Annons

Ny forskningsrapport: Brå viker sig för politisk press

Polisen har ett för stort inflytande i Brås studier, menar tre forskare.
Polisen har ett för stort inflytande i Brås studier, menar tre forskare. Foto: Johan Nilsson/TT

Brottsförebyggande rådet viker sig för politisk påverkan och har en utbredd tystnadskultur, hävdar forskare vid Linköpings universitet som intervjuat Brå-personal och tidigare anställda.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Går det att lita på allt Brottsförebyggande rådet gör? Nej, lyder en av slutsatserna i den forskningsrapport som i veckan presenteras vid Linköpings universitet.

Brottsförebyggande rådet, Brå, har en central roll i den svenska kriminalpolitiken. Myndigheten ska bland annat ta fram fakta och sprida kunskap om brottsbekämpning.

En grupp Linköpingsforskare har intervjuat ett 30-tal personer, däribland anställda och före detta anställda på myndigheten. Intervjupersonerna lyfter fram vad som framstår som allvarliga problem hos Brå: partisk forskning, okritiskt förhållningssätt till uppdragsgivare, en tystnadskultur, och slutsatser som ändras efter krav från överordnade.

I studien berättas bland annat om en anställd som kallades upp till justitiedepartementet tillsammans med generaldirektören. Brå ska vid tillfället ha lämnat in en utvärdering kopplat till ett regeringsförslag.

När händelsen inträffade, och vilket förslag det handlade om, framgår inte av forskarnas rapport. Men enligt studien, som citerar anonyma anställda, var kravet i mötet på regeringskansliet att en rapport skulle ”rättas”, något som ska ha påverkat innehållet.

Annons
Annons

”Den intervjuade insåg att slutsatserna skulle vara politiskt impopulära, men hade ändå skrivit dessa”, skriver forskarna i studien.

Ändringar i forskningsrapporter ska ha gjorts vid flera tillfällen efter krav från chefer på Brå eller justitiedepartementet, enligt intervjupersonerna.

”Om det var så att resultat inte gillades blev det censur, tillrättaläggande av resultat, nedtoning av resultat och att man lyfte fram andra delar av en studie som inte var så känsliga eller kunde visa på ett positivt resultat”, säger en tidigare anställd på Brå i studien.

Universitetslektorn och polisforskaren Malin Wieslander är en av dem som har tagit fram rapporten.

– Flera har berättat att man haft resultat i rapporter som inte har ansetts bekväma rent politiskt eller utifrån beställarens agenda. Samtidigt försökte de hävda att det var viktigt att resultaten skulle vara kvar i rapporten, säger hon.

Forskarna är mycket återhållsamma med uppgifter om vilka rapporter som avses, för att skydda identiteterna på dem som har intervjuats. I studien framgår heller inte vilken sorts agenda eller politisk inriktning som åsyftas.

Hur säkra slutsatser går det att dra givet att ni inte berättar närmare vad det handlar om för rapporter och yttranden?

– Anställda vi har pratat med beskriver hur de har upplevt myndigheten inifrån. Det betyder inte att alla yttranden och rapporter är fel, men vi utgår från vad de intervjuade har sagt och vad vi själva har sett i rapporter och annan data, säger Malin Wieslander.

– Givetvis skulle det ha varit bättre om vi kunnat vara helt öppna. Men eftersom enskilda i den här studien är så utsatta har vi valt att värna dem. Det samlade materialet räcker dock enligt vår bedömning för att läsaren ska kunna skapa sig en rättvisande bild. Bara att det finns en risk för snedvriden information är ju en problematik i sig.

Annons
Annons

Pressen på Brå:s personal ska enligt Wieslander vara som störst kring de kriminalpolitiska frågorna, polisens verksamhet och den nationella trygghetsundersökningen.

Rapportförfattarna på Linköpings universitet anser att Brå inte har en tillräckligt kritisk inställning till Polismyndigheten. Som belägg för det nämns att en sammanställning av svensk polisforskning som gjordes av Brå saknade ”ett antal” rapporter som hade det gemensamt att de inte gillades av polisledningen, enligt studien.

– Om polisen går ut och säger att det ligger till på ett visst sätt och Brå då har uppgifter som tyder på motsatsen är det viktigt att Brå yttrar sig om det, säger Malin Wieslander.

– Ett exempel är att polisen gått ut och sagt att de har ett lyckat arbete mot grov organiserad brottslighet.

Har de alltså inte lyckats i det arbetet?

– Vi har information om att det inte alls är så lyckat som man har velat att det ska framstå.

Vilka slutsatser anser du att man kan dra från studien?

– Att Brås ordning och organisering kan medföra både en slags korruption bland forskare men också att beslutsfattare får felaktiga underlag, det kan få allvarliga konsekvenser i samhället, säger Malin Wieslander.

I studien står det också att den kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet har allt för nära band till Brå.

Brå skriver i en kommentar till SvD att man använder en ”omfattande kvalitetssäkring i forskningsverksamheten”.

”Vi känner inte igen oss i kritiken och det är svårt för oss att bemöta den då vi inte tagit del av rapporten. Utan att få del av rapporten och ha möjlighet att bedöma forskningsresultaten, går det heller inte att uttala sig om kritiken”, skriver myndigheten i kommentaren.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons