att sluta gå på Forum då? Kommer ni att sluta bjuda Jean Claude Arnault på era fester? Kommer ni att sluta ursäkta honom?”

Då gjorde DN:s Matilda Gustavsson vad en bra reporter bör göra: hon började undersöka de rykten som i år, ja i decennier, cirkulerat om Arnault.
Fram trädde en bild av en man som trakasserat och ofredat kvinnor, det framkom även ett par anklagelser om våldtäkt.

Det kan vara värt att påminna om, när röster höjs om ”metoo-journalistik” byggd på lösa rykten, att metoo också i allra högsta grad ledde till motsatsen: journalistik som grävde djupare bakom det som många personer med makt nöjt sig med att avfärda som just rykten.

Detta betyder naturligtvis inte att Jean-Claude Arnault nödvändigtvis är skyldig till de två våldtäkter mot en kvinna som den pågående rättegången handlar om. Det är upp till Stockholms tingsrätt att pröva vilka bevis som finns för detta. Efter åklagarens sakframställan i rättssalen förklarar hans advokat Björn Hurtig att Arnault nekar till alla anklagelser.

Bland de som väntar på att komma in i sal 34 i Rådhuset på onsdagsmorgonen syns inte många av Jean-Claude Arnaults vänner, inte heller hans fru, Katarina Frostenson, eller några andra akademiledamöter.

Det här målet handlar inte om Svenska Akademien, utan om två våldtäkter som ska ha skett 2011. Men Akademien, och den makt som är kopplad till den, spelar ändå en roll, eftersom Akademien påstås ha använts som ett maktmedel av Jean Claude Arnault, något som flera kvinnor också berättat om för SvD i två reportage om Forum.

Efter reklamen visas:
Här är turerna kring Arnault

I förundersökningen menar vittnen att målsäganden väntade så länge med att anmäla våldtäkterna på grund av rädsla. Och den rädslan bottnade delvis i Jean Claude Arnaults relation till Svenska Akademien och andra personer med makt. Hon var rädd eftersom hennes handledare och överordnade var nära vän med Jean Claude Arnault. Skulle Arnault, om hon anmälde, utöva påtryckningar via handledaren? Skulle han kunna påverka hennes framtida möjligheter?

Kvinnan som i den nu pågående rättegången vittnar bakom lyckta dörrar ska ha gjort ett försök att polisanmäla Arnault redan 2013, och då berättat om händelserna för en polis, men hon uppgav till sist aldrig sitt namn för polisen hon mötte.

Hon berättade även om händelserna för två olika psykoanalytiker. Den journalanteckning som hennes psykoanalytiker gjorde två veckor efter den första misstänkta våldtäkten är en viktig del i bevisföringen.

I förundersökningen svarar Arnault fåordigt på de flesta av polisens frågor, säger ofta att han inte minns, varken tidpunkter eller platser där han träffat kvinnan.

Polisanmälan gjordes fem dagar efter DN:s publicering. Den som läser förundersökningen blir påmind om vad metoorörelsen handlade om förra hösten – att kvinnor vågade berätta om, och i vissa fall polisanmäla, händelser som de tidigare inte vågat tala öppet om.

För de kvinnor som berättat är det betydelsefullt att Jean-Claude Arnault nu ställs inför rätta. När åtalet väcktes i juni sade författaren Gabriella Håkansson, som var en av de kvinnor som framträdde med namn i Matilda Gustavssons artikel, till SvD att hon var glad och lättad: ”Det var hela syftet med att gå ut i media och vittna om övergreppen, att samhällsapparaten skulle ta över.”

Annons
Annons
Annons

Jean-Claude Arnault.

Foto: Carl Cato/TT Bild 1 av 3

Jean-Claude Arnault.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 2 av 3

Jean-Claude Arnault.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 3 av 3
Annons
Annons
Annons
Annons