Erdogan med en bild på treåriga Alan Kurdi som drunknade på flykt över Egeiska havet 2015.
Erdogan med en bild på treåriga Alan Kurdi som drunknade på flykt över Egeiska havet 2015. Foto: Justin Lane/TT

Ny flyktingvåg kan vänta – även om Erdogan bluffar

Här har ni 3,6 miljoner flyktingar, Europa! Är Erdogans öppna hot bara en bluff? Kanske spelar det ingen roll. En ny flyktingvåg mot Europa och Sverige kan redan vara på gång – oavsett det tillfälliga eldupphöret.

Publicerad

Bakom talarstolen hänger en gigantisk röd turkisk flagga med den vita månskäran. President Recep Tayyip Erdogan blickar ut över salen som är fylld med anhängare till det styrande Rättvise- och utvecklingspartiet, AKP.

Han understryker varje ord med pekfingret som han knackar mot pulten. Och levererar sedan sitt budskap till omvärlden som en dag tidigare, den 9 oktober, sett turkiska stridsvagnar dåna in i norra Syrien, i vad som har döpts till ”operation fredskälla”

– Hey, Europeiska unionen. Skärp er! Om ni försöker beskriva vår operation som en ockupation då är saken enkel.

Han lyfter högra handen i en varnade gest.

– Då öppnar vi gränserna och skickar 3,6 miljoner flyktingar till er. Så enkelt är det.

Publiken applåderar frenetiskt.

Men i Europa kan man formligen se kallsvetten bryta ut på de politiska ledarna.

Det är inte första gången Turkiet varnar. Hotet har länge legat och pyrt.

Annons

Men offensiven mot kurderna i norra Syrien skapar ett nytt läge. För Erdogans plan är att erövra de kurdiska områdena i norra Syrien för att flytta större delen av de 3,6 miljoner syriska flyktingar som i dag lever i Turkiet till denna säkerhetszon.

Oron i Europa är att många i stället kommer att bege sig norrut.

Flammor och tung rök slår upp från Ras al-Ayn som bombarderats av turkiska styrkor som rycker fram för att skapa en tre mil djup ”säkerhetszon” i norra Syrien.
Flammor och tung rök slår upp från Ras al-Ayn som bombarderats av turkiska styrkor som rycker fram för att skapa en tre mil djup ”säkerhetszon” i norra Syrien. Foto: Cavit Ozgul/TT

För fyra år sedan, i ett annat Europa, kulminerade flyktingkrisen när hundratusentals människor nådde kontinentens gränser. Utmattade människor som i långa kolonner bar på bylten, övernattade på tågperronger, gator och i parker – och långsamt rörde sig norrut mot Tyskland och Sverige.

Andra drunknade i Egeiska havet. Som treåriga Alan Kurdi. Hans döda kropp ilandspolad på en grekisk strand blev en av flyktingkrisens ikoniska bilder.

Annons

Flyktingarna möttes av översvallande beredskap att hjälpa. Men efter hand växte kritiken mot de öppna gränserna. Inte minst i spåren av övergreppen i Köln när hundratals unga arabiska och nordafrikanska män på nyårsafton antastade kvinnor – en av många händelser som gödde främlingsfientliga stämningar runt om i Europa.

Till följderna som än i dag belastar det europeiska samarbetet hör splittringen av EU och murarna som Visegrádländerna i öst byggde för att, som Ungerns premiärminister Viktor Orbán och andra hävdar, förhindra den kristliga civilisationens undergång.

Är det nu dags igen?

Överfyllda flyktingslägret Moria på den grekiska ön Lesbos där 13 000 flyktingar väntar i månader på att bli registrerade för att ansöka om asyl.
Överfyllda flyktingslägret Moria på den grekiska ön Lesbos där 13 000 flyktingar väntar i månader på att bli registrerade för att ansöka om asyl. Foto: Angelos Tzortzinis/TT

På torsdagen kom beskedet att USA och Turkiet har enats om en vapenvila i nordöstra Syrien, som innebär att kurdiska soldater ska få avlägsna sig från området längs den turkiska gränsen.

USA:s vicepresident Mike Pence, hårt pressad av en hemmaopinion som anser att USA svikit kurderna, beskriver det som en lösning som räddar liv. Turkiets utrikesminister Mevlüt Çavuşoglu däremot kallar det inte ens en vapenvila utan en ”paus i vår operation”.

Annons

Hotet att släppa på flyktingar till Europa har inte tonats ner.

Naturligtvis kan det vara en bluff. Ett försök att disciplinera EU och förhindra att kritik och avsky förvandlas till politiska beslut riktade mot Turkiet och framför allt mot dess ekonomi.

Men om inte, om Erdogan verkligen öppnar slussarna.

Vad gör Europa då?

Att skicka polis och militär till gränsen lär vara den första reaktionen. Men sedan? Hur ska man stoppa förtvivlade människor på flykt från krig, förtryck och fattigdom från att komma till Europa?

Annons

Bulgariens premiärminister Boyko Borisov satte häromdagen fingret på den ömma punkten när besökte den stenhårt bevakade gränsen mot Turkiet.

Den löper genom oländig terräng i en sparsamt befolkad region där regeringen efter flyktingvågen 2015 har låtit upprätta mil efter mil av staket med sylvass taggtråd och övervakningskameror.

– Vad gör vi om 50 000 eller 100 000 migranter kommer hit till gränsen? Varken jag eller försvarsministern kommer att beordra armén att öppna eld. Flyktingarna kommer helt enkelt att riva staketen och korsa gränsen, konstaterade Boyko Borisov nyktert.

Hur realistiskt är detta scenario?

Simon Waldman är migrations- och Turkietexpert vid den brittiska tankesmedjan Henry Jackson Society.

– Det är aldrig en bra idé att betrakta Erdogans tal som skryt. Han menar vad han säger. Och det enda som kan stoppa honom är verkligheten, säger han.

Annons

Till denna verklighet hör att Erdogan inte bara kan trycka på en knapp och få 3,6 miljoner flyktingar att bryta upp. Många vill stanna i Turkiet medan andra hoppas kunna återvända till sina hem i Syrien.

Här finns de syriska flyktingarna i dag i Turkiet

Sedan 2011 då kriget i Syrien inleddes har 3,6 miljoner flytt från Syrien till Turkiet.

De 38 miljarder dollar som flyktingarna kostat har bidragit till att skärpa tonen mot flyktingarna

i Turkiet där de allt mer upplevs som en börda. EU har lovat stöd på 6 miljarder euro till Turkiet.

Antal syriska flyktingar

Flyktingläger

Istanbul

549 477

Bursa

TURKIET

177 193

Konya

Gaziantep

109 488

Sanliurfa

451 461

428 684

Hatay

Izmir

440 336

146 806

Kilis

Adana

Mersin

116 638

239 258

204 131

SYRIEN

IRAK

Men visst har Erdogan möjligheter att styra flyktingströmmarna. Enligt uppgörelsen med EU från 2016 ska Turkiet kontrollera sina gränser och framför allt farvattnen i Egeiska havet. Där kryssar de turkiska patrullbåtarna – och det är hur enkelt som helst att dra in kontrollerna eller låta gränsvakterna titta bort.

I fokus är Izmir, miljonstaden vid Egeiska havet, där nätverk av professionella människosmugglare har etablerat sig och där mutade poliser sägs blunda för verksamheten. Där väntar tiotusentals syrier och afghaner på att påbörja den farliga färden till de grekiska öarna Lesbos, Chios eller Samos.

Flyktingströmmarna ökar månad efter månad, långt före den turkiska offensiven och Erdogans hot. Sedan början av året har 40 000 migranter landat på grekiska stränder och klippor, mer än dubbelt så många som under hela 2018. Lägren är överfulla, barn och kvinnor drabbas hårdast. Det som utspelas där är enligt hjälporganisationer en humanitär katastrof.

Annons
Tiotusentals människor är på flykt från kriget i norra Syrien. Här sätter hjälparbetare upp tält i lägret Bardarash i Irak.
Tiotusentals människor är på flykt från kriget i norra Syrien. Här sätter hjälparbetare upp tält i lägret Bardarash i Irak. Foto: Hussein Malla/TT

Minst 100 000 människor i norra Syrien är nu på flykt undan artillerield, stridsflygplan och framryckande turkiska trupper och deras syriska allierade som sprider rädsla i befolkningen. För dessa människor finns det bara två vägar att ta: söderut i Syrien eller till Irak i öster. Vägen till Europa är stängd.

Men när ”operation fredskälla” är över ska det inrättas en tre mil djup säkerhetszon i de kurdiska områdena i norra Syrien, från Manbidschi i väst ända till den irakiska gränsen i öst. Dit ska större delen av de 3,6 miljoner syriska flyktingarna i Turkiet överföras. Hur kommer de att reagera?

– Föreställ dig att du är en syrisk flykting i Turkiet och att det finns en risk för att du ska transporteras till norra Syrien, sa häromdagen Luxemburgs utrikesminister Jean Asselborn.

Annons

– Detta är något som skulle kunna skapa en ny flyktingvåg mot Europa.

Turkiets kontroversiella förslag – ”säkra zonen”

Den 9 oktober, strax efter de kurd-allierade amerikanska trupperna dragit sig tillbaka, inledde

Turkiets militär en operation i norra Syrien för att skapa en 3 mil djup säkerhetszon. Syftet är att

förhindra en autonom kurdisk region i Turkiets bakgård. Men Turkiet vill också att minst

1 miljon av de 3,6 miljoner syriska flyktingar som nu befinner sig i Turkiet ska bosätta sig i zonen.

 

I Turkiet är stödet för offensiven kompakt. Men i stora delar av omvärlden anses den

bryta mot folkrätten. För närvarande råder vapenvila. Kritiker varnar för etnisk rensning.

Oro finns också för att instabilitet och kaos ska gynna Islamiska staten, IS.

Kurdiska styrkor

Turkisk militär och turkietstödda syriska rebeller

Syriska staten

TURKIET

Kobane

Ras al-Ain

Tal Abyad

Hassakeh

“Säkra zonen”

Aleppo

IRAK

Raqqa

Idlib

SYRIEN

Liana Spyropoulou, grekisk journalist som just har besökt flera av lägren och fortfarande är på plats i södra Turkiet, varnar dock för att överdriva risken.

– De flesta vill nog stanna. Endera har de ha släkt på andra sidan. Eller så har de inga pengar att betala till människosmugglarna, säger hon.

Snarare är det många de syriska flyktingar i storstäderna Istanbul, Izmir och Bursa som sitter på packade väskor. I Istanbul, dit minst en halv miljon syrier har flytt, har myndigheterna beslutat att skicka tillbaka dem till orterna de först anlände till, i regel alltså nära gränsen och den nuvarande krigszonen.

Klart är också att tonen mot migranter har skärpts i Turkiet. Inget annat land har varit så generöst och tagit emot så många flyktingar. Men det har kostat minst 37 miljarder dollar – samtidigt som den turkiska ekonomin brottas med hög inflation, ett bräckligt finanssystem och en arbetslöshet på omkring 14 procent.

Allt mer betraktas flyktingarna som en börda för samhället och som konkurrenter på arbetsmarknaden. På många håll har det lett till våldsamma motsättningar.

Annons

I detta hårdnande klimat väntas allt fler försöka ge sig av mot Europa.

I Grekland förstärks nu gränsövervakningen. Lägren på öarna är redan sprängfyllda och allt fler flyktingar förs till fastlandet. Där börjar för många flykten norrut.

Bussar från Aten, fullpackade med flyktingar, går mot Thessaloniki och därifrån till de olika rutterna mot EU. Via Albanien med snabbåtar till Italien eller mot Makedonien genom Kroatien till Ungern, Österrike, Tyskland och Skandinavien. Andra väntar i hamnstaden Patras på att kunna gömma sig i lastbilar på väg till Ancona, Bari eller Brindisi i Italien.

Hit har flyktingarna flytt hittills i år – flertalet via grekiska öar

Istanbul

Evros

10 945

GREKLAND

Hittills i år har...

...50 720 flytt Turkiet

...39 775 flytt via vatten

Lesbos

17 806

...10 945 flytt via land

Chios

4 950

TURKIET

Aten

Samos

6 896

Leros

2 875

Symi

2 055

Kalymnos

324

Kos

4 526

Övriga öar

13

Kastellorizo

112

Rhodos

218

Erdogans spel är djärvt och komplicerat. Det handlar om hemmaopinionen som tröttnat på flyktingarna, om säkerhetsläget och framför allt om mer pengar.

EU-stödet på 6 miljarder euro som ingår i flyktinguppgörelsen mellan EU och Turkiet är snart förbrukat – och Erdogan vill ha nya utfästelser. Han räknar iskallt med att EU hellre kommer att öppna plånboken än att riskera en ny migrationsvåg.

Å andra sidan kan han inte spela ut trumfkortet hur många gånger som helst.

Förr eller senare måste han visa att han menar allvar.

Flammor och tung rök slår upp från Ras al-Ayn som bombarderats av turkiska styrkor som rycker fram för att skapa en tre mil djup ”säkerhetszon” i norra Syrien.

Foto: Cavit Ozgul/TT Bild 1 av 3

Överfyllda flyktingslägret Moria på den grekiska ön Lesbos där 13 000 flyktingar väntar i månader på att bli registrerade för att ansöka om asyl.

Foto: Angelos Tzortzinis/TT Bild 2 av 3

Tiotusentals människor är på flykt från kriget i norra Syrien. Här sätter hjälparbetare upp tält i lägret Bardarash i Irak.

Foto: Hussein Malla/TT Bild 3 av 3