Annons

Ny svensk studie: Kultur kan skydda mot demens

Kultur eller vardagsmotion – var och en för sig minskar risken för demenssjukdomar. I dag presenteras en ny svensk studie som visar att teaterbesök, konserter och konstutställningar skyddar lika bra mot demens som promenader och fysisk aktivitet. Studien publiceras i Neurology, en ansedd amerikansk tidskrift.

Under strecket
Publicerad

Verdis Macbeth på Metropolitan Opera i New York.

Foto: Stephen Chernin/AP

Jenna Najar är läkare och doktorand vid AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa, och H70-studierna vid Göteborgs universitet.

Foto: Ragnhild Larsson, Göteborgs universitet

Verdis Macbeth på Metropolitan Opera i New York.

Foto: Stephen Chernin/AP
Verdis Macbeth på Metropolitan Opera i New York.
Verdis Macbeth på Metropolitan Opera i New York. Foto: Stephen Chernin/AP

– Risken att drabbas av de vanligaste demenssjukdomarna är mindre bland dem som varit mentalt eller fysiskt aktiva. Resultaten visar till och med att hjärnstimulerande aktiviteter skyddar även om man inte har varit fysiskt aktiv, berättar Jenna Najar, läkare och doktorand vid AgeCap, Göteborgs universitet, och en av forskarna bakom studien.

Resultaten visar till och med att hjärnstimulerande aktiviteter skyddar även om man inte har varit fysiskt aktiv.

Studien omfattar 800 kvinnor och är unik på flera sätt. Dels är uppföljningstiden rekordlång, 44 år, dels visar resultaten vilka aktiviteter som skyddar mot vilken demenssjukdom. Att ägna sig åt kultur minskade särskilt risken för Alzheimers, medan fysisk aktivitet gav lägre risk för demens orsakad av kärlsjukdomar i hjärnan (vaskulär demens).

Annons
Annons

Jenna Najar är läkare och doktorand vid AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa, och H70-studierna vid Göteborgs universitet.

Foto: Ragnhild Larsson, Göteborgs universitet
Jenna Najar är läkare och doktorand vid AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa, och H70-studierna vid Göteborgs universitet.
Jenna Najar är läkare och doktorand vid AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa, och H70-studierna vid Göteborgs universitet. Foto: Ragnhild Larsson, Göteborgs universitet

När kvinnorna första gången deltog 1968 hade de en medelålder på 47 år och fick svara på frågor om hur mycket de ägnade sig åt fysiska respektive hjärnstimulerande aktiviteter. Under de 44 årens uppföljning hade 194 kvinnor utvecklat en demenssjukdom. För de flesta tog detta 20-30 år.

• Fysisk aktivitet räknas som att röra på sig minst fyra timmar i veckan med promenader, cykling eller annan vardagsmotion. Här jämfördes de kvinnor som hade aktiverat sig fysiskt med dem som blivit mest stillasittande. I gruppen som regelbundet hade rört på sig kunde forskarna slå fast en minskad risk för att utveckla vaskulär demens med 52 procent.

• Hjärnstimulerande aktiviteter handlar om såväl intellektuell stimulans (skriva, läsa och lösa korsord) som konstnärliga (spela instrument, sjunga i kör, måla, gå på teater eller konsert) och manuella aktiviteter (sy och sticka, snickra, arbeta i trädgården). Här jämfördes de kvinnor som hade ägnat sig åt högst antal hjärnstimulerande aktiviteter med dem som hade ägnat sig åt lägst antal. I gruppen som varit mest ”hjärnaktiva” var risken för att utveckla demens minskad med 34 procent medan risken för Alzheimers sjukdom var 46 procent lägre.

– De som var mer kulturellt aktiva hade en minskad risk att drabbas av Alzheimers sjukdom, berättar Jenna Najar och tillägger att forskarna har uteslutit alla andra kända riskfaktorer för demens – låg utbildning, hjärt-kärlsjukdom, högt blodtryck och rökning.

– Musik, till exempel, stimulerar många områden i hjärnan som påverkar våra minnesfunktioner. Därigenom tänker man att hjärnan får en så kallad kognitiv reserv, en motståndskraft som sedan fungerar som ett slags skyddsfunktion.

Det har man ju i viss mån redan hört om både motion och hjärngymnastik. Finns det något som förvånar er i resultaten?

– Egentligen inte, men våra fynd befäster tidigare studier där resultaten inte varit solklara. Och för dem som inte är så fysiska är det ju tacksamt att kunna visa att hjärnstimulerande aktiviteter verkar vara lika viktiga för att minska risken för i alla fall Alzheimers.

De 800 kvinnorna ingår i stora populationsstudier om åldrande vid Göteborgs universitet. Alla intervjuades vid starten 1968 och de äldsta var då 60 år. Därefter har de undersökts ytterligare fem gånger. De senaste uppgifterna är hämtade ur register 2012. (Kvinnoundersökningen och H70-studierna.)

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons