Annons

”Hög tid att vidga menyn” – så här ska vi äta i framtiden

WWF listar nya, hållbara råvaror som kan bli framtidens mat.
WWF listar nya, hållbara råvaror som kan bli framtidens mat. Foto: TT, Mint Images/REX/TT, Ted S. Warren/AP/TT

Alger, rötter – eller kanske en kaktus? Nya, hållbara råvaror tar sig in på våra menyer i ett rasande tempo. En ny rapport från WWF listar några av de mest lovande råvarorna som kan bli framtidens mat.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

1 / 12

För ett år sedan slog en WWF-rapport ner som en bomb i miljödebatten. I Living Planet Report larmade organisationen för att vi håller på att ta död på våra vilda djur. Och det går snabbt. Av de 4 000 arter som granskas i rapporten har i snitt minskat med 60 procent i population sedan 1970.

Ett av de allra största hoten mot djuren är vår matkonsumtion. Men maten vi äter har fler problem än att bara hota den biologiska mångfalden. Matproduktionen orsakar också stora utsläpp av växthusgaser – framför allt animalieproduktionen, som står för runt 14,5 procent av de globala utsläppen av växthusgaser.

Fördelen med rotfrukter är dels att de står sig länge utan att tillagas.

Samtidigt tycks vi fast i gamla mönster när det gäller maten vi äter. Faktum är att hela 75 procent av all mat på våra tallrikar kommer från bara tolv olika sorters växter och fem olika djurarter.

Det är hög tid att vi vågar vidga våra menyer, för att kunna föda en växande världsbefolkning utan att samtidigt orsaka stora utsläpp eller ta död på de vilda djuren, enligt WWF. I den nya rapporten The future 50 foods, som WWF har tagit fram i samarbete med Knorr, listar de 50 råvaror som är hälsosamma för både planet och kropp. Här är hela listan.

Annons
Annons

Tång som fiskats utanför Grebbestad.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 1 av 1

2 / 12

Tång som fiskats utanför Grebbestad.
Tång som fiskats utanför Grebbestad. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Alger

Alger är generellt ett underutnyttjat livsmedel och skulle kunna ta plats som köttersättning i vår diet eftersom de ofta har en umamirik och köttlik smak.

Alger är dessutom riktiga klimathjältar. De står för hälften av all syreproduktion på planeten. Hälsomässigt innehåller de många nyttiga fettsyror och antioxidanter.

Det är framför allt två algsorter som rapporten lyfter fram: purpurtång och brunalgen wakame. Purpurtång används ofta torkad som topping till soppor och sallader. I Korea kallas den ”gim”. I Storbritannien används purpurtång till ”laverbread”, där purpurtången serveras med rostat bröd.

Wakame används traditionellt i det japanska och det koreanska köket, men odlas även i bland annat Frankrike, Nya Zeeland, USA och Argentina.

Annons
Annons

Sojabönor i Brasilien.

Foto: Andre Penner / TTBild 1 av 1

3 / 12

Sojabönor i Brasilien.
Sojabönor i Brasilien. Foto: Andre Penner / TT

Bönor och baljväxter

Här är en grupp riktiga ”miljösuperhjältar”, enligt WWF. Bland annat binder de kväve från luften, genom en symbios med bakterier i jorden. Dessutom är de extremt näringsrika.

Rapporten listar hela nio bönsorter som vi borde äta mer av: adzukibönor, svarta bönor, bondbönor, bambarabönor, ögonbönor, linser, maramabönor, mungbönor och sojabönor.

Den sista bönan, sojabönan, har hamnat i strålkastarljuset i samband med bränderna i Amazonas, där odling av sojabönor är en drivkraft till avskogningen. Som SvD har skrivit om tidigare är skövlingen dock indirekt driven av köttkonsumtion – runt 80 procent av sojabönorna från Amazonas blir till djurfoder.

Och det krävs mycket soja för att producera lite kött. Om vi skulle äta bönorna direkt skulle alltså drivkrafterna bakom regnskogsskövlingen minska.

Annons
Annons
Foto: Ted S. Warren/AP/TTBild 1 av 1

4 / 12

Foto: Ted S. Warren/AP/TT

Kaktusar

I Sverige är vi mest vana vid att tänka på kaktusar som krukväxter – eller möjligtvis en ingrediens i after sun-salvan. Men faktum är att kaktusar också är ett underskattat livsmedel, enligt rapporten – inte minst då de är bra på att växa i torra miljöer.

Rapporten lyfter särskilt fram nopal, som används flitigt i det mexikanska köket – inte minst i salladsrätter.

Annons
Annons

Bovete

Foto: Gunnar LundmarkBild 1 av 1

5 / 12

Bovete
Bovete Foto: Gunnar Lundmark

Sädesslag och fröer

Världen är full av sädesslag och fröer som kan förgylla våra måltider. Rapporten listar nio favoriter: amarant, bovete, fingerhirs, fonio, kamutvete, quinoa, dinkel, teff och vildris.

Flera av dem är redan vanliga i våra livsmedelsbutiker, som quinoa, dinkel, bovete och vildris. Andra, som etiopiskt teff, är på stark frammarsch.

Amarant är kanske mer okänt, men har faktiskt odlats för sina fröer i tusentals år. Fröerna kokas, som majs, och är rika på protein och magnesium. Kamutvete är i sin tur en typ av vete som är mycket stryktålig och klarar av olika typer av klimat utan bekämpningsmedel och konstgödsel.

Fonio är ett västafrikanskt sädesslag som – liksom många andra ”okända” sädesslag – fått epitetet ”supergryn”. Den huvudsakliga utmaningen med fiono, som är proppfullt med proteiner och järn, zink och magnesium, är att ”skala” grynen som är små som sandkorn. Traditionellt har det gjorts för hand, men just nu byggs världens första foniokvarn av företaget Yolélé Foods.

Annons
Annons

Pumpor – men var är blommorna?

Foto: Fredrik Sandberg/TTBild 1 av 1

6 / 12

Pumpor – men var är blommorna?
Pumpor – men var är blommorna? Foto: Fredrik Sandberg/TT

Frukt – mer än äpplen och päron

Frukter är egentligen mycket mer än det vi normalt kallar frukt. Visste du till exempel att squash, tomat och aubergine kategoriseras som frukter?

WWF lyfter fram tre ”fruktgrönsaker” som är underutnyttjade: pumpablommor, okra och orange tomater. Den första är kanske den mest okända grönsaken, förlåt, frukten.

Visst äter vi pumpa – men även pumpans blad och blommor är ätbara, påpekar WWF. De är dessutom fulla av näring och smak. I dagsläget slängs de ofta i stället för att ätas.

Malvaväxten okra är i sin tur en av de mest värmetåliga växterna i världen. Okrans ljusgröna frukt kan ätas antingen rå eller tillagad. När den kokas producerar fröerna ett sorts naturligt förtjockningsmedel, vilket gör dem ideala för att använda i såser.

Annons
Annons

Spenat – framtidens mat?

Foto: Matthew Mead/AP/TTBild 1 av 1

7 / 12

Spenat – framtidens mat?
Spenat – framtidens mat? Foto: Matthew Mead/AP/TT

Bladgrönsaker

Även här, på temat bladgrönsaker, dyker det upp sådant som i dagsläget ofta slängs. Rödbetsblast är ett sådant exempel, liksom pumpablad. WWF lyfter också fram en gammal Karl-Alfred-favorit: spenat.

Totalt pekar rapporten ut åtta olika typer av bladgrönsaker som vi borde äta mer av. Utöver de redan nämnda handlar det om broccolirybs – som ofta används i det syditalienska köket – kål, pak choi, rödkål, vattenkrasse och moringa.

Den sistnämnda kallas ”mirakelträdet” för att det både är snabbväxande och tål torka bra. Och dessutom är moringas löv både ätbara och näringsrika. Hur smakar de då? Som en ganska snäll salladssort, ungefär.

Annons
Annons
Foto: Janerik Henriksson/TT Bild 1 av 1

8 / 12

Foto: Janerik Henriksson/TT

Svampar

Nej, vi pratar inte om champinjoner eller kantareller. WWF poängterar att det finns över 2 000 ätbara svampsorter i världen – och många av dem har odlats i århundraden. De har fördelen att de ofta går att odla på platser där andra grödor ger upp.

Svamp är också en utmärkt ersättning till kött, enligt rapporten, som lyfter fram tre andra svampsorter som sällan tar sig in i det svenska köket: enokisvamp, maitakesvamp och tallblodriska.

Den sistnämnda går faktiskt att plocka i Sverige. Men de två andra är mer exotiska och används flitigt i det kinesiska och japanska köket.

Annons
Annons

Hampafröer kan ha framtiden för sig.

Foto: Ted S. Warren/AP/TTBild 1 av 1

9 / 12

Hampafröer kan ha framtiden för sig.
Hampafröer kan ha framtiden för sig. Foto: Ted S. Warren/AP/TT

Nötter och frön

Vi har hört det förr: vi borde äta mer fröer. Och det är inte undra på. De är ofta proppfulla av proteiner och vitaminer. WWF lyfter fram fyra fröer på sin och Knorrs topp-50-lista: Linfrön, hampafrön, sesamfrön och valnötter.

Hampafrön? Ja, fröna kommer från samma typ av växt som man gör marijuana av. Men det finns gott om hampaväxter som inte lämpar sig för att röka – och fröerna innehåller aldrig THC, den aktiva substansen i marijuana.

Annons
Annons

Rotfrukter till vegetarisk gryta.

Foto: Björn Larsson Rosvall/TTBild 1 av 1

10 / 12

Rotfrukter till vegetarisk gryta.
Rotfrukter till vegetarisk gryta. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Rotfrukter

Vad vore det svenska köket utan sina rotfrukter? WWF listar tre som kanske inte används så ofta: svartrot, persiljerot och rättika.

Fördelen med rotfrukter är dels att de står sig länge utan att tillagas. Tänk dock på att även den del som växer ovan jord, som tidigare nämnda rödbetsblasten, ofta är ätbar.

Annons
Annons

Groddar

Foto: Bertil Ericson/TT Bild 1 av 1

11 / 12

Groddar
Groddar Foto: Bertil Ericson/TT

Groddar

Mänskligheten har ätit groddar i åtminstone femtusen år, enligt WWF. Det hela ska ha börjat när kinesiska läkare började ge patienter groddar i medicinskt syfte, på grund av deras extremt höga näringsinnehåll. I vissa fall kan näringsinnehållet trefaldigas i groddar jämfört med de fröer eller bönor de kommer från.

Fröer och bönor behöver dock värme och fukt för att gro, och det innebär också en risk för bakterietillväxt. Men enligt rapporten är näringsfördelarna med groddar större än de små potentiella riskerna med dem.

Tre groddar lyfts fram särskilt i rapporten: Alfalfagroddar, groddade kidneybönor och groddade kikärtor.

Annons
Annons

Sötpotatis

Foto: Fredrik Sandberg/TTBild 1 av 1

12 / 12

Sötpotatis
Sötpotatis Foto: Fredrik Sandberg/TT

Stamknölar

Sista punkten på listan över framtidens supermat är stamknölar – fulla med kolhydrater och energi. Den mest kända av dem skulle det svenska köket inte klara sig utan: potatisen.

Men om vi börjar vidga våra stamknölsvyer kommer hela livsmedelssystemet bli mer motståndskraftigt i framtiden, poängterar WWF. Fyra stamknölar kvalar in på listan: lotusrot, storjams, jamsbönrot och röd indonesisk sötpotatis.

Lotusroten är en fascinerande växt som är extremt tålig. Den kan växa i princip i vilket vattendrag som helst – och fröerna överlever i årtusenden.

Den lilafärgade storjamsen är en annan mycket tålig växt som har ökat kraftigt i popularitet den senaste tiden, enligt WWF.

Jamsbönrot ser ut lite som en majrova och är mycket vanlig i det mexikanska köket – men se upp, här ska inte blasten ätas.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons